1.8.3.3.1. Allmänna principer En allmänt vedertagen skadeståndsrättslig princip är att endast skäliga repa rationskostnader ersätts.216 Kan skadan inte repareras till skälig kostnad får 208 Smith II, Tul. Mar. L. J. 1993 s. 18. 209 43 CFR § 11.71(e) i 1986 års NRDA-förordning. 210 43 CFR § 11.80(b) i 1994 års NRDA-förordning. 211 88 F.3d 1191 (D.C.Cir. 1996). 212 88 F.3d 1191, 1220 (D.C. Cir. 1996). 213 SeNOU 1982:19 s. 255. 214 Se anfört arbete s. 91. 215 Se anfört arbete s. 91. Jfr även från litteraturen t.ex. Tyrén s. 165. 216 Här kan hänvisas till t.ex. Arti s. 324 ff, Cane s. 96 f., von Eyben & Norgaard & Vagner s. 223, Hellner, Skadeståndsrätt s. 419, MacDonald, Tul. Envtl L. J. 1991 s. 255s. 104
2.341 ersättningen i stället fastställas enligt reglerna för totalskada. Denna allmänna princip har för finsk del uttryckligen inskrivits i t.ex. TrafFörsL 6 § 3 mom.217 Svårigheten ligger givetvis i att bestämma hur gränsen för reparationskostna dernas skälighet skall dras. Det är knapphändigt med rättspraxis.s. 104
3.I t.ex. HD 1961 II 137 hade dock ett dike grävts så att jord från grannens område rasade ner i diket. Majoriteten i HD (3 JR) fann att kostnaderna för återställande av jordområdet och vidtagande av åtgärder till förhindrande av ytterligare ras betydligt skulle överstiga värdet av ifrågavarande jordområde. Majoriteten förkastade därför grannens krav till denna del. HD betonade även att den för skadan ansvariges avsikt inte hade varit att tillfoga granen skada.218s. 105
4.Jfr även om VL 11 kap. 13 § t.ex. VÖD 16.11.1993/231: Till följd avs. 105
5.kraftverksbygge hade vattenståndet i en å höjts med fyra meter. Dettas. 105
6.hade orsakat förskjutningar i grunden till en bostadsbyggnad. Utans. 105
7.åtgärder bedömdes byggnaden så småningom bli obeboelig. Kostnadens. 105
8.för att räta upp byggnaden och dess grund samt reparation av byggnas. 105
9.den därefter skulle ha uppgått till tre gånger byggnadens uppskattades. 105
10.dagsvärde om 450 000 mark. Dessa åtgärder kunde därför inte ansess. 105
11.skäliga i förhållande till penningersättning. Med tanke på att byggnadens. 105
12.skulle vara beboelig ännu under flera års tid jämkades ersättningen tills. 105
13.2/3 av byggnadens dagsvärde. HFD 5.9.1995/3363: Besvärstillstånds. 105
14.beviljades inte. I förhållande till TrafFörsL 6 § 3 mom. kan man åter hänvisa till t.ex. HD 1978 II 95. Här uttalades att som i TrafFörsL 6 § 3 mom. avsedd skälig kost nad för reparation av motorfordon kunde anses högst det belopp, som motsva rade skillnaden mellan fordonets gängse värde och dess skrotvärde.219s. 105
15.HD 1978 II 95 pekar på att reparationskostnad ersättas endast om denna är lägre än den skadade sakens värdeminskning. Samma bedömningslinje kan man även finna i övrig nordisk rättspraxis.220 1 t.ex. common law talas på mot svarande vis om en »lesser of»-regel,221 enligt vilken skadestånd utgår med antingen kostnad för reparation eller värdeminskning beroende på vilken be ff., McGregor s. 862 ff., Lange s. 138 ff., Nygaard (5. utg.) s. 78, Radetzki, JT 2000-01 s. 929 f., Rodhe s. 474 f., Routamo & Ståhlberg (4 uppl.) s. 312, Salje s. 369, Saxén, Skadeståndsrätt s. 278 f., Street s. 72, Walker & Cottingham, Okla. L. Rev. 1995 s. 79 ff., Ward & Duffield (eds) s. 58 ff.s. 105
16.217 Se även om TrafFörsL 6 § 3 mom. t.ex. Arti s. 324 f., Hoppu, Vakuutusoikeus s. 300 f., Routamo s. 156 ff., Sipilä, LM I960 s. 213.s. 105
17.218 Se även om detta avgörande t.ex. Arti s. 325, Saxén, Skadeståndsrätt s. 279.s. 105
18.219 Se även av t.ex. Arti s. 324 f. anförd rättspraxis.s. 105
19.220 Se från exempelvis svensk rättspraxis t.ex. NJA 1936 s. 693 samt NJA 1971 s. 126.s. 105
20.221 Se allmänt härom även ovan kap. 5.3.1. vid not 42-43, 8.2.2.2. vid not 61. 342 räkningsmetod som ger det lägsta beloppet.222 Som skäl för denna bedömning har man bl.a. hänvisat till den skadelidandes skyldighet att begränsa skadan.223 HD 1961 II 137 pekar däremot möjligen på att enligt SkL reparationskostna der bedöms som oskäliga endast om dessa betydligt överstiger sakens värde.224 (Jfr även VÖD 16.11.1993/231 om tolkningen av VL 11 kap. 13 §).s. 105
