1.Inom transportbranschen förekommer en stor mängd dokument med olika funktioner. Vissa formulär ger uttryck för avtalet mel lan parterna, medan andra därutöver har andra uppgifter.s. 43
2.Konossement, fraktsedlar och andra närbesläktade transport dokument ger uttryck för transportavtalet och innehåller olika åtaganden från transportörens sida gentemot transportkunden, som således kan vara den som ingår transportavtalet, den som levererar godset för transport eller den som tar emot godset efter transporten. Utmärkande för dessa dokument är att de ofta endast är undertecknade av transportören, vanligen av en »agent» för transportören.s. 43
3.Utöver dessa transportdokument förekommer en mängd varie rande standardformulär avseende befraktning. Befraktningen tar som nämnts sikte på avtalet om befraktning av fartyget, medan transportavtalet reglerar relationen mellan den som åtagit sig att transportera godset och lastägaren. De befraktningsformulär som ger uttryck för fraktavtal mellan redare och befraktare kallas cer-s. 43
4.tepartier och utvecklas ofta av redar-, befraktar- eller mäklaror-s. 44
5.ganisationer.10 En av de mest kända organisationerna är i det härs. 44
6.sammanhanget BIMCO (Baltic International and Maritime Cons. 44
7.ference) i Köpenhamn. Dock utarbetar även större rederier ochs. 44
8.befraktare egna standardformulär, s.k. pro forma-certepartier.s. 44
9.Befraktningsförhandlingarna sker normalt på basis av ett sådants. 44
10.standardformulär och under förhandlingarna överenskommers. 44
11.parterna om individuella ändringar eller strykningar i och tilläggs. 44
12.till formuläret.s. 44
13.Oavsett hur avtalet om en transport föregår själva transportens. 44
14.antingen det sker genom en bokning relativt enkelt per telefon, vias. 44
15.nätet eller genom ett mera formaliserat förfarande (fraktförhands. 44
16.ling och påskrift av certeparti) vill den som lämnar gods för transs. 44
17.port ha någon form av erkännande att godset tagits emot av transs. 44
18.portören. Sådana dokument tas också fram av enskilda transpors. 44
19.törer eller i standardiserad form.s. 44
20.BIMCO ligger bakom en stor mängd certepartier, konossements. 44
21.och även andra formulär.11 Medan således certepartiet utgör dets. 44
22.skriftliga avtalsformulär som används vid befraktning utgörs. 44
23.konossementet ett dokument som utöver funktionen att vara etts. 44
24.bevis om avtalsvillkoren i relationen avsändare/transportör/mot-s. 44
25.tagare bl.a. har funktionen att vara ett kvitto på att godset tagitss. 44
26.emot för lastning (mottagningskonossement - received for ships. 44
27.ment bill of lading) eller lastats ombord {ombordkonossement -s. 44
28.shipped bill of lading). Därutöver har konossementet rollen atts. 44
29.vara ett värdepapper som ger innehavaren rätt att på de sätt soms. 44
30.föreskrivs i lagen utfå och/eller förfoga över godset. Konossemens. 44
31.tet kan överlåtas och därmed överlåts också rätten till godset.s. 44
32.Konossementet har därmed vissa egenskaper gemensamma meds. 44
33.löpande skuldebrev och växlar. Konossementets värdepappers-s. 44
34.egenskaper är unika och har ingen motsvarighet när det gäller de övriga transportdokumenten (beträffande konossementet och de övriga transportdokumenten se vidare i 4.4 ff. och 5).s. 44
