1.Vid person- och sakskada har den skadelidande i allmänhet rätt till ersättning inte bara för direkta skador (t. ex. vårdkostnader och kostnader för reparation av saken eller minskning av dess värde) utan även för sådan ekonomisk skada som inte direkt anknyter sig till den skadades person eller sak (närmast utebli ven inkomst). Man talar härvid om ekonomisk följ dskada vid person och sak skada, låt vara att terminologin inte är enhetlig.138 Det torde dock vara allmänt omfattat att en rätt till ersättning här bör föreligga.139 Bilden förändras emellertid då man övergår till sådana ekonomiska skador som som inte står i samband med person- eller sakskador. Man brukar här tala 137 Här kan hänvisas till översikterna av miljöskadelagstiftningen inom Europa i Study of Civil Liability Systems samt den härtill anslutande Update Study. 138 Se om terminologin t.ex. Saxén, Skadeståndsrätt s. 61 f. 139 Se t.ex. de komparativa översikterna i van Gerven mfl., Oldertz & Tidefelt (eds), samt Int. Enc. Comp. L. XI/1-2, bl.a. kap. 10 (Ollier & Le Gall). Se även t.ex. Markesinis & Deakin s. 84 som anför att ersättning för ekonomisk följdskada (»consequential econo mic loss») »is not controversial» och t.ex. de la Rue & Anderson s. 442 som menar att rätten till ersättning för dylik skada är allmänt erkänd av länder tillhörande common-law.s. 78
2.233 om rena förmögenhetss kador, låt vara att termen inte kommer till uttryck i SkL (se däremot SvSkL 1 kap. 2 §).s. 78
3.Hos oss godtogs termen »ren förmögenhetsskada» inte av laggranskningsrådet.140s. 79
4.I SkL 5 kap. 1 § talas därför allmänt om »sådan ekonomisk skada som icke står is. 79
5.samband med person- eller sakskada». Som Saxén anför är det likväl svårt att hittas. 79
6.på en bättre term och en term förefaller behövas.141 I äldre framställningar finners. 79
7.man i och för sig även uttrycken »direkt tillfogad allmänförmögenhetsskada» ellers. 79
8.(när det av sammanhanget framgår vad som avses) »allmänförmögenhetsskada».142s. 79
9.Dessa uttryck har dock karaktäriserats som svårhanterliga och oklara.143 Begreppets. 79
10.ren förmögenhetsskada har numera allmänt omfattats, inte bara i litteraturen utans. 79
11.även i rättspraxis.144 På motsvarande vis talas även i t.ex. anglo-amerikansk rätt oms. 79
12.»pure economic loss» och i tysk rätt om »reine Vermögensschaden».145 1 D46äremots. 79
13.har termen ren förmögenhetsskada ingen direkt motsvarighet i t.ex. den franskas. 79
14.begreppsbildningen. Här talas om ekonomiska förluster {»perte fimanciére»),s. 79
15.inkomstförluster {»manque ä gagner»), fördelsförluster {»perte de profit» ellers. 79
16.»perte de bénéfices»), och exploateringsförluster {»perte d'exploitation») fö Som nedan närmare framgår har man av tradition i allmänhet ställt sig restrik tivt till att i utomkontraktuella förhållanden medge ersättning för ren förmö genhetsskada. Orsakerna härtill är flera. Exempelvis spelar ansvarsförsäkring en här ofta mindre roll än vid person- och sakskada.147 Vidare har den restrik tiva inställningen motiverats med t.ex. pragmatiska hänsyn; att en nekad rätt till ersättning för ren förmögenhetsskada bidrar till större klarhet och säkerhet i ersättningssystemet.1481 USA har detta argument som en följd av Robins Dry Dock and Repair Co. v. Flint™9 blivit känt som »the bright-line rule».150s. 79