21.Utomlands anses det även ofta endast gälla som en huvudregel att skade stånd för sakskada inte omfattar reparationskostnad utöver sakens värde. Från svensk rätt kan man peka på NJA 1971 s. 126 som gällde ersättning för en skadad bil. Reparationskostnaderna ersattes inte då det hade blivit billigare att anskaffa en likvärdig bil. SvHD uteslöt dock inte att undantag kan göras om den skadelidande kan åberopa särskilda skäl till stöd härför.225 Ett sådant skäl bör uppenbarligen kunna vara att reparationskostnad utöver sakens värde trots allt är förenligt med skadebegränsningsplikten.226 1 senare praxis har SvHD härtill i de s.k. katt- och hundmålen i NJA 2001 s. 65 I och II utdömt ersätt ning för veterinärvårdkostnader trots att dessa kostnader klart översteg de ifrågavarande sällskapsdjurens värde. I kattmålet översteg kostnaderna kattens värde med hela 50 gånger. Avgörandena har kommenterats av Radetzki, som anför att krav på reparationskostnadsersättning som överstiger sakens värde utan tvekan kan anses avse ett affektionsvärde. NJA 2001 s. 65 »genombryter sålunda den skadeståndsrättsliga princip som innebär att ideell ersättning för utsätter lagstöd».227 Enligt min mening var det dock här visserligen fråga om ersättning för ett ideellt intresse, men eftersom detta intresse »ekonomiserades» som en veteri närkostnad kan man inte säga att ersättning utgick för ideell skada.228 NJA 2001 s. 65 kan därför inte sägas genombryta principen om att ersättning för 222 Se för amerikansk del t.ex. Peevyhouse v. Garland Coal & Mining Co., 382 P.2d 109 (Okla. 1962); cert. denied, 375 U.S. 906 (1963). I t.ex. engelsk rätt betraktas Jones v. Gooday från år 1841 fortfarande som ett ledande rättsfall; se t.ex. McGregor s. 862 f. 223 Se t.ex. Arti s. 324, Routamo & Hoppu s. 266. Jfr härmed även t.ex. Nygaard (5. utg.) s. 78, Radetzki, JT 2000-01 s. 931. Se även t.ex. 66 BGHZ 182 (1977). 224 Jfr även t.ex. Routamo & Hoppu s. 266. T.ex. Arti s. 324 f. anför dock HD 1961 II 137 till stöd för att reparationskostnad inte ersätts om denna överstiger värdeersättningen. 225 Se även t.ex. Hellner, Skadeståndsrätt s. 419, Radetzki, JT 2000-01 s. 929 f. med vidare hänvisningar. Avgörandet uppmärksammas även av t.ex. Nygaard (5. utg.) s. 78. 226 T.ex. om genom reparation kanske t.o.m. betydande ekonomisk följdskada kan begränsas. Reparation bör väl då kunna vidtas till en kostnad som högst motsvarar summan av sakens ersättningsgilla värde plus den vinst som utan reparation skulle gå förlorad. 227 Radetzki, JT 2000-01 s. 928 ff„ särskilt s. 933, 936. 228 Se ovan kap. 7.4.1.s. 106
22.343 ideell skada (i svensk rätt) förutsätter uttryckligt lagstöd.229 Fallet ger endast stöd för att i dylika fall reparationskostnad med avvikelse från huvudregeln kan ersättas trots att kostnaden klart överstiger sakens ekonomiska värde.s. 106
23.I tysk rätt finner man i BGB § 251 Abs 2. uttryckligt stöd för att kostnader för behandling av ett skadat djur inte skall anses oskäliga enbart på grund av att kostnaderna väsentligt överstiger djurets värde.230 En veterinärkostnad som översteg en skadad hunds värde med tre gånger har inte ansetts oskälig.231s. 107
24.I t.ex. amerikansk rätt anses åter »lesser of»-regeln inte gälla i sådana fall där den skadade egendomen används för »a purpose personal to the owner».232 Inte heller i engelsk rätt torde »lesser of» gälla i fråga om egendom med »spe cial and particular value to the plaintiff».233 1 förhållande till det common law baserade miljöskadeansvaret har man i amerikansk rätt t.o.m. ifrågasatt om någon »lesser of»-regel numera över huvud taget gäller.234s. 107
25.Också för finsk rätts del vill jag förespråka tolkningen, att vid åtminstone mera påtagligt ideellt intresse reparationskostnaderna bör kunna ersättas även om dessa t.o.m. betydligt överstiger sakens ekonomiska värde. Adekvansliknande synpunkter bör vara avgörande. Om syftet med en sak typiskt är att till godose intressen av huvudsakligen icke-ekonomisk art, kan allmänt taget en reparationskostnad utöver sakens ekonomiska värde som sådan inte anses falla utanför adekvansens ram. Bedömningen måste då i stället ta fasta på huruvida kostnaden i det enskilda fallet har varit opåräknelig eller opåräkneligt stor.235s. 107
26.229 Se ovan kap. 7.4.2. om skillnaderna mellan finsk och svensk rätt i detta avseende.s. 107
27.230 »Die aus der Heilbehandlung eines verletzten Tieres entstandenen Aufwendungen sind nicht bereits dann unverhältnismäßig, wenn sie dessen Wert erheblich übersteigen.»s. 107
28.231 LG München 21.6.1978, NJW 1978 s. 1862.s. 107
29.232 Se Restatement (Second) of Torts § 929, comment b, 545 f. (1979). MacDonald, Tul. Envtl L. J. 1991 s. 260 ff. anför som det ledande rättsfallet Samson Construction Co. v. Brusowankin, 147 A.2d 430 (Md Ct. App. 1958): Markägare kunde kräva ersättning med kostnaderna för återställande av skadade träd även om kostnaderna översteg värdeminsk ningen eftersom han kunde åberopa »personal reason» till stöd härför. Se dock även redan Feather River Lumber Co. v. United States, 30 F.2d 642, 644 (9th Cir. 1929).s. 107
30.233 Ward v. Cannock Chase District Council [1986] 2 W.L.R. 660, 684. Se närmare om utvecklingen i engelsk rätt t.ex. McGregor s. 862 ff.s. 107
31.234 Se t.ex. Boston & Madden s. 159 ff. med hänvisningar och utförligare t.ex. MacDo nald, Tul. Envtl L. J. 1991 s. 255 ff., Walker & Cottingham, Okla. L. Rev. 1995 s. 79 ff.s. 107
