NJA 1998 s 82.
Hänvisas från p. 135 (s. 392)
1.Frågan om vad som krävs för att en domstol skall kunna betraktas soms. 15
2.opartisk och oavhängig är mångfacetterad och aktualiseras i flera olikas. 15
3.sammanhang. I det följande behandlas i huvudsak hur Europadomstolens. 15
4.behandlat frågan i förhållande till oskyldighetspresumtionen. Utgångs-s. 15
5.punkten för granskningen är det test som Europadomstolen konstruerats. 15
6.för en kontroll av vad som krävs av en domstol för att den skall kunnas. 15
7.betraktas som opartisk och oavhängig. Testet består som bekant av tvås. 15
8.deltest, ett subjektivt och ett objektivt.s. 15
9.Det subjektiva testet avser att fastställa huruvida rättens ledamöters. 15
10.agerat på ett sätt som är ägnat att rubba allmänhetens och/eller den 382 Opartisk och oavhängig domstol tilltalades förtroende för rättens opartiskhet och oavhängighet. Förtroendet kan till exempel rubbas om rättens ledamöter under rättegången fällt olämpliga kommentarer som låtit påskina att de på förhand ansett den tilltalade skyldig. Rättens ledamöter får inte heller, inom och utom förhandlingen innan dom meddelats, yttra sig på ett sätt som ger intryck av att de inte trott på de uppgifter som de tilltalade lämnat eller uppträda på ett sätt som kan uppfattas som om de har en bestämd uppfattning om utgången av målet.s. 15
11.Även i frågor kring processledning, olika rättegångsbeslut, beslut om tvångsmedel med flera, måste oskyldighetspresumtionen beaktas. Det ankommer till exempel inte på rättens ordförande att påpeka skiljaktigheter mellan den tilltalades uttalanden vid förhandlingen och vad som kan anses ha framgått av uttalanden under förundersökningen. Istället ligger det på åklagaren att utreda denna fråga. Det är vidare av stor betydelse att rättens ordförande visar respekt för parter och andra som deltar i ett mål och i övrigt uppträder på ett sådant sätt att rättens objektivitet inte kan ifrågasättas.Direkt felaktigt är också att rättens ordförande yttrar sig nedsättande om tilltalade eller andra medverkande i ett mål.s. 382
12.Det objektiva testet är en kontroll av om det finns omständigheter som kan ge upphov till tvivel kring rättens opartiskhet. Även det intryck som ges är av betydelse vid kontrollen. Det som står på spel är förtroendet för domstolarna i ett demokratiskt samhälle i allmänhet och den tilltalades förtroende för brottmålsprocessen i synnerhet. Domare, som kan ifrågasättas mot bakgrund av det objektiva testet, bör således avsäga sig målet. Emellertid krävs att rättmätiga tvivel föreligger angående domarens opartiskhet. s. 382
13.Sverige har i två fall fällts av Europadomstolen för att inte ha tillgodosett kravet på opartiska och oavhängiga domstolar. Inget av målen var brottmål men Europadomstolens resonemang i fallen låter sig i huvudsak överföras till dessa. I det så kallade Langborgermålet ansågs Bostadsdomstolen inte som en opartisk domstol då "intresseledamöterna" kunde antas ha ett intresse stridande mot part i målet.Langborger var part i en hyrestvist rörande giltigheten av en så kallad förhandlingsklausuls. 382
14.ingången mellan Hyresgästernas Riksförbund och Sveriges Fastighets-s. 382
15.ägarförbund. Langborger, som inte var ansluten till Hyresgästernass. 382
16.Riksförbund, gjorde gällande bland annat att han inte fått en opartisk domstolsprövning av tvisten eftersom intresseledamöterna i hyresnämn-s. 382
17.Opartisk och oavhängig domstol 383s. 383
18.den och Bostadsdomstolen företrädde ett gemensamt intresse som stod is. 383
19.strid med hans.s. 383
20.Europadomstolen prövade om Langborgers misstanke varit berättigad.s. 383
21.Domstolen konstaterade att lekmannaledamöterna i Bostadsdomstolen is. 383
22.princip föreföll lämpade att delta i bedömningen av tvister mellans. 383
23.hyresgäster och hyresvärdar men att det inte hindrade att deras oberoendes. 383
24.och opartiskhet kunde ifrågasättas i särskilda fall. Med tillämpning av dets. 383
25.subjektiva testet fann domstolen att det inte fanns anledning att ifråga-s. 383
26.sätta de enskilda intresseledamöternas opartiskhet i målet utan beviss. 383
27.härom. Med tillämpning av det objektiva testet konstaterade domstolens. 383
28.emellertid att intresseledamöterna hade nära förbindelse med de organisa-s. 383
29.tioner som nominerat dem och som båda hade ett intresse av att förhand-s. 383
30.lingsklausulen inte förklarades ogiltig.s. 383
31.Domstolen fann därför att Langborger haft befogad anledning atts. 383
32.misstänka att intresseledamöterna hade ett gemensamt intresse som streds. 383
33.mot hans eget i rättegången och att den intressebalans som normalt liggers. 383
34.i Bostadsdomstolens sammansättning därför kunde rubbas. En kränknings. 383
35.av artikel 6 ansågs därför ha ägt rum. Som en följd av domen avskaffadess. 383
36.bostadsdomstolen och är numera en del av Svea hovrätt. Såledess. 383
37.avskaffades också bruket av intresseledamöter vid avgörandet av bostads-s. 383
38.tvister.s. 383
39.Ett annat exempel där Sverige fällts i sammanhanget är fallet Holms. 383
40.mot Sverige.Holm hade, i en bok utgiven på Tidens Förlag och skrivens. 383
41.av en person vid namn Hansson, blivit utpekad som högerextremist ochs. 383
42.anklagats för att ha haft samröre med nazister. Holm är en av grundarnas. 383
43.av den antisocialistiska tidskriften Contra. Huvudägare till Tidens Förlags. 383
44.var SAP. Hansson hade varit anställd av socialdemokraterna. Holms. 383
45.väckte enskilt åtal mot Hansson och Tidens Förlag för grovt förtal.s. 383
46.Hansson begärde att saken skulle prövas av tryckfrihetsjury, vilket ocksås. 383
47.skedde. Sedan vissa personer på jurylistan valts bort av parterna ochs. 383