35.Emellertid innehåller dokumentet också en mängd förtryckta villkor av skiftande slag, eller en hänvisning till »the carrier’s general conditions of carriage». Detta innebär, att dokumentet är ensidigt undertecknat men också innehåller eller refererar till de transportvillkor, som är tillämpliga på transporten. Kundens möj lighet att förhandla om villkoren, annat än frakt och liknande, är i dessa situationer begränsad eller obefintlig. Denna typ av doku mentformulär tillkommer ofta genom enskilda transportföretag och innehåller normalt namnet på transportören. Det är dock ganska vanligt, att internationella eller nationella transportorga nisationer tar fram ett standarddokument (t.ex. BIMCO Conlinebill eller Combiconbill, eller Nordiskt Speditörsförbunds bestäm melser) som sedan kan ligga till grund för det standarddokument som används inom den aktuella branschen eller av det individu ella företaget. Dessa standarddokument/villkor används utan att ändringar görs i den tryckta texten och är av »take-it-or-leave-it»- karaktär.s. 45
36.Ibland händer det, att de ändringar som parterna vidtar genom s.k.s. 45
37.riders (tillägg) kommer i konflikt med andra delar i standarddokus. 45
38.mentet. I sådana fall får sedvanliga avtalstolkningsregler tillämpass. 45
39.(jfr i ND 1961 s. 127 (norsk skiljedom).12s. 45
40.Det är också vanligt, att standardavtal görs till en del av det indis. 45
41.viduella avtalet genom en enkel hänvisning clause),s. 45
42.något som i kommersiella sammanhang ofta torde vara tillräckligts. 45
43.(jfr NJA 1979 s. 401 och NJA 1980 s. 46). I vissa fall används s.k.s. 45
44.agreeddocuments, ett standarddokument som framtagits i branschens. 45
45.och där företrädare för båda sidorna deltagit. Ofta är sådana villkors. 45
46.allmänt kända och har nått mycket stark ställning och kan anses varas. 45
47.tillämpliga utan uttrycklig hänvisning (se ND 1980 s. 1 - Svea Hovs. 45
48.rätt - där de Nordiska Speditionsvillkoren presumerades vara tills. 45
49.lämpliga). I sammanhanget bör också uppmärksammass. 45
50.och sedvänjor, som i ett internationellt handelsrättsligt perspektiv hars. 46
51.stor betydelse (se bl.a. NJA 1956 s. 274 och NJA 1954 s. 574).s. 46
52.I linjetrafik är det vanligt att lastägaren i förväg beställer skeppss. 46
53.rum på ett fartyg för senare lastning av godset. Som bekräftelse pås. 46
54.att godset kommer att lastas på linjens fartyg brukar ofta utfärdass. 46
55.en bokningsnota (booking note).s. 46
56.Oavsett om fraktavtalet baserar sig på en bokningsnota eller pås. 46
57.ett certeparti utfärdas även ett konossement, vilket också innehåls. 46
58.ler olika avtalsvillkor. Det kan därför uppkomma kollisioner mels. 46
59.lan certepartivillkoren och konossementsvillkoren.13 En sådans. 46
60.kollision kan lösas antingen genom att certepartiet ses som dets. 46
61.ursprungliga och tillämpliga avtalet i relationen mellan befraktares. 46
62.och redare, eller genom att konossementet ses som det avtal soms. 46
63.innehåller de senast tillkomna avtalsvillkoren. En viktig omstäns. 46
64.dighet är, att godtroende tredje man inte blir bunden av certepars. 46
65.tivillkoren, med mindre de klart gjorts till innehåll i konossemens. 46
66.tet. Om konossement utfärdats på basis av ett certeparti bestäms. 46
67.mer konossementet först efter överlåtelse till tredje man innehållets. 46
68.i avtalet.14s. 46
69.En speciell situation illustreras i NJA 1989 s. 638 där skada ochs. 46
70.manko uppkommit vid en sjötransport, för vilken konossements. 46
71.utfärdats. Lastägaren överlät sedan till befraktaren sin rätt till skades. 46
72.stånd mot rederiet. HD ansåg i den situation som uppkommit, näms. 46
73.ligen att kravet framställdes av befraktaren, att denne var bunden avs. 46
74.en i certepartiet intagen skiljeklausul.s. 46
75.För land- och flygtransporter används fraktsedlar {waybills/cons. 46
76.signment notes), som kan ha något olika utformning när det gällers. 46
77.de olika transportmedlen. Genomgående gäller dock att fraktseds. 46
78.larna inte är värdepapper utan i huvudsak fungerar som kvitto pås. 46
79.att gods mottagits och skall utlämnas.s. 46