32.235 Jfr t.ex. Radetzki, JT 2000-01 s. 931 f. och om kontraktuellt ansvar t.ex. SisulaTulokas, Dröjsmålsskador s. 260 f. Se även från rättspraxis t.ex. VÖD 23.11.1993/240 (laga kraft): En ö skulle utan åtgärder komma att utplånas av erosion pga vattenreglering. Öns ägare hade efter beviljandet av vattenregleringstillståndet uppfört en sommarstuga på ön. Tillståndsinnehavarens skyldighet att vidtaga åtgärder till förhindrande av erosion bes 344 8.3.3.2. Bedömningen enligt MskL 6 § 1 mom. 8.3.3.2.I. Utgångspunkterna Enligt MskL 6 § 1 mom. 1 punkten (enskilda intressen) framgår att kostnader för behövliga åtgärder ersätts, medan enligt 2 punkten (allmänna intressen) kostnaderna ersätts om dessa är skäliga. Något skäl för denna olikhet i utform ningen av ersättningsförutsättningama mellan 1 och 2 punkten ges inte. MskL är även i detta avseende oklar och svårtolkad.236s. 107
33.I litteraturen menar t.ex. Tuomainen att enskilda enligt MskL 6 § 1 mom. 1 punkten »voi ryhtyä kalliisiinkin toimenpiteisiin, kunhan ne vain ovat tarpeen uhan torjumista tai ennallistamista varten». Enskildas rätt till kostnadser sättning skulle därmed vara mera vidsträckt än myndigheters motsvarande rätt som enligt 2 punkten begränsas av att kostnaderna bör vara skäliga.237s. 108
34.För egen del har jag dock svårt att se att den nu påtalade diskrepansen i MskL 6 § 1 mom. mellan 1 och 2 punkterna skulle leda till någon avgörande skillnad i sak. I föregående avsnitt har framgått att det är en allmän princip att endast skäliga reparationskostnader ersätts. Principen gäller även enligt SkL 5 kap. 5 § trots att den där inte uttryckligen fastslås. Då annat inte klart framgår, far man vid tolkningen av MskL 6 § 1 mom. 1 punkten utgå från att samma princip gäller också här.238 Det är vidare svårt att tolka 2 punkten på så vis att de uppkomna myndighetskostnadema kan ersättas som skäliga om åtgärderna inte har varit behövliga. Skäliga kostnader och behövliga åtgärder torde rätt långt kunna ses som olika sidor av samma mynt. I det följande skall sägas något närmare om främst tolkningen av 2 punkten.s. 108
35.I MskL 6 § 1 mom. 2 punkten fastslås att kostnaderna bör vara skäliga »i förhållande till störningen eller risken för störning och till den nytta åtgärder na har medfört» (kurs. här). Denna skrivning kan knappast tolkas som uttöm mande. Skälighetsbedömningar är till sin karaktär öppna och in casu inriktade. Även andra faktorer än de i stadgandet uttryckligen nämnda bör därför kunna tämdes enligt läget vid tidpunkten for tillståndets beviljande och öns vid denna tidpunkt förutsebara användningsändamål. Med beaktande av detta betraktades dessa åtgärder i detta fall som oskäliga. Penningersättning motsvarande öns hela värde utdömdes. Jfr även av t.ex. Peltokangas, Ympäristöjuridiikka 1/2001 s. 56, 58 anförd övrig praxis av VÖD.s. 108
36.236 Det hade nog varit till fördel om man hade hörsammat det behov av att precisera MskL 6 § 1 mom. som påtalades i LaggrMskL 1992:2 s. 13.s. 108
37.237 Tuomainen s. 384. På samma linje även t.ex. Luntinen s. 38.s. 108
38.238 Jfr t.ex. Hollo & Vihervuori s. 197 som anför att kravet på åtgärdernas behövlighet ansluter sig nära till bl.a. »saavutettavan lopputuloksen tasoon ja kustannuksiin».s. 108
39.345 beaktas vid avgörandet av om de uppkomna kostnaderna är skäliga.s. 108
40.Här liksom även i övrigt torde skäligheten av kostnaderna få bedömas ut gående från den information som förelåg då åtgärderna vidtogs eller borde ha vidtagits.239 Alla åtgärder kan knappast bedömas lika. Avvärjande vidtas inte sällan i brådskande ordning. Man bör i fråga om dylika åtgärder tillåta en min dre sträng skälighetsbedömning än i förhållande till återställande, som i regel är mindre brådskande och kräver mera planering och utredning.240 (Observera att nödvändiga utredningskostnader ersätts enligt 6 § 1 mom. 3 punkten.241)s. 109
41.Jfr att enligt CERCLA och OPA alla kostnader for awäijningsåtgärder (»removal»s. 109
42.eller »response actions»), som är förenliga med de krav som den nationella bereds. 109
43.skapsplanen (»National Contingency Plan») ställer på dylika åtgärder, är »conclus. 109
44.sively presumed to be reasonable».242 Ett undantag görs dock för kostnader soms. 109
45.myndigheter har åsamkats i syfte att övervaka sådant avväljande som utförs av t.ex.s. 109
46.den för skadan ansvarige (»monitoring costs»).243 För återställande (»restoration»)s. 109
47.gäller särskilda skälighetsregler enligt NRDA-förordningama (se strax nedan). Kravet på att åtgärderna enligt MskL 6 § 1 mom. 2 punkten bör vara skäliga i förhållande till störningen eller risken för störning torde som sådant knappast vara särskilt problematiskt. Häri ligger ett proportionalitetskrav.244 Kravet på att de vidtagna åtgärderna bör vara skälig i förhållande till den nytta åtgärder na har medfört, är däremot förbundet med något större tolkningsproblem.s. 109