48.lottning skett bland de återstående kom juryn att bestå av fems. 383
49.socialdemokrater och fyra medlemmar av andra partier. Holm anfördes. 383
50.redan före rättegången i tingsrätten jäv mot de socialdemokratiskas. 383
51.ledamöterna på grund av Hanssons nära koppling till dessa ledamöter.s. 383
52.Flera av juryledamöterna var eller hade varit anställda av social-s. 383
53.demokraterna. Jävsinvändningen ogillades dock både av tingsrätten ochs. 383
54.av hovrätten.Juryn friade Hansson på alla punktervarpå Holms. 383
55.vände sig till Europadomstolen. 384 Opartisk och oavhängig domstols. 383
56.Europadomstolen pekade på att såväl de fem socialdemokratiska ledamöterna som Hansson och Tidens förlag hade mycket nära band med SAP och att Hanssons bok berörde frågor av intresse för SAP. Med hänsyn till juryns sammansättning kunde det finnas legitima skäl att ifrågasätta domstolens oavhängighet och opartiskhet. Europadomstolen fann därför att artikel 6 ( 1) inte hade respekterats. Således kunde även ifrågasättas om oskyldighetspresumtionen kränktes.s. 384
57.Den svenska regeringen ansåg att liknande problem i framtiden kunde undvikas med hjälp av jävsreglerna i rättegångsbalken. Regeringen ansåg att Europakonventionens införlivande med svensk rätt med all sannolikhet skulle leda till att berörda juryledamöter i framtiden skulle anses jäviga enligt generalklausulen i 4: 13 10 punkten rättegångsbalken. Problemet förutsågs därefter bli löst genom den bestämmelse i 12: 12 andra stycket tryckfrihetsförordningen som ger domstolarna möjlighet att själva nominera juryledamöter. Bestämmelsen motsvarar regeln i rättegångsbalken 4: 10 om att rättens ordförande, vid jäv eller förfall hos nämndeman, själv kan kalla någon som är valbar som nämndeman att tjänstgöra i rätten.Regeringens ståndpunkt kan emellertid ifrågasättas. Den förutsätter till exempel att domstolarna efterhör jurymedlemmarnas politiska hemvist i det enskilda fallet, vilket ger upphov till en rad andra problem.s. 384
58.Europakonventionens regler om rätten till en rättvis rättegång har i flera fall åberopats direkt i svenska domstolar till stöd för påståenden om jäv. Saken har hittills främst aktualiserats i samband med beslut om rättspsykiatrisk undersökning, men också i frågor om häktning och domares tidigare befattning med målet etc. Europadomstolens kriterier för vad som krävs för att en domstol skall anses som opartisk och oavhängig har inneburit att domarjäv har kommit att omfatta flera områden än tidigare och än vad som förutsågs av lagstiftaren vid tidpunkten för Europakonventionens inkorporering.s. 384
Reformerade jävsregler
1.Frågan om vad som kan utgöra domarjäv enligt artikel 6 i Europakonventionen har aktualiserats genom Europadomstolens dom i Hauschildt mot Danmark. I fallet hade en dansk domare fattat ett flertal beslut om häktning mot samme man med stöd av en speciiell bestämmelse i dens. 384
2.Opartisk och oavhängig domstol 385s. 385
3.danska retsplejeloven, enligt vilken en misstänkt person kan häktas oms. 385
4.det föreligger "saerligt bestyrket misstanke" att han begått brott.s. 385
5.Europadomstolen slog fast att en domare var att anse som jävig is. 385
6.konventionens mening, om han före huvudförhandlingen deltagit i etts. 385
7.häktningsbeslut, när beslutet i praktiken innefattade att han behövde tas. 385
8.ställning till huruvida det förelåg i det närmaste full bevisning om dens. 385
9.tilltalades skuld. Europadomstolen resonerade i fallet kring de objektivas. 385
10.respektive subjektiva testen. Domstolen beaktade särskilt att även dets. 385
11.intryck som ges av hur domstolen uppfattas kan vara av betydelse. Dets. 385
12.avgörande är huruvida invändningen kan anses vara objektivt berättigad.s. 385
13.Med utgångspunkt i artikel 6 (1) i Europakonventionen och Europa-s. 385
14.domstolens dom i Hauschildt ändrades punkten 8 i 4: 13 rättegångsbalken.s. 385
15.I lagstiftningsärendet gjorde departementschefen vissa uttalanden oms. 385
16.situationer där en tolkning av bestämmelsen i den nya punkten 10 is. 385
17.samma paragraf, i belysning av Europadomstolens praxis, kunde medföras. 385
18.att jäv skall anses föreligga. Det gällde bland annat dels i brottmål meds. 385
19.flera tilltalade där deldom tidigare meddelats mot någon eller några av des. 385
20.tilltalade, dels om åtal väcks vid skilda tillfällen mot flera medverkande is. 385
21.samma brottslighet och målen inte handläggs och avgörs tillsammans.s. 385
22.Om samma domare deltar vid bägge huvudförhandlingarna kundes. 385
23.enligt departementschefen den som är tilltalad i den andra huvud-s. 385
24.förhandlingen känna oro för att rätten, på grund av sin tidigare befattnings. 385
25.med åtalet mot den medtilltalade, har en förutfattad mening vad gällers. 385
26.åtalet mot honom. Departementschefen framhöll att man i sådanas. 385
27.situationer kunde tala om en objektivt berättigad misstro som medför atts. 385
28.domaren får anses jävig att handlägga den senare huvudförhandlingen.s. 385
29.I propositionen sägs bland annat att om återförvisning skett på grund avs. 385
30.att det har tillkommit ny bevisning får väl i allmänhet den fråga soms. 385
31.rätten skall ta ställning till vid den andra huvudförhandlingen ansess. 385
32.identisk med den som redan bedömts vid den första förhandlingen. Att nys. 385
33.bevisning tillkommit innebär ju inte att den fråga som rätten har att tas. 385
34.ställning till i och för sig förändras och det kan därför uppkommas. 385
35.situationer där jäv kan anses föreligga med hänsyn till att en part kan hysas. 385
36.objektivt berättigat tvivel angående domstolens opartiskhet.s. 385
37.Med anledning av övervägandena i propositionen infördes punkten 8 is. 385
