Närliggande

280.232 Se även t.ex. Saxén, Skadeståndsrätt s. 225 ff. I Norge gäller enligt erstatningsloven 5-1 § i vissa fall strikt ansvar för skada orsakad av djur. 162 de.233 Tolkningen av GranneL 17 § har emellertid på denna punkt varit delvis oklar.234 1 t.ex. HD 1962 II 133 hade lagrat flottningsvirke förfulat utsikten och minskat närbelägna stränders värde som bostads och fritidstomter. HD fann i detta fall att 17 § i och för sig var tillämplig, men skadeståndstalan ogillades då toleransgränsen inte hade överskridits. I HD 1992:19 hade åter landskapet förfulats av en ljudvall vid ett stenbrott. Här konkluderades att 17 § över huvud taget inte är tillämplig på endast estetiskt och psykiskt besvär.235 På basen av detta rättsfall anför Kuusiniemi som tolkningsprognos, att det numera är föga troligt att estetiska och psykiska immissioner anses ersättningsgilla som självständiga besvär enligt GranneL 17 §.236 Som jämförelse kan nämnas att i Sverige estetiska och psykiska störningar har självständig betydelse enligt MB 32 kap 3 § 1 st. 8 punkten; de kan påtalas oberoende av den bakomliggande orsaken till störningarna och även om fysisk påverkan helt saknas.237 Som exempel på tillämpningen nämns förfulning av landskapsbilden genom kalhuggning eller anläggandet av en fabrik i orörd skärgårdsnatur,238 och den oro människor som bor intill en sprängämnesfabrik kan känna på grund av explosionsrisken.239 Från rättspraxis hänvisas ofta till NJA 1988 s. 376, där en högspänningsledning hade dragits fram i närheten av ett hus. Fråga var här om tillämpningen av expropriationslagen 4 kap. 2 §, till vilken ledningsrättslagen hänvisar:s. 1