48.239 Jfr t.ex. Hollo & Vihervuori s. 197, 201, Luntinen s. 40, Tuomainen, Vastuu s. 44. Jfr även t.ex. IOPC Fund, FUND/WGR.7/21 (20 June 1994) para. 7.2.8: »in making the assessment as to whether certain measures were reasonable the starting point should be the facts available to the person in charge of the operation at the time the measures were decided, in the light of the technical advice given or offered at that time» (jfr para. 7.3.13).s. 109
49.240 Se även t.ex. Hollo & Vihervuori s. 201, Luntinen s. 40.s. 109
50.241 Se om MskL 6 § 1 mom. 3 punkten t.ex. Hollo & Vihervuori s. 211 f., Luntinen s. 35 f. Jfr även om IOPC Fund:s praxis FUND/WGR.7/21 (20 June 1994) para. 9.2: »It was noted that the Fund had in some cases agreed in principle to pay the costs of studies which were necessary for the effective carrying out of clean-up operations of preventive measures, or which facilitated such operations, whereas it had refused to pay for studies of a general or purely scientific character.» Jfr t.ex. även ovan kap. 8.2.2.1. vid not 40-44 om CERCLA § 107(a)(4)(C) och OPA § 1006(d)(1)(C). Se även t.ex. Schoenbaum s. 167.s. 109
51.242 United States v. Murphy Exploration & Production Co., 1996 AMC 2882 (E.D. Louisiana 1996), som gällde tolkningen av OPA (ref. ovan kap. 8.3.2.1. vid not 143-145). Jfr om tolkningen av CERCLA exempelvis United States v. Northeastern Pharmaceutical & Chemical Co., Inc., 810 F.2d 726 (8th Cir. 1987); cert, denied, 484 U.S. 848 (1987).s. 109
52.243 Se härom ovan kap. 8.3.2.1. vid not 134-145 anförd rättspraxis.s. 109
53.244 Jfr även t.ex. IOPC Fund, FUND/WGR. 7/21 (20 June 1994) para. 7.2.9 om kravet på att »the scale of the response should be proportional to the size of the spill». I t.ex. ame rikansk rätt har ett proportionalitetskrav särskilt aktualiserats i förhållande till »monitoring costs». Se härom ovan kap. 8.3.2.1. vid not 143-145. 346 8.3.3.2.2. Särskilt om åtgärdernas nytta Från rättsjämförande perspektiv är det inte ovanligt att bedömningen av återställningskostnademas skälighet länkas till åtgärdernas nytta.245 Också enligt allmänna principer om ersättande av reparationskostnad gäller att kostnadens skälighet kan bedömas i förhållande till reparationens nytta. Huvudregeln är härvid att reparationens nytta länkas till den skadade sakens ekonomiska värde.246 Skador på miljön drabbar emellertid allmänna intressen av närmast ideell art.247 Detta har aktualiserat frågan om hur skador på miljön borde värderas i syfte att erhålla en måttstock för bedömningen av åtgärdernas nytta och därmed kostnadernas skälighet.248 1 t.ex. EG-kommissionens vitbok om ersättningsansvar för miljöskador anförs sålunda följande:s. 109
54.»Om det går att avhjälpa skadan måste det också finnas kriterier förs. 110
55.hur den skadade naturresursen skall värderas, för att på så sätt undvis. 110
56.ka oproportionerliga kostnader för återställande (kurs. här). En kost-s. 110
57.nads-/intäktsanalys [ett »cost-benefit»-test enligt vitbokens engelsks. 110
58.språkiga version] eller ett rimlighetstest måste göras i varje enskilt fall.s. 110
59.... Det är nödvändigt att ta fram ett system för värdering av naturres. 110
60.sursens intäkter.»24 Som exempel på ett befintligt system för värdering av naturresurser hänvisas i vitboken250 bl. a. till de ekonomiska värderingsmetoderna i amerikansk rätt.251s. 110
61.Från amerikansk rättspraxis om kravet på att kostnaderna för återställande av skadade naturresurser bör vara skäliga kan hänvisas till Commonwealth ofs. 110
62.245 I förhållande till t.ex. ForL 8 kap. 58 § 1 ledd torde gälla att kostnadernas rimlighet får bedömas i linje med vad som gäller enligt 2 kap. 7 §. Se NOU 1982:19 s. 91 f. Kostna derna bör härigenom stå »i et rimelig forhold til de skader og ulemper som skal unngås». Också skälighetskravet enligt återställningsregeln i t.ex. 1992 års CLC art. 1.6 har tolkats som att »there should be a reasonable relationship between the costs incurred and the benefits derived or reasonable expected». Se IOPC Fund, FUND/WGR. 7/21 (20 June 1994) para. 7.2.9. Jfr även t.ex. CMI, Guidelines on Oil Pollution Damage, para. 12(d)(iv). Se även om t.ex. amerikansk rätt strax nedan. Vitboken om ersättningsansvar för miljöskador synes på denna punkt ha inspirerats av amerikansk rätt. Se KOM(200Q) 66 slutlig s. 17 f.s. 110
63.246 Se ovan kap. 8.3.3.1.s. 110
64.247 Se ovan kap. 7.5.1., särskilt vid not 373-378, 392-394, 400, kap. 8.1. vid not 2.s. 110
65.248 Se för finsk rätts del t.ex. Steiner s. 257 och t.ex. Luntinen s. 38 f. med hänvisning till Wetterstein, DL 1993 s. 320 not 51. Se närmare t.ex. Coppie, U. Colo. L. Rev. 1995 s. 675 ff., Stewart, St. Louis U. Pub. L. Rev. 1994 s. 887 ff., Yang, ELR 1984 s. 10311 ff.s. 110