17.Det finns dock ett stort antal undantag till denna traditionellt restriktiva inställning.s. 79
18.Utvecklingen inom ramen för milj öskadeansvaret har berörts redan ovan (se ävens. 79
19.nedan kap. 7.3.4). Härtill kommer bl.a. ett flertal i praktiken ofta viktiga fall där dets. 79
20.140 Se LaggrSkL 1971:3 s. 9. Se härom även t.ex. Routamo, LM 1985 s. 82 f.s. 79
21.141 Saxén, Skadeståndsrätt s. 62 not 9. Saxén pekar även på att ordet »ren» språkligt sett förefaller lämpligt i sammanhanget eftersom det ju också har betydelsen »enbart».s. 79
22.142 Se ovan kap. 7.2.1. vid not 42-44, 49 samt t.ex. Hellner, Skadeståndsrätt s. 66 f.s. 79
23.143 Se t.ex. Prop. 1972:5 s. 452, Hellner, Skadeståndsrätt s. 67.s. 79
24.144 Se t.ex. HD 1991:32, HD 1991:79 och HD 1992:44.s. 79
25.145 Se allmänt cm begreppsbildningen i anglo-amerikansk rätt t.ex. de la Rue & An derson s. 442, Markesinis & Deakin s. 84 och i tysk rätt t.ex. Deutsch s. 56.s. 79
26.146 Se allmänt cm begreppsbildningen i fransk rätt t.ex. Deschamps s. 89.s. 79
27.147 Se även t.ex. Hellner, Skadeståndsrätt s. 58 samt Prop. 1972:5 s. 99.s. 79
28.148 Se särskilt Fleming, Vanderbilt L. Rev. 1972 s. 43 ff. Jfr t.ex. Markesinis & Deakin s. 85, G.T. Schwartz s. 104s. 79
29.149 275 U.S. 303 (1927). Se även nedan kap. 7.3.2.1. vid not 164.s. 79
30.150 Se exempelvis Union Oil Co. v. Oppen, 501 F.2d 558, 563 (9th Cir. 1974), samt från litteraturen t.ex. Harper & James & Gray s. 623, de la Rue & Anderson s. 442. 234s. 79
31.skadegörande beteendet generellt kännetecknas av att de skador som därigenoms. 80
32.uppkommer typiskt består av rena förmögenhetsskador. En nekad rätt till ersättnings. 80
33.för ren förmögenhetsskada kunde här medföra att skadeståndet i stort miste sins. 80
34.betydelse. I dessa fall kan det m.a.o. framstå som särskilt viktigt att möjliggöras. 80
35.ersättning för just ren förmögenhetsskada. Särskilda bestämmelser om utomkon-s. 80
36.traktuellt skadestånd för ren förmögenhetsskada ingår sålunda i den lagstiftnings. 80
37.som gäller t.ex. immaterial-,151 associations-,152 och konkurrensrätten/53 Även is. 80
38.övrigt kan man finna spridda stadganden som av samma skäl medger ersättning förs. 80
39.ren förmögenhetsskada i utomkontraktuella förhållanden.154 Dessa speciella ska-s. 80
40.defall skall inte behandlas närmare här. Det bör dock påpekas att begreppet ren förmögenhetsskada kan uppfattas på något olika sätt inom olika rättssystem. I SvSkL 1 kap. 2 § definieras sålunda ren förmögenhetsskada som »sådan ekonomisk skada som uppkommer utan samband med att någon (kurs, här) lider person- eller sakskada».155 I den finska SkL 5 kap. 1 § talas däremot endast om »sådan ekonomisk skada som icke står i samband med person- eller sakskada». Den springande punkten hos oss — liksom till synes i t.ex. amerikansk och engelsk rätt — blir därför när avståndet mellan en ekonomisk skada och en person- eller sakskada skall anses vara så avlägset, att dessa inte längre står i samband med varandra.156 Enligt detta synsätt kan begreppet ren förmögenhetsskada m.a.o. inkludera redan sådan ekonomisk skada som någon lider genom att annan har lidit en person- eller sakskada (tredjemansskada).157 För svensk rätts del antas däre151 Se t.ex. upphovsrättslagen (404/1961) § 57, varumärkeslagen (7/1964) § 38, patent lagen (550/1967) § 58, mönsterrättslagen (221/1971) § 36, kretsmönsterrättslagen (32/1991) § 38, nyttighetsmodellrättslagen (800/1991) § 37, växtförädlarrättslagen (789/1992) §31. 