Nyheter i expropriationslagstiftningen1 hänvisning
Rättsfall
NJA 1988 s. 376
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 1988 s. 376
BibTeX
@misc{nja-1988-s-376,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 1988 s. 376}},
year = {1988},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
14 hänvisningar i 5 artiklar · 14 stycken/fotnoter
Skadestånd utom kontraktsförhållanden 1997–20001 hänvisning
- 232 Se även t.ex. Saxén, Skadeståndsrätt s. 225 ff. I Norge gäller enligt erstatningsloven 5-1 § i vissa fall strikt ansvar för skada orsakad av djur. 162 de.233 Tolkningen av GranneL 17 § har emellertid på denna punkt varit delvis oklar.234 1 t.ex. HD 1962 II 133 hade lagrat flottningsvirke förfulat utsikten och minskat närbelägna stränders värde som bostads och fritidstomter. HD fann i detta fall att 17 § i och för sig var tillämplig, men skadeståndstalan ogillades då toleransgränsen inte hade överskridits. I HD 1992:19 hade åter landskapet förfulats av en ljudvall vid ett stenbrott. Här konkluderades att 17 § över huvud taget inte är tillämplig på endast estetiskt och psykiskt besvär.235 På basen av detta rättsfall anför Kuusiniemi som tolkningsprognos, att det numera är föga troligt att estetiska och psykiska immissioner anses ersättningsgilla som självständiga besvär enligt GranneL 17 