66.249 KOM2000) 66 slutlig s. 17.s. 110
67.250 Anfört arbete s. 17 f.s. 110
68.251 Se om dessa metoder ovan kap. 8.2.2.2., samt utförligare nedan kap. 8.4.2.s. 110
69.347 Puerto Rico v. S.S. Zoe Colocotroni^ I detta rättsfall uttalades bl.a. följande:s. 110
70.»[W]e think the appropriate primary standard for determing damagess. 111
71.in a case such as this is the cost reasonably to be incurred by the soves. 111
72.reign or its designated agency to restore or rehabilitate the environments. 111
73.in the affected area to its pre existing condition, or as close thereto ass. 111
74.is feasible without grossly disproportionate expenditures (kurs. här).s. 111
75.The focus in determing such a remedy should be on the steps as. 111
76.reasonable and prudent sovereign or agency would take to mitigate thes. 111
77.harm done by pollution, with attention to such factors as technicals. 111
78.feasibility, harmful side effects, compatibility with or duplication ofs. 111
79.such regeneration as is naturally to be expected, and the extent tos. 111
80.which efforts beyond a certain point would become either redundant ors. 111
81.disproportionately expensive»22 553 2(kurs. här). Den citerade passusen uttrycker vad som har blivit känt som »the grossly disproportionate standard».254 1 Ohio v. United States Department of the Inte rior255 uttalades på motsvarande vis att »lesser of»-regeln stred mot syftet med CERCLA, och att ersättning med kostnader för återställande utgjorde den primära ersättningsmetoden.256 Men samtidigt fastslogs följande:s. 111
82.»Scholars agree that recovery of full restoration cost in every case, nos. 111
83.matter how large the sum is, is not required by CERCLA. DOI obvis. 111
84.ously has some latitude in deciding which measure applies in a givens. 111
85.case: the rule might for instance hinge on the relationship between costs. 111
86.and use value (e.g., damages are limited to three-times the amount ofs. 111
87.use value), or it might hinge on the ability of the resource to recovers. 111
88.(e.g., use value is the measure whenever restoration is infeasible) (kurs.s. 111
89.här). DOI has not, however, fashioned its rule along these lines.»257 Vid revideringen av NRDA-förordningen till CERCLA konstaterade DOI från början att det inte är möjligt att i exakta termer fastslå en punkt där kost naden för återställande får anses oproportionerlig i förhållande till resursens värde.258 DOI stannade därför för en mera flexibel reglering:259s. 111
90.252 628 F.2d 652 (1st Cir. 1980).s. 111
91.253 628 F.2d 652, 675 (1st Cir. 1980). Se närmare om fallet t.ex. rättsfallskommentaren av Brown, LMCLQ 1981 s. 323 ff. Se även rättsfallet nedan kap. 8.5.2.2. vid not 530-533.s. 111
92.254 Se t.ex. Bulger, Baylor L. Rev. 1993 s. 460 ff., Coppie, U. Colo. L. Rev. 1995 s. 677 ff., Stewart, St. Louis U. Pub. L. Rev. 1994 s. 887 ff.s. 111
93.255 880 F.2d 432 (D.C. Cir. 1989).s. 111
94.256 Se även härom ovan kap. 8.2.2.2. vid not 70-76.s. 111
95.257 880 F.2d 432,443 f. (D.C. Cir. 1989) hänvisande till Anderson, Environmental Af fairs 1989 s. 446, Breen, ELR 1984 s. 10309 f, Cross, Vanderbilt L. Rev. 1989 s. 301, 329.s. 111
96.258 Se 56 Fed.Reg. 19752 (1991) s. 19764 f.s. 111
97.259 43 CFR § 11.82(d). 348s. 111
98.»Factors to consider when selecting the alternative to pursue. Whens. 112
99.selecting the alternative to pursue, the authorized official shall evaluates. 112
100.each of the possible alternatives based on all relevant considerations,s. 112
101.including the following factors:s. 112
102.(1) Technical feasibility, as that term is used in this part.260s. 112
103.(2) The relationship of the expected costs of the proposed actionss. 112
104.to the expected benefits from the restoration, rehabilitation, replaces. 112
105.ment, and/or acquisition of equivalent resources.s. 112
106.(3) Cost-effectiveness, as that term is used in this part.261s. 112
107.(4) The results of any actual or planned response actions.s. 112
108.(5) Potential for additional injury resulting from the proposeds. 112
109.actions, including long-term and indirect impacts, to the injured resours. 112
110.ces or other resources.s. 112
111.(6) The natural recovery period determined in § 11.73(a)(1) ofs. 112
112.this part.262s. 112
113.(7) Ability of the resources to recover with or without alternatives. 112
114.actions.s. 112
115.(8) Potential effects of the actions on human health and safety.s. 112
116.(9) Consistency with relevant Federal, State, and tribal policies.s. 112