152 Se t.ex. lagen om andelslag (247/1954) kap. 17, lagen om aktiebolag (737/1978) kap. 15, lagen om öppna bolag och kommanditbolag (389/1988) kap. 2 § 12, samt lagen om europeiska ekonomiska intresseföreningar (1299/1994) § 9. 153 Se t.ex. lagen om konkurrensbegränsningar (480/1992) § 18a. 154 Se t.ex. personuppgiftslagen (523/1999) § 47, arbetsavtalslagen (55/2001) 3 kap. § 4 samt lagen om förmedling av fastigheter och hyreslägenheter (1074/2000) § 14. Se även ovan kap. 6.2.3.10 vid not 284-285 om t.ex. AllmVägL och InlösningsL. 155 Se härom t.ex. Andersson, Trepartsrelationer s. 17 ff., Hellner, Skadeståndsrätt s. 66 ff., Kleineman s. 133 ff. Se även från rättspraxis t.ex. NJA 1996 s. 68: Genom att felak tig fläns svetsades samman med annan komponent till en kapsel i en flygplansmotor fick kapseln en så nedsatt funktion att sakskada, ej ren förmögenhetsskada, ansågs föreligga. 156 Se för finsk rätts del Ståhlberg s. 371. Jfr t.ex. Hollo & Vihervuori s. 170 f. Se allmänt om begreppsbildningen i amerikansk- och engelsk rätt t.ex. Markesinis & Deakin s. 84, de la Rue & Anderson s. 442. Se härtill även t.ex. England s. 211 ff. 157 Se även t.ex. Saxén, Skadeståndsrätt, schemat s. 63 och härtill s. 77, samt ovan i not 156 anförda arbeten. Jfr härtill även LagutskBet 1994:10 s. 3 om tolkningen av uttrycket »ekonomisk skada som inte står i samband med en person eller sakskada» i MskLs. 80
41.235 mot att man här fortsättningsvis kan bruka det i äldre rätt nyttjade uttrycket »allmän förmögenhetsskada» som en avgränsning till ren förmögenhetsskada enligt den snäva legaldefinitionen i SvSkL 1 kap. 2 §.158s. 80
42.I ett internationellt perspektiv kan man finna betydande variationer också i fråga om förutsättningarna för ersättande av ren förmögenhetsskada. Som Kleineman anför uppvisar här även nordisk rätt »såväl i formellt som reellt hänseende så påfallande olikheter, att det framstår som svårt att tala om en gemensam nordisk skadeståndsrätt».159 Dansk- och norsk rätt utgår från den s.k. rättsstridighetslärans objektiva rättsstridighetsbegrepp, varvid fråga blir om en avgränsning mellan vad som må anses vara tillåtet och otillåtet vållande av förmögenhetsskador. I både finsk- och svensk rätt har man genom de s.k. spärreglerna i SkL 5 kap. 1 § respektive SvSkL 2 kap. 2 § däremot valt, att uppställa ett krav på straffbelagd handling som en central förutsättning för ersättande av ren förmögenhetsskada. Den finska och svenska principen har från rättsjämförande synpunkt beskrivits som högst originell.160s. 81
43.I det följande skall utgående från finsk rätt men med jämförelser till även andra rättssystem först sägas något om hur långt ansvaret sträcker sig vid sak skador. Hur skall närmare bestämt gränsen dras mellan sådana ekonomiska skador som har samband med sakskada (ekonomisk följdskada), och sådana tredjemansskador där en ekonomisk skada inte står i samband med en sakska da (ren förmögenhetsskada)? Därefter behandlas i korthet de allmänna förut sättningar under vilka dylika tredjemansskador undantagsvis kan ersättas en ligt spärregeln i SkL 5 kap. 1 §. Utvecklingen inom ramen för miljöskadeansvaret far slutligen utvärderas mot bakgrunden härav.s. 81