st. Hänsynen till säkerheten i omsättningen och det praktiska ekonomiska livet får därför sätta gränser för hur långt analogierna skall drivas.»38 »När det gäller ett utomstående kreditinstitut som i utbyte mot ett lån erhållit en säkerhet, inger en analog tillämpning särskilda betänkligheter. För att ett sådant ansvar skall kunna åläggas ett kreditinstitut krävs det att dess 38.NJA 1997 s. 418, HD:s domskäl referatet s. 448. Fallet har kommenterats utförligt av Andersson Utomståendes ersättningsskyldighet vid olovlig vinstutdelning – ett avgö- rande från Högsta domstolen i SvJT 1998 s. 52–83.
Hänvisas från p. 47 (s. 22), p. 11 (s. 49), p. 1 (s. 58), p. 1 (s. 76), p. 22 (s. 91)
47.Enligt bestämmelsen i 8 kap. 35 § 2 st. första meningen ABL har rättshandlingar företagna av styrelsen, den verkställande direktören eller särskild firmatecknare inte verkan att binda bolaget om motparten insåg eller borde ha insett att den rättshandlande överskred sin befogenhet. Bevisbördan för att motparten var i ond tro ligger enligt bestämmelsen på aktiebolaget. Ur förarbetena till bestämmelsen går att utläsa särskilt angående borgen att »[i] den mån borgensförbindelsen eller försträckningen framstår som företagsekonomiskt riktig eller försvarlig får den i princip anses bindande för bolaget». Den till vars förmån borgensåtagandet gäller måste därmed antas vara i god tro när utställandet av åtagandet var företagsekonomiskt befogat. En svaghet med denna presumtionsregel är dock ur vems synvinkel åtgärden skall vara företagsekonomiskt befogad; aktiebolagets eller den gynnades. I och med att det är en godtrosregel ligger det nära till hands att anta att det är ur den gynnades synvinkel bedömningen skall göras. Detta är emellertid knappast realistiskt, då tillräcklig information för att avgöra om en transaktion är företagsekonomiskt befogad endast sällan finns hos annan än aktiebolaget självt. Detta skulle nämligen innebära att en bedömning som i de flesta fall bara kan göras av bolaget som avger löftet om borgen läggs till grund för om den berättigade enligt borgensförbindelsen är i god tro. Då detta är orimligt måste mer objektiva betraktelsesätt anläggas vid bedömningen om den berättigade enligt borgenslöf-s. 22