117.(10) Compliance with applicable Federal, State, and tribal laws.» I punkt (2) ovan återfinner man ett krav på att kostnaderna för olika återställningsåtgärder bör jämföras med nyttan av åtgärderna. Men detta är endast en faktor bland en mängd andra faktorer som bör beaktas. Den av NOAA utar betade NRDA-förordningen till OPA följer samma mönster.263 NOAA uttala de härvid att man »supports the consideration of the relationship between costs and benefits when selecting a preferred restoaration altemative(s). How ever, NOAA does not support reducing the selection process to a strict costs. 112
118.260 Se 43 CFR § 11.14(qq): »Technical feasibility or technically feasible means that the technology and management skills necessary to implement an Assessment Plan [enligt 43 CFR Subpart C] or Restoration and Compensation Determination Plan [enligt 43 CFR Subpart D och E] are well known and that each element of the plan has a reasonable chance of successful completion in an acceptable period of time.»s. 112
119.261 Se 43 CFR § 11.14(j): »Cost-effective or cost-effectiveness means that when two or more activities provide the same or a similiar level of benefits, the least costly activity providing that level of benefits will be selected.»s. 112
120.262 43 CFR 11.73(a)(1) lyder: »In all cases, the amount of time needed for recovery if no restoration, rehabilitation, replacement, and/or acquisition of equivalent resources efforts are undertaken beyond response actions performed or anticipated shall be estimated. This time period shall be used as the "No Action-Natural Recovery" period for purpose of § 11.82 and § 11.84(g)(2)(H) of this part.»s. 112
121.253 NRDA-förordningen till OPA innehåller i 15 CFR § 990.54(a) en liknande men något mera kortfattad enumering av faktorer som bör beaktas vid bedömningen av om olika återställningsåtgärder är skäliga. Se närmare t.ex. 61 Fed.Reg. 439 (1996) s. 489 ff.s. 112
122.349 benefit or cost-minimization decision rule».264s. 112
123.DOI:s enumering av skälighets faktorer utgjorde en av de punkter i NRDAförordningen som prövades i Kennecott v. Department of the Interior.265 Den kärande industrigrupperingen menade att denna enumering stod i konflikt med att O/izo-avgörandet (ovan) kräver en regel som på basen av »cost-benefit»- analyser hindrar återställande om kostnaden är »grossly disproportionate to the use value». DOI:s mera flexibla reglering ansågs dock i Kennecott vara förenlig med både Ohio och syftet med CERCLA.266 1 praktiken har emellertid återställningskostnademas skälighet i regel inte bedömts som en fråga om kostnaderna skall anses oskäligt höga, utan som en fråga om förlikningar har resulterat i oskäligt låga belopp för återställande av de skadade resurserna.267s. 113
124.I t.ex. United States v. Montrose Chemical Corp, hade ett kustområde vid Los Ans. 113
125.geles förorenats genom utsläpp av bl.a. DDT och PCB. Förlikning hade ingåtts tills. 113
126.ett belopp om ca $46 miljoner att användas till återställande av de skadade resursers. 113
127.na. Förlikningen upphävdes som oskälig eftersom den hade ingåtts utan informas. 113
128.tion om omfattningen av »total potential damages».268 Härvid hänvisades bl.a. tills. 113
129.United States v. Charles George Trucking, Inc., där skäligheten av en förliknings. 113
130.ansågs böra avgöras genom att »compare the proportion of total projected costs tos. 113
131.be paid by the settlors with the proportion of the liability attributable to them».269s. 113
132.Det är inte tillräckligt att beakta endast de skadade resursernas marknadsvärde. Ses. 113
133.även t.ex. Utah v. Kennecott Corp., där det konstaterades att man i förlikningens. 113
134.hade försummat att beakta de skadade resursernas existens- och optionsvärde.270s. 113
135.Se dock även från tidigare rättspraxis t.ex. in re Acushnet River & News. 113
136.Bedford Harbor, där en mera allmän måttstock tillämpades: »[CERCLA] requiress. 113
137.the United States to ... drive the hardest bargain it can ... this Court is satisfied thes. 113
138.United States has done just that... and therefore holds that the settlement satisfiess. 113
139.the Congressional intent that ... [skadegöraren], ... through the payment of twos. 113
140.million dollars, "undertake appropriate actions necessary to ... restore the naturals. 113
141.resources damaged" in New Bed Harbor.»271 Den ekonomiska studie om värdering av naturresursskador som ansluter sig till EG-kommissionens vitbok om miljöskadeansvar och direktivförslaget föls. 113
142.264 61 Fed.Reg. 439 (1996) s. 490.s. 113
143.265 8 8 F.3d 1191 (D.C. Cir. 1996). Se även härom ovan kap. 8.2.2.2. vid not 95-96.s. 113
144.266 88 F.3d 1191, 1218 (D.C. Cir. 1996). Court of appeals betonade här bl.a, att också N RD A-förordningen förutsätter att man i återställningsaltemativen beaktar faktorer som kostnadseffektivitet och förväntad kostnad i förhållande till förväntad nytta. Ytterligare betonades att procedurreglema (43 CFR § 11.81) bidrar till att hålla kostnaderna skäliga.s. 113