38.4: 13 rättegångsbalken som en särskild jävsbestämmelse för brottmål. Dens. 385
39.tar sikte på situationen att en domare som skall handlägga ett sådant måls. 385
40.vid huvudförhandling tidigare under målets handläggning har prövat oms. 385
41.den tilltalade har begått den åtalade gärningen. För andra situationer dås. 385
42.jäv kunde anföras mot att en domare deltog i en förnyad handläggning 386 Opartisk och oavhängig domstol bedömdes någon författningsändring inte erforderlig. I stället ansågs i propositionen dessa situationer kunna omfattas av paragrafens generalklausul, numera punkten 10. Denna lämnades därför i lagstiftningsärendet oförändrad och förutsattes bli tolkad med hjälp av Europadomstolens praxis.Justitieutskottet var dock tveksamt till om det enbart med anledning av Hauschildtdomen fanns anledning till de slutsatser om jäv som drogs i propositionen.De ändringar i jävsbestämmelserna som skett är dock inte tillräckliga och behöver kompletteras vilket bland annat framgår av det följande.s. 385
Beslut om rättspsykiatrisk undersökning
1.Jävsinvändningar med åberopande av Europakonventionen har hittills aktualiserats framförallt i samband med beslut om rättspsykiatrisk undersökning. Det torde framförallt bero på lagens krav att beslut om rättspsykiatrisk undersökning bara får meddelas om den misstänkte har erkänt gärningen eller övertygande bevisning har förebragts om att han har begått den.Eftersom ett sådant beslut oftast fattas under pågående huvudförhandling, kan det uppfattas som ett föregripande av avgörandet i skuldfrågan. Lagstiftaren har inte varit omedveten om problematiken såvitt gäller jävssituationen, men har däremot inte reflekterat över oskyldighetspresumtionens roll i sammanhanget.s. 386
2.Före en lagändring år 1993 hölls som regel ny huvudförhandling om rätten efter en första huvudförhandling funnit övertygande bevisning i skuldfrågan och beslutat om rättspsykiatrisk undersökning.Det var vanligen samma domare som deltog i båda huvudförhandlingarna. All bevisning brukade inte tas upp på utan man nöjde sig i allmänhet med uppspelning av band från den första huvudförhandlingen. Det brukade inte heller hållas någon ny sakframställning eller något nytt förhör med den tilltalade. Efter Europadomstolens avgörande av målet Hauschildt drog man i Sverige slutsatsen att en domare som hade prövat den tilltalades skuld vid en huvudförhandling var jävig när det gällde att pröva samma fråga vid en ny huvudförhandling. Samme domare ansågs därför inte längre kunna hålla en ny huvudförhandling om han efter en första huvudförhandling beslutat om rättspsykiatrisk undersökning.s. 386
3.Opartisk och oavhängig domstol 387s. 387
4.Problemet kringgicks tillfälligt i 1993 års lagändring genom att mans. 387
5.utvidgade möjligheterna att hålla fortsatt huvudförhandling efter etts. 387
6.beslut om rättspsykiatrisk undersökning. Det skulle alltså inte hållas nys. 387
7.utan fortsatt huvudförhandling när den rättspsykiatriska undersökningens. 387
8.var klar. I samband med ändringen infördes, med hänsyn till Hauschildt-s. 387
9.domen, även en ny bestämmelse om domarjäv. En domare är enligt dens. 387
10.nya regeln i 4: 13 8 punkten rättegångsbalken jävig att handlägga mål vids. 387
11.huvudförhandling om han före denna huvudförhandling har prövat frågans. 387
12.om den tilltalade begått gärningen. Genom att man laborerade meds. 387
13.fortsatt och inte ny huvudförhandling ansågs samma domare kunna delta is. 387
14.den fortsatta huvudförhandlingen och avgöra målet.s. 387
15.I lagstiftningsärendet förutsåg emellertid Lagrådet att tillämpningens. 387
16.av de principer som kommit till uttryck i Hauschildtdomen kunde kommas. 387
17.att innebära att jäv förelåg även i vissa fall av fortsatt huvudförhandling,s. 387
18.vilka alltså inte omfattas av den nya jävsregeln.1993 års regler hars. 387
19.heller inte reglerat den problematik som kan uppstå när en tilltalad efters. 387
20.beslut om rättspsykiatrisk undersökning vill åberopa ny bevisning införs. 387
21.den fortsatta huvudförhandlingen. Ett problem är att en domare som is. 387
22.slutet av en huvudförhandling beslutar om rättspsykiatrisk undersöknings. 387
23.kan vara jävig om han skulle handlägga målet vid en fortsatt huvud-s. 387
24.förhandling och den tilltalade inför den fortsatta huvudförhandlingens. 387
25.åberopar ny bevisning.s. 387
26.Domaren har i sådana fall genom beslutet om rättspsykiatrisk under-s. 387
27.sökning prövat skuldfrågan eller om det förelegat övertygande bevisnings. 387
28.om att den tilltalade begått gärningen. Däremot har han inte prövat dennas. 387
29.fråga före huvudförhandlingen, vilket är vad den nya jävsbestämmelsens. 387
30.tar sikte på. Det är ju fortfarande fråga om samma huvudförhandling. Ens. 387
31.domare som deltagit i ett beslut om rättspsykiatrisk undersökning, sedans. 387
32.övertygande bevisning förebragts om att den tilltalade gjort sig skyldigs. 387
33.till åtalade gärningar, kan dessutom anses jävig när det gäller att tas. 387
34.ställning till frågan om ny bevisning överhuvudtaget skall tillåtas.s. 387
35.I det följande redogörs för några av de fall i vilka jävsproblematikens. 387
36.aktualiserats. De beskrivna fallen handlar alla om huruvida ett före-s. 387
37.gripande av skuldfrågan skett eller kunnat misstänkas, varpå jäv kunnats. 387
38.konstateras. Rättsfallen har under varje rubrik, förekommande fall,s. 387
39.kategoriserats med hänsyn till de frågor som behandlats och de hars. 387
40.ordnats i kronologisk ordning med det äldsta fallet först och det yngstas. 387
41.sist. I samtliga fall har domstolarna resonerat utifrån Europadomstolens 388 Opartisk och oavhängig domstol dom i Hauschildtfallet och dess betydelse för de svenska jävsbestämmelserna samt det lagstiftningsärende som kom att följa efter Europadomstolens avgörande. 15.1.2.1 Åberopande av ny bevisning I Under denna och följande två rubriker refereras fall i vilka frågan om åberopande av ny bevisning behandlats. De belyser vilka ståndpunkter domstolarna intagit och hur behandlingen av frågan kommit att gestalta sig. Fallen har refererats i kronologisk ordning för att rättsutvecklingen bäst skall belysas. Hovrätten har till exempel i det avslutande refererade fallet utvecklat Högsta domstolens tidigare resonemang. Eftersom Högsta domstolen därefter inte prövat frågan ytterligare ter sig ett antagande, om att hovrättens dom för närvarande bäst illustrerar rättsläget, rimligt.s. 387
42.I det första fallet yrkade åklagaren vid tingsrätten ansvar å MK för mord och brott mot griftefrid.Åklagaren yrkade vidare ansvar å MJ, PL och DT för bland annat brott mot griftefrid och skyddande av brottsling. Huvud-förhandlingen vid tingsrätten förklarades avslutad den 14 december 1996, varvid parterna underrättades om att dom eller beslut i målet skulle komma att meddelas den 30 december 1996.s. 388
43.I ett beslut den 30 december 1996 meddelade tingsrätten att de fyra tilltalade skulle genomgå rättspsykiatrisk undersökning, varvid tingsrätten uttalade att övertygande bevisning förelåg att MK gjort sig skyldig till mord och brott mot griftefrid, att PL gjort sig skyldig till skyddande av brottsling, grovt brott, brott mot griftefrid och brott mot vapenlagen samt att MJ och DT gjort sig skyldiga till skyddande av brottsling, grovt brott, och brott mot griftefrid. I beslutet angavs vidare att huvudförhandlingen skulle fortsätta den 29 januari 1997.s. 388
44.I en skrivelse till tingsrätten åberopade MK ny bevisning i målet. Han yrkade att målet skulle sättas ut till ny huvudförhandling vid tingsrätten med ny sammansättning av rätten. MK gjorde gällande att inte bara de av honom åberopade nya omständigheterna och bevisen var av betydelse för frågan om målet skulle sättas ut till fortsatt eller ny huvudförhandling. Avgörande var enligt MK också huruvida domstolen vid prövningen av de nya omständigheterna och bevisen kom i en jävssituation. Med hänvisning till 4: 13, punkterna 8 och 10 rättegångsbalken, Hauschildtfallet i Europadomstolen samt till tingsrättens beslut den 30 december 1996 gjorde MK gällande att jäv förelåg.s. 388
45.Åklagaren motsatte sig yrkandet om ny huvudförhandling och anförde att de nya omständigheter och bevis som påstods ha framkommit inte vars. 388
46.Opartisk och oavhängig domstol 389s. 389
47.av sådan vikt att de motiverade att målet togs till ny huvudförhandling.s. 389
48.Han hade däremot inget att erinra mot att den nya bevisningen togs upps. 389
49.vid den fortsatta huvudförhandlingen. Tingsrätten meddelade, i en annans. 389
50.sammansättning än den som prövade brottmålet i sak, beslut i jävsfrågan.s. 389
51.Tingsrätten, som anmärkte att inget beslut hade fattats i anledning avs. 389
52.begäran om ny bevisning, fann att varken beslutet den 30 december 1996s. 389
53.eller vad som senare och dittills hade förekommit under handläggningens. 389
54.medförde att tingsrätten i den sammansättning som den haft blivit vares. 389
55.sig subjektivt eller objektivt jävig. Den framställda jävsinvändningens. 389
56.lämnades därför utan bifall. MK anmälde missnöje mot beslutet.s. 389
57.Tingsrätten meddelade, i den sammansättning som den hade hafts. 389
58.under huvudförhandlingen, beslut i frågan om fortsatt eller nys. 389
59.huvudförhandling skulle hållas. Genom beslutet bestämde tingsrätten atts. 389
60.ytterligare två vittnen skulle kallas till fortsatt huvudförhandling.s. 389
61.Tingsrätten beslöt vidare att överlämna frågan om jäv mot rättens leda-s. 389
62.möter för prövning av tingsrätten i annan sammansättning.s. 389
63.I skälen för beslutet i frågan om den av MK åberopade nyas. 389
64.bevisningen borde föranleda att huvudförhandlingen togs om eller oms. 389
65.bevisningen kunde tas upp vid den fortsatta huvudförhandlingens. 389
66.konstaterade tingsrätten att rättegångsbalken i huvudsak bygger på atts. 389
67.endast en huvudförhandling hålls vid tingsrätten. Tingsrätten ansåg dets. 389
68.också viktigt att av samhällsekonomiska hänsyn försöka begränsas. 389
69.kostnaderna för rättegångar. Processekonomiska hänsyn skulle såledess. 389
70.beaktas vid prövningen av MK:s begäran om en ny huvudförhandling.s. 389
71.Den nya åberopade bevisningen var inte av sådan vikt att det framstods. 389
72.som motiverat att ta om hela huvudförhandlingen. Tingsrättenss. 389
73.uppfattning var sålunda att den av MK åberopade bevisningen kundes. 389
74.förebringas vid en fortsatt huvudförhandling. Tingsrätten underströk atts. 389
75.den inte ansåg sig bunden av det tidigare ställningstagandet i skuldfrågans. 389
76.och att den självfallet hade att pröva den nya bevisningen med dens. 389
77.opartiskhet som varje ledamot av rätten måste ha. När det däremot gälldes. 389
78.den objektiva prövningen, där man bortser från ledamöternas personligas. 389
79.förhållningssätt, skall denna prövning enligt 4:15 rättegångsbalken prövass. 389
80.av andra ledamöter än de mot vilka jävet riktats.s. 389
81.Samma dag meddelade tingsrätten i en ny, tredje sammansättning, etts. 389
82.andra beslut i frågan om jäv enligt 4: 13, punkterna 8 eller 10 rättegångs-s. 389
83.balken. Jävsinvändningen lämnades utan bifall. I skälen för beslutets. 389
84.anförde tingsrätten bland annat att bestämmelsen i 4: 13 punkt 8 is. 389
85.rättegångsbalken, om att en domare anses jävig att handlägga ett brottmåls. 389
86.vid huvudförhandling om han före denna förhandling har prövat om dens. 389
87.tilltalade begått gärningen, blir tillämplig i de fall rätten inte kan hållas. 389
88.fortsatt huvudförhandling utan håller ny huvudförhandling. I målet hade 390 Opartisk och oavhängig domstol tingsrätten beslutat om fortsatt huvudförhandling. Det förelåg således inte jäv enligt punkt 8.s. 389
89.Från försvarets sida hade dessutom gjorts gällande att det förelåg jäv enligt 4: 13 punkt 10 rättegångsbalken, eftersom rätten genom sitt beslut om rättspsykiatrisk undersökning prövat sakfrågorna i målet. Tingsrätten konstaterade, att enligt 2 § lagen om rättspsykiatrisk undersökning får beslut om sådan undersökning meddelas endast om den misstänkte erkänt gärningen eller övertygande bevisning förebragts om att han har begått den. Det krävdes således att rätten tog ställning även i den frågan. Med stöd av 46: 11 rättegångsbalken får fortsatt huvudförhandling efter rättspsykiatrisk undersökning hållas. Rätten måste då ha samma sammansättning. Av detta följer att själva beslutet om rättspsykiatrisk undersökning inte medför att rätten blir jävig.s. 390
90.I detta fall hade ny bevisning åberopats. Tingsrätten fann då att det normala bör vara att ny huvudförhandling hålls men att rätten hade att göra en bedömning i det enskilda fallet om fortsatt eller ny huvudförhandling skulle hållas och hänsyn skulle härvid tas till samtliga omständigheter i målet. Omfattningen av den nya bevisningen liksom betydelsen av densamma måste vägas in. Enbart det förhållandet att ny bevisning åberopats gjorde enligt tingsrätten inte rätten jävig att slutligt bedöma målet. Den nya bevisningen bedömdes i fallet inte vara så komplicerad att den inte kunde bedömas i förhållande till den bevisning som rätten tidigare haft att ta ställning till. Det förelåg således inte några hinder enligt 4: 13 rättegångsbalken för att rätten i den hittillsvarande sammansättningen handlade målet även fortsättningsvis. Därefter fortsatte huvudförhandlingen och den nya bevisningen togs upp.s. 390
91.Tingsrätten dömde MK för mord och brott mot griftefrid, PL för brott mot griftefrid, skyddande av brottsling, grovt brott, och vapenbrott samt DT och MJ för brott mot griftefrid och skyddande av brottsling. MK överklagade domen. Han överklagade även tingsrättens beslut i vilket hans jävsinvändning lämnats utan bifall och yrkade att hovrätten skulle återförvisa målet till tingsrätten för förnyad handläggning. Till stöd för sitt yrkande om återförvisning hänvisade MK till vad han anfört vid tingsrätten. Han anförde dessutom bland annat att tingsrätten redan i beslutet om rättspsykiatrisk undersökning funnit övertygande bevisning föreligga om hans skuld till mord och att den därför vid sin fortsatta handläggning, efter åberopandet av ny bevisning, inte förutsättningslöst prövat målet.s. 390
92.Hovrätten undanröjde tingsrättens dom och återförvisade målet till tingsrätten för ny handläggning beträffande samtliga tilltalade. För att kunna bedöma frågan om det förelegat jäv, ansåg hovrätten det nödvändigt att först närmare analysera dels de nuvarande lagreglerna om fortsatt huvudförhandling när en tilltalad genomgått en rättspsykiatrisks. 390
93.Opartisk och oavhängig domstol 391s. 391
94.undersökning, liksom förarbetena till dessa lagregler, dels också dets. 391
95.avgörande som meddelats av Europadomstolen i Hauschildtmålet soms. 391
96.MK hänvisat till i sitt överklagande.s. 391
97.Hovrätten konstaterade att en av de grundläggande principerna i rätte-s. 391
98.gångsbalken är att domstolens ledamöter skall ha möjlighet att tas. 391
99.ställning till bevisning och övrig utredning i ett mål i nära anslutning tills. 391
100.en sammanhållen muntlig förhandling vid vilken utredningen lagts fram.s. 391
101.Synsättet kommer till uttryck genom den så kallade koncentrations-s. 391
102.principen. Justitieministern hade emellertid anfört, vad gäller fall i vilkas. 391
103.uppskov föranletts av en rättspsykiatrisk undersökning, att det ficks. 391
104.bedömas från fall till fall hur stort avsteg från koncentrationsprincipens. 391
105.som kunde tillåtas. När det enda som återstod var att bestämmas. 391
106.påföljden på grundval av ett klart och entydigt rättspsykiatriskt utlåtandes. 391
107.kunde ett förhållandevis långt uppskov godtas, medan i andra fall en nys. 391
108.huvudförhandling kunde bli nödvändig även efter ett kortare uppskov, tills. 391
109.exempel på grund av att ny bevisning tillkommit.s. 391
110.Frågan om jäv skall anses föreligga har två aspekter, dels faran för atts. 391
111.domaren på grund av den jävsgrundande omständigheten inte förmår atts. 391
112.ta till sig och riktigt värdera omständigheterna och bevisningen i målet,s. 391
113.dels allmänhetens förtroende för domstolarna. Av stor betydelse är atts. 391
114.Europadomstolen ansluter sig till detta synsätt och som sin slutsats uttalars. 391
115.att varje domare måste dra sig tillbaka från ett mål, om det beträffandes. 391
116.honom föreligger berättigad anledning till fruktan för att han kan brista is. 391
117.opartiskhet.s. 391
118.Det var, enligt hovrätten, närmast omöjligt att undgå slutsatsen att ens. 391
119.domare, som en gång uttalat att det föreligger övertygande bevisning oms. 391
120.att en tilltalad gjort sig skyldig till en åtalad gärning, därefter kans. 391
121.misstänkas för att inte kunna ta till sig och rätt värdera nytillkommandes. 391
122.bevisning som talar i en annan riktning. Skulle den nya bevisningen ledas. 391
123.till att det tidigare ställningstagandet måste ifrågasättas, kan dettas. 391
124.nämligen indirekt innebära ett erkännande av att domaren inte varits. 391
125.tillräckligt kritisk vid granskningen av den tidigare framlagda bevisni-s. 391
126.ngen.s. 391
127.Hovrätten ansåg att Hauschildtdomen måste förstås så att beslut, soms. 391
128.innebär att en domstol funnit övertygande bevisning föreligga om dens. 391
129.tilltalades skuld, kan medföra jäv för en domare som deltagit i beslutets. 391
130.om domaren på nytt måste ta ställning till samma fråga på grundval av ens. 391
131.utredning som skiljer sig från den tidigare framlagda. Det gäller även oms. 391
132.beslutet fattats under pågående huvudförhandling. Av tingsrättens dom-s. 391
133.skäl framgår att rätten fäst avgörande betydelse vid om MK:s uppgifters. 391
134.kan visas vara osannolika eller bevisat osanna. Den nya bevisningen 392 Opartisk och oavhängig domstol rörde just tillförlitligheten av MK:s uppgifter. Åklagarens bevisning i förevarande mål är av indiciekaraktär, där varje led i indiciekedjan kan tänkas bli av betydelse. Enligt hovrättens mening förelåg det därför inte tillräcklig grund för att anse att den nya bevisningen var av så perifer betydelse att en ny huvudförhandling inför nya domare kunde underlåtas.s. 391
135.Avslutningsvis ville hovrätten också något beröra de skäl i övrigt som tingsrätten åberopat för att komma till motsatt resultat. Enligt hovrättens mening är det självklart att samhällsekonomiska överväganden måste vika, om de ställs mot skyldigheter att uppfylla rättssäkerhetsgarantier för enskilda medborgare, vilka följer av landets åtaganden genom tillträdet Europakonventionen och av att denna gäller som svensk lag. Hovrätten fann således, med hänsyn till att utgången i skuldfrågan avseende MK hade sådant samband med åtalen beträffande de övriga tilltalade, att målet måste visas åter beträffande samtliga tilltalade. 15.1.2.2 Åberopande av ny bevisning Il I fallet var det fråga huruvida domare, som i beslut om rättspsykiatrisk undersökning funnit övertygande bevisning att den tilltalade begått åtalade gärningar, var jäviga då de inför fortsatt huvudförhandling avvisat ny bevisning som åberopats av den tilltalade.Åklagaren hade väckt åtal för grovt sexuellt utnyttjande av underårig och sexuellt ofredande. Tingsrätten ogillade åtalet för grovt sexuellt utnyttjande av underårig och dömde den tilltalade för sexuellt ofredande till villkorlig dom samt ålade honom att utge skadestånd. Domen överklagades till hovrätten.s. 392
136.Hovrätten höll huvudförhandling i målet. Hovrätten ansåg att det fanns övertygande bevisning för att den tilltalade hade gjort sig skyldig till grovt sexuellt utnyttjande av underårig och sexuellt ofredande. Den förordnade också i beslut om rättspsykiatrisk undersökning av den tilltalade. Den tilltalade åberopade härefter ny muntlig och skriftlig bevisning och framställde också yrkande om edition av vissa handlingar. Med hänsyn till den stora mängden ny bevisning borde målet, enligt den tilltalade, återförvisas till tingsrätten för ny erforderlig behandling. Åklagaren yrkade att den nya bevisningen skulle avvisas och motsatte sig att målet återförvisades till tingsrätten.s. 392
137.Den tilltalade gjorde också gällande att de ledamöter av hovrätten som hade beslutat om rättspsykiatrisk undersökning var jäviga att pröva frågorna. Jävsfrågan överlämnades för prövning till en annan avdelning i hovrätten. Hovrätten fann att den enda jävsbestämmelse som kunde komma i fråga var 4: 13 punkt 10 rättegångsbalken, den så kallades. 392
138.Opartisk och oavhängig domstol 393s. 393
139.generalklausulen. Enligt den bestämmelsen är en domare jävig atts. 393
140.handlägga ett mål, om det föreligger någon särskild omständighet som ärs. 393
141.ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet.s. 393
142.När en rättspsykiatrisk undersökning är genomförd och har kommit ins. 393
143.till domstolen måste rätten alltid ta ställning i frågan om målets fortsattas. 393
144.behandling. Detta gäller främst huruvida fortsatt eller ny huvud-s. 393
145.förhandling skall hållas. Reglerna i 46: 11 tredje stycket rättegångsbalkens. 393
146.om möjligheten att trots längre uppehåll i huvudförhandlingen än tvås. 393
147.veckor fortsätta en huvudförhandling i brottmål efter genomförd rätts-s. 393
148.psykiatrisk undersökning, bygger på förutsättningen att det som återstår is. 393
149.princip är att bestämma påföljd och liknande frågor. Fortsatt huvud-s. 393
150.förhandling får då hållas om det inte är olämpligt med hänsyn tills. 393
151.uppskovets längd och omständigheterna i målet. Någon presumtion atts. 393
152.fortsatt huvudförhandling skall hållas föreligger inte. Tvärtom finns dets. 393
153.ofta skäl som motiverar att en ny huvudförhandling hålls. Om någon nys. 393
154.utredning utöver den rättspsykiatriska undersökningen har tillkommits. 393
155.efter beslutet om denna, torde regelmässigt ny huvudförhandling i målets. 393
156.bli nödvändig.s. 393
157.Hovrätten ansåg vidare, att det framstod som uppenbart att frågan oms. 393
158.fortsatt eller ny huvudförhandling avgörs av den eller de domare soms. 393
159.tidigare har handlagt målet. Som ett led i bedömningen ingår till exempels. 393
160.prövningen av frågan om ny bevisning. I denna måste särskilt beaktas atts. 393
161.de domare, som på grundval av dittills framlagd utredning funnits. 393
162.tillräcklig grund föreligga för ett beslut om rättspsykiatrisk undersökning,s. 393
163.inte genom att ta ställning till den senare tillkomna bevisningen på nytts. 393
164.prövar skuldfrågan.s. 393
165.I fallet kunde det visserligen konstateras att de ledamöter som deltog is. 393
166.beslutet tagit sådan ställning till skuldfrågan i målet mot den tilltalade atts. 393
167.de enligt jävsregeln i 4: 13 punkt 8 rättegångsbalken torde vara jäviga oms. 393
