Närliggande

21.Utomlands anses det även ofta endast gälla som en huvudregel att skade­ stånd för sakskada inte omfattar reparationskostnad utöver sakens värde. Från svensk rätt kan man peka på NJA 1971 s. 126 som gällde ersättning för en skadad bil. Reparationskostnaderna ersattes inte då det hade blivit billigare att anskaffa en likvärdig bil. SvHD uteslöt dock inte att undantag kan göras om den skadelidande kan åberopa särskilda skäl till stöd härför.225 Ett sådant skäl bör uppenbarligen kunna vara att reparationskostnad utöver sakens värde trots allt är förenligt med skadebegränsningsplikten.226 1 senare praxis har SvHD härtill i de s.k. katt- och hundmålen i NJA 2001 s. 65 I och II utdömt ersätt­ ning för veterinärvårdkostnader trots att dessa kostnader klart översteg de ifrågavarande sällskapsdjurens värde. I kattmålet översteg kostnaderna kattens värde med hela 50 gånger. Avgörandena har kommenterats av Radetzki, som anför att krav på reparationskostnadsersättning som överstiger sakens värde utan tvekan kan anses avse ett affektionsvärde. NJA 2001 s. 65 »genombryter sålunda den skadeståndsrättsliga princip som innebär att ideell ersättning för­ utsätter lagstöd».227 Enligt min mening var det dock här visserligen fråga om ersättning för ett ideellt intresse, men eftersom detta intresse »ekonomiserades» som en veteri­ närkostnad kan man inte säga att ersättning utgick för ideell skada.228 NJA 2001 s. 65 kan därför inte sägas genombryta principen om att ersättning för 222 Se för amerikansk del t.ex. Peevyhouse v. Garland Coal & Mining Co., 382 P.2d 109 (Okla. 1962); cert. denied, 375 U.S. 906 (1963). I t.ex. engelsk rätt betraktas Jones v. Gooday från år 1841 fortfarande som ett ledande rättsfall; se t.ex. McGregor s. 862 f. 223 Se t.ex. Arti s. 324, Routamo & Hoppu s. 266. Jfr härmed även t.ex. Nygaard (5. utg.) s. 78, Radetzki, JT 2000-01 s. 931. Se även t.ex. 66 BGHZ 182 (1977). 224 Jfr även t.ex. Routamo & Hoppu s. 266. T.ex. Arti s. 324 f. anför dock HD 1961 II 137 till stöd för att reparationskostnad inte ersätts om denna överstiger värdeersättningen. 225 Se även t.ex. Hellner, Skadeståndsrätt s. 419, Radetzki, JT 2000-01 s. 929 f. med vidare hänvisningar. Avgörandet uppmärksammas även av t.ex. Nygaard (5. utg.) s. 78. 226 T.ex. om genom reparation kanske t.o.m. betydande ekonomisk följdskada kan begränsas. Reparation bör väl då kunna vidtas till en kostnad som högst motsvarar summan av sakens ersättningsgilla värde plus den vinst som utan reparation skulle gå förlorad. 227 Radetzki, JT 2000-01 s. 928 ff„ särskilt s. 933, 936. 228 Se ovan kap. 7.4.1.s. 106