145.267 Notera att både CERCLA och OPA förutsätter att all ersättning för skada på natur resurser skall kanaliseras till olika återställningsåtgärder. Se ovan kap. 8.2.2.1. vid not 46.s. 113
146.268 50 F.3d 741, 747 f. (9th Cir. 1995).s. 113
147.269 34 F.3d 1081, 1084 f. (1st Cir. 1994).s. 113
148.270 801 F.Supp. 553, 571 (D. Utah 1992). Se närmare nedan kap. 8.3.3.2.3. not 280.s. 113
149.271 712 F.Supp. 1019, 1036 (D. Massachusetts 1989). 350 jer i stort utvecklingen i amerikansk rätt. I den ekonomiska studien uttalas att »cost-benefit»-analyser (CBA) kan tillämpas för bedömningen av om olika återställningsaltemativ är skäliga. Eftersom återställningskostnadema uttrycks i pengar, sägs CBA förutsätta att också naturresursenas totala värde uttrycks i pengar med tillämpning av de ekonomiska värderingsmetoder som står till buds härför272 (metoderna beskrivs nedan273). Samtidigt konstateras dock:s. 113
150.»Explicit cost-benefit analysis is not necessarily a requirement in pros. 114
151.ject selection (kurs. här). However, it should be noted that in choosings. 114
152.to proceed with a given restoration option, one is making the implicits. 114
153.assumption that the benefits of restoration exceed or equal the costs....s. 114
154.However, CBA is only one input to the decision-making process (kurs.s. 114
155.här). There may be other considerations, such as social or politicals. 114
156.imperatives that result in an option being implemented even if thes. 114
157.conclusion from CBA is to the contrary, or vice versa.»274 CBA anses sålunda även här utgöra endast en faktor bland flera andra faktorer som bör beaktas för att avgöra om återställandet är skäligt. Någon explicit CBA behöver inte heller nödvändigtvis göras. Det förutsätts dock att kostna den för återställandet åtminstone implicit mäts mot resursernas totala värde. 8.3.3.2.3. Förslag till bedömningslinjer Ovan (kap. 8.3.3.2.1.) har jag redan anfört att skälighetsbedömningar till sin karaktär är öppna och in casu inriktade. De skälighetsfaktorer som nämns i MskL 6 § 1 mom. 2 punkten kan därför inte anses vara uttömmande. I 6 § 1 mom. 2 punkten talas härtill endast om att kostnaderna för avvärjande och återställande bör vara skäliga. Men som ovan (kap. 8.3.3.2.1.) anfördes far ett skälighetskrav antas gälla också i förhållande till själva åtgärderna.2''5s. 114
158.Internationellt har man i fråga om särskilt återställandets skälighet (behöv lighet) ofta fäst uppmärksamhet vid naturens egen återhämtningsförmåga.276 Jag har redan uttalat att det enligt min uppfattning knappast finns något bäran de skäl för att tolka MskL på ett härmed avvikande sätt.277 Naturlig återhämts. 114
159.272 EC Study on Damage to Natural Resources s. 36 f., samt Annex A och B.s. 114
160.273 Se nedan kap. 8.4.2.2.-8.4.2.5.s. 114
161.274 EC Study on Damage to Natural Resources s. 36.s. 114
162.275 Jfr även t.ex. IOPC Fund, FUND/WGR. 7/21 (20 June 1994) para. 7.2.7.s. 114
163.276 Se ovan kap. 8.3.2.1. vid not 128-133, kap. 8.3.3.2.2. vid not 253, 257, samt punkt (6) och (7) i den ovan kap. 8.3.3.2.2. vid not 259 citerade 43 CFR § 11.82(d).s. 114
164.277 Se även ovan kap. 8.3.2.1. vid not 133.s. 114
165.351 ning (»natural recovery») utan intervention bör således betraktas som ett återställningsaltemativ. Till den del dylik naturlig återhämtning kan ske inom en rimlig tid, kan det vara skäligt att begränsa åtgärderna till endast behövlig övervakning av återhämtningsprocessen.278 2 2 2I788 901andra fall — exempelvis där detta bedöms vara förenligt med skadebegränsning eller där detta är ekolog iskt påkallat — kan det dock även vara skäligt att vidta aktiva åtgärder i syfte att försnabba och bistå den naturliga återhämtningen.219s. 114
166.Också i övriga avseenden förefaller man vid tolkningen av skälighetsrekvisitet enligt MskL 6 § 1 mom. 2 punkten kunna hämta viss vägledning från det internationella materialet. Man torde bl.a. kunna förutsätta att återställande eller avvärjande är tekniskt möjligt/skäligt, och att den valda återställningseller avvärjningsmetoden hade rimliga förutsättningar att lyckas.™ Det är även svårt att ersätta åtgärderna såsom skäliga om de har förvärrat skadan™ Här liksom även annars måste man dock beakta den information som förelåg eller borde ha förelegat då åtgärderna vidtogs.282 Den som vidtar åtgärderna torde vidare redan på skadebegränsningsbasis vara skyldighet att rimligen för söka hålla kostnaderna nere (välja kostnadseffektiva lösningar).283s. 115
167.Jfr t.ex. UfR 2001 s. 1709 (Hojesteret): År 1987 konstaterades att etts. 115
168.område på vilket fabriksverksamhet hade bedrivits sedan år 1951 vars. 115
169.förorenat. Föroreningen hotade kommunens vattenutvinning. Områdetss. 115
170.278 Se även ovan kap. 8.3.2.1. vid not 133-147.s. 115