168.målet skulle företas till en ny huvudförhandling. Däremot var de, enligts. 393
169.hovrättens mening, inte jäviga vad gäller att besluta om målets fortsattas. 393
170.handläggning och därmed inte heller i frågan om upptagande av nys. 393
171.bevisning. Sedan den rättspsykiatriska undersökningen slutförts hölls. 393
172.sedan hovrätten, med samma ledamöter som vid den tidigares. 393
173.förhandlingen, fortsatt huvudförhandling. Hovrätten dömde den tilltalades. 393
174.för grovt sexuellt utnyttjande av underårig och sexuellt ofredande tills. 393
175.fängelse samt förpliktade honom att utge skadestånd.s. 393
176.Hovrättens dom och dess beslut överklagades till Högsta domstolen.s. 393
177.Den tilltalade yrkade att beslutet skulle undanröjas på grund av jäv, atts. 393
178.hovrättens dom skulle undanröjas och att målet skulle återförvisas till is. 393
179.första hand tingsrätten och i andra hand hovrätten. Högsta domstolen 394 Opartisk och oavhängig domstol meddelade prövningstillstånd i frågan huruvida hovrättens ledamöter varit jäviga.s. 393
180.Högsta domstolen konstaterade att den jävsbestämmelse som var aktuell att tillämpa var generalklausulen i 4: 13 punkt 10 rätte gångsbalken. Frågan huruvida omständigheterna i det konkreta fallet varit ägnade att rubba förtroendet för domarens opartiskhet skall bedömas efter en objektiv måttstock. Högsta domstolen fann i sammanhanget också att Europadomstolens avgöranden angående artikel 6 ( 1) i Europakonventionen också har betydelse vid tillämpningen av generalklausulen.s. 394
181.I hovrättens beslut prövade ledamöterna bland annat frågan om den nya åberopade bevisningen, som syftade till att styrka den tilltalades oskyldighet, skulle avvisas med stöd av 35:7 rättegångsbalken. Det vill säga om bevisningen kunde anses vara utan betydelse för målet eller om den inte erfordrades eller uppenbart skulle bli utan verkan. Även prövningen av den tilltalades yrkanden angående edition får anses ha skett utifrån samma utgångspunkter. Mot den bakgrunden, och med hänsyn till ledamöternas inställning att den redan förebringade bevisningen för att den tilltalade begått de åtalade gärningarna var övertygande, framstod det som förståeligt att denne önskade att nya ledamöter skulle pröva hans yrkanden angående bevisning. Även ur objektiv synvinkel fick ledamöternas ställningstagande anses ha medfört att deras opartiskhet vid prövningen av bevisfrågorna kunde ifrågasättas. Högsta domstolen förklarade att hovrättens ledamöter varit jäviga, undanröjde hovrättens dom och beslut samt återförvisade målet till hovrätten för erforderlig behandling. 15.1.2.3 Åberopande av ny bevisning III I det tredje fallet slutligen gällde det huruvida domare, som i beslut om rättspsykiatrisk undersökning funnit övertygande bevisning för att den tilltalade begått åtalade gärningar, kunde anses jäviga då de vid fortsatt huvudförhandling prövat ny bevisning som åberopats av den tilltalade. Åklagaren hade åtalat TM dels för olaga hot, dels för försök till mord, alternativt grovt olaga hot, samt grovt vapenbrott. Tingsrätten förordnade efter huvudförhandling om rättspsykiatrisk undersökning av TM, efter att ha konstaterat att övertygande bevisning förelåg för att TM gjort sig skyldig till olaga hot, grovt olaga hot och vapenbrott.s. 394
182.TM åberopade ny bevisning i målet. Han hemställde att den skulle vägas in i processen och anförde att den styrkte hans oskyldighet. Han gjorde gällande att det förelåg hinder för fortsatt huvudförhandling ochs. 394
183.Opartisk och oavhängig domstol 395s. 395
184.att ny huvudförhandling därför skulle hållas samt att tingsrätten, på grunds. 395
185.av sitt ställningstagande i skuldfrågan i samband med beslutet oms. 395
186.rättspsykiatrisk undersökning, i den sammansättningen var jävig enligts. 395
187.4: 13 punkt I O rättegångsbalken. TM hänvisade också till att han enligts. 395
188.artikel 6 (1) i Europakonventionen hade en grundlagsskyddad rätt att fås. 395
189.sin sak prövad inför en opartisk domstol. Åklagaren motsatte sig nys. 395
190.huvudförhandling i målet och yrkade att den nya bevisningen skulles. 395
191.avvisas enligt 35:7 rättegångsbalken, varvid han bland annat anförde atts. 395
192.den nya bevisningen saknade betydelse eller uppenbart skulle bli utans. 395
193.verkan.s. 395
194.Tingsrätten beslutade, i en annan sammansättning än den som prövats. 395
195.brottmålet i sak, att den inte ansåg att den av TM åberopade nyas. 395
196.bevisningen saknade betydelse i målet, men att det fanns mycket soms. 395
197.talade för att den skulle komma att bli utan verkan. Då det ändå inte vars. 395
198.uppenbart att så skulle bli fallet, lämnade tingsrätten åklagarens yrkandes. 395
199.om avvisning av den nya bevisningen utan bifall.s. 395
200.I jävsfrågan anförde tingsrätten att huvudregeln när ny bevisnings. 395
201.tillkommer är att ny huvudförhandling med ny sammansättning skalls. 395
202.hållas. Tingsrätten fann emellertid att den av TM åberopade nyas. 395
203.bevisningen var av så ringa och perifer betydelse att det inte motiverades. 395
204.att hela huvudförhandlingen togs om. Den fortsatta huvudförhandlingens. 395
205.genomfördes således, varvid den av TM åberopade nya bevisningen upp-s. 395
206.togs. Tingsrätten dömde TM för olaga hot, grovt olaga hot och grovts. 395
207.vapenbrott samt förpliktade honom att utge skadestånd. I domskälens. 395
208.anförde tingsrätten rörande den nya bevisningen att den saknade betyd-s. 395
209.else.s. 395
210.TM överklagade såväl tingsrättens dom som dess beslut i jävsfrågan,s. 395
211.med yrkande i första hand att hovrätten skulle undanröja tingsrättens doms. 395
212.och återförvisa målet till tingsrätten för förnyad handläggning. Till stöds. 395
213.för yrkandet om återförvisning anfördes i huvudsak att tingsrätten grundats. 395
214.sitt beslut om rättspsykiatrisk undersökning på ett ställningstagande oms. 395
215.att övertygande bevisning förelåg att han gjort sig skyldig till de åtalades. 395
216.brotten. Genom sitt beslut hade tingsrätten definitivt tagit ställning till atts. 395
217.han begått de åtalade gärningarna, att han haft uppsåt därtill samt hur des. 395
218.brott han sålunda befunnits övertygad om skulle rubriceras. TM ansåg dets. 395
219.uppenbart att tingsrätten efter ett sådant beslut inte kunde ha förmåga atts. 395
220.ta till sig och fritt värdera nytillkommen bevisning. Genom tingsrättenss. 395
221.beslut att i samma sammansättning fortsätta huvudförhandlingen ansågs. 395
222.TM att han fråntagits den rätt till en opartisk bedömning som tillförsäkrass. 395
223.honom genom reglerna om domarjäv i 4: 13 rättegångsbalken och artikels. 395
224.6 ( 1) i Europakonventionen.s. 395
225.Hovrätten undanröjde tingsrättens dom och upphävde tingsrättenss. 395
226.beslut, utom i vad avsåg tillåtandet av ny bevisning, och återförvisade 396 Opartisk och oavhängig domstol målet till tingsrätten för erforderlig handläggning. I beslutet anförde hovrätten att tingsrätten i sitt beslut i anslutning till huvudförhandlingen funnit att det genom utredningen i målet förelegat övertygande bevisning om att TM gjort sig skyldig till olaga hot i enlighet med åtalet samt till grovt olaga hot och grovt vapenbrott. Fråga var därför om tingsrättens ledamöter varit jäviga när de vid den fortsatta huvudförhandlingen på nytt tagit ställning till skuld-och rubriceringsfrågoma i målet på grundval av en utredning som skilde sig från den tidigare framlagda genom att ny bevisning tillkommit.s. 395
227.Den jävsbestämmelse som enligt hovrätten var aktuell att tillämpa var generalklausulen i 4: 13 punkt 10 rättegångsbalken. I fallet hade TM, efter beslutet om rättspsykiatrisk undersökning, åberopat ytterligare bevisning till styrkande av att han var oskyldig. Tingsrätten fann att den nya bevisningen var av ringa betydelse. Men även om värdet av den nya bevisningen var begränsat rörde den en central fråga i målet. Den borde därför, i och med att den befunnits kunna få viss betydelse, bedömas och ställas i relation till övrig upptagen bevisning i den delen av målet. Hovrätten fann därför att målet när den rättspsykiatriska undersökningen slutförts borde ha företagits till ny huvudförhandling med nya ledamöter. På grund härav undanröjde hovrätten tingsrättens dom i de delar den överklagats och återförvisade målet till tingsrätten för erforderlig behandling.s. 396
228.En ledamot var dock skiljaktig. Han ansåg att den av TM åberopade nya bevisningen var av så perifer betydelse att den inte motiverade att hela huvudförhandlingen togs om. Tingsrätten kunde ha förväntats komma till samma slutsats i skuldfrågan om den nya bevisningen funnits tillgänglig redan vid den första huvudförhandlingen. Detta förhållande medförde att det inte kunde anses att tingsrättens ledamöter varit jäviga.s. 396
Beslut i häktningsfrågor
1.Tingsrätten hade i ett fall ogillat ett åtal angående grov misshandel och mordbrand, som överklagats till hovrätten.På yrkande av åklagaren förklarade hovrätten den tilltalade häktad, på sannolika skäl misstänkt för i vart fall någon form av straffbar medverkan till de åtalade gärningarna. Den tilltalade gjorde då gällande att de ledamöter som beslutat om häktning var jäviga att pröva målet vid en kommande huvudförhandling. Som grund åberopade hon att jäv förelåg i anledning av ledamöternas tidigare befattning med målet vid häktningsbeslutet. Hon stödde sig pås. 396
2.Opartisk och oavhängig domstol 397s. 397
3.4: 13 punkterna 8 eller 10 rättegångsbalken, tolkad i ljuset av artikel 6 is. 397
4.Europakonventionen och Hauschildtfallet.s. 397
5.Hovrätten ogillade jävsinvändningen. Den konstaterade att det av hov-s. 397
6.rättens häktningsbeslut framgick att domstolens ledamöter funnit dens. 397
7.tilltalade på sannolika skäl misstänkt för i vart fall någon straffbars. 397
8.medverkan till de åtalade gärningarna. Då beslutet inte innebar att leda-s. 397
9.möterna tagit ställning till om någon högre grad av misstanke än dens. 397
10.angivna förelegat eller i övrigt tagit slutlig ställning till den häktadess. 397
11.skuld, förelåg inte sådana omständigheter att ledamöterna skulle ansess. 397
12.jäviga att fortsätta handlägga målet.s. 397
13.Enligt doktrin och praxis är en bedömning av att sannolika skäl förs. 397
14.skuld föreligger inte tillräcklig för att kunna fatta beslut om häktning efters. 397
15.frikännande dom. Den generella förutsättningen är istället att hovrättens. 397
16.gör en förutsägelse av hur den skall döma och härvid anser att det finnss. 397
17.mycket starka skäl att förvänta sig en fällande dom.s. 397
18.Europadomstolen har i Hauschildtmålet slagit fast att en domare är atts. 397
19.anse som jävig i konventionens mening om han före huvudförhandlingens. 397
20.deltagit i ett beslut som i praktiken innefattade att han behövde tas. 397
21.ställning till om det förelåg i det allra närmaste full bevisning om dens. 397
22.tilltalades skuld. Eftersom gränsen mellan vad som avses med fulls. 397
23.bevisning är svår att slå fast i ett system med fri bevisvärdering vore dets. 397
24.lämpligt med hänsyn till oskyldighetspresumtionen att samma domares. 397
25.inte fattar beslut i frågor om bruk av tvångsmedel och i skuldfrågan.s. 397
26.Även ett relativt svagt ställningstagande som det som sker när någon pås. 397
27.sannolika skäl anses vara misstänkt för brott kan vara tillräckligt för atts. 397
28.rubba förtroendet för rätten.s. 397