171.279 Jfr härvid även bedömningen i t.ex. Final Environmental Impact Statement, chapter 2 s. 6 ff., 18 ff., chapter 4 s. 12 ff., samt Exxon Valdez Oil Spill s. 180 ff.s. 115
172.280 Se även t.ex. IOPC Fund, FUND/WGR. 7/21 (20 June 1994) paras 7.2.8-9, 7.3.16, CMI, Guidelines on Oil Pollution Damage para. 12(d)(ii), 43 CFR § 11.82(d)(1) (cit ovan kap. 8.3.3.2.2. vid not 260). Se även från rättspraxis t.ex. Commonwealth of Puerto Rico v. S.S. Zoe Colocotroni, 628 F.2d 652, 675 (1st Cir. 1980) (cit. ovan kap. 8.3.3.2.2. vid not 253). Jfr t.ex. Utah v. Kennecott Corp., 801 F.Supp. 553 (D. Utah 1992): Grundvatten hade förorenats inom ett område om 216 kvadratmile. Utah fann att återställande av vattentill gången var tekniskt omöjligt och att naturlig återhämtning skulle kräva upp till 1000 år. Genom förlikning hade ersättning fastställts till ett belopp motsvarande vattnets marknads värde, vilket belopp skulle användas till vattenanskaffning. Förlikningen upphävdes såsom oskälig. Domstolen fann bl.a. att Utah hade försummat att beakta alla tekniskt möjliga återställningsmetoder och att återställande av den skadade grundvattentillgången hade rimliga förutsättningar att lyckas. — Fallet har kommenterats utförligt av Stewart, St. Louis U. Pub. L. Rev. 1994 s. 887 ff. Se även ovan kap. 8.3.3.2.2. vid not 270.s. 115
173.281 Jfr t.ex. VÖD 7.7.1993/137: »Vaatimus perattujen uomien ennallistamisesta ... hylättiin, koska olosuhteiden säilyttämisestä ei aiheudu vahinkoa, jota voitaisiin ennallistamisella estää, vaan uomien ennalleen palauttamisesta päinvastoin aiheutuisi lisävahinkoa.»s. 115
174.282 Se även ovan kap. 8.3.3.2.I. vid not 239s. 115
175.283 Se även t.ex. Hollo & Vihervuori s. 197. Jfr även ovan kap. 8.3.3.2.2. vid not 261. 352s. 115
176.ägare ansågs enligt allmänna ersättningsprinciper svara för kommunenss. 116
177.kostnader om 3,1 miljoner kr. för utredning av saneringsbehovet ochs. 116
178.sanering av området. Men då det enligt Hojesteret »ikke med tilstraek-s. 116
179.kelig sikkerhed var godtgjort, at undersogelseme og afvaergeforanstalt-s. 116
180.ningeme ikke kunne vsere udfort på en anden og totalt set billigere må-s. 116
181.de, nedsattes den samlede erstatning skonsmaessigt til 2,5 mio. kr.»284 Av skälighetskraven enligt MskL 6 § 1 mom. 2 punkten torde särskilt be dömningen av kostnadernas skälighet i förhållande till den nytta åtgärderna har medfört kunna bli problematisk. Denna bedömning synes förutsätta någon form av »cost-benefit»-resonemang där kostnadernas skälighet vägs mot bl.a. de skadade miljökomponentemas totala värde. Ett flertal metoder existerar för beräkning av detta »totala» värde. Dessa metoder behandlas närmare i under sökningen nedan.285 Redan här kan dock konstateras att särskilt de välfårdsekonomiska värderingsmetoderna i flera avseenden kan beskrivas som kontro versiella, komplicerade, tidskrävande och dyra. Och i linje med att fråga är om endast en skälighetsbedömning bör man även på denna punkt tillåta en tämli gen fri tolkning av MskL 6 § 1 mom. 2 punkten (jfr även 1 punkten).s. 116
182.Det väsentliga för denna tolkningen är att kostnaderna för avvärjande eller återställande inte kan anses oskäliga enbart på grund av att kostnaderna t.o.m. betydligt överstiger de skadade miljökomponentemas ekonomiska värde.286 I många fall har miljökomponenter över huvud taget inget etablerat ekonom iskt värde.287 Men detta utesluter inte att avvärjande och återställande kan framstå som särskilt angeläget i fråga om just dylika komponenter. Här liksom annars bör i sista hand adekvansliknande synpunkter vara avgörande.288 Efter som den omgivande miljön typiskt genererar värden av icke-ekonomisk art, kan allmänt taget awäijnings- eller återställningskostnader utöver ekonomis ka värden inte anses falla utanför adekvansens ram. Bedömningen måste då i stället ta fasta på om en kostnaden i det enskilda fallet har varit opåräknelig eller opåräkneligt stor. Här kan bl.a. typen av miljö inverka.289s. 116
183.För klarhetens skull kan slutligen betonas, att ingen enskild faktor kan vara styrande. I allt väsentligt måste det bli fråga om en helhetsbedömning in casu.s. 116
184.284 Avgörandet har kommenterats av Pagh i UfR B 2001 s. 479 ff.s. 116
185.285 Se nedan kap. 8.4. och kap. 8.5.s. 116
186.286 Se även ovan kap. 8.3.3.2.2. Detta motsvarar även det uttalade syftet med återställningsregeln i t.ex. den tyska UmweltHG 16 §. Se ovan kap. 7.5.3.2. vid not 473-476.s. 116
187.287 Se t.ex. NJA 1995 s. 249 (järvfallet, ref. ovan kap. 7.5.2.2.) för ett exempel.s. 116
188.288 Se även ovan kap. 8.3.3.1. vid not 235.s. 116
189.289 Se t.ex. Sandvik, Marius nr 218, 1995 s. 20 f. Jfr IOPC Fund, FUND/WGR. 7/21 pa ra 7.2.9 om beaktande av resurser som är »sensitive from an environmental point of view».s. 116
190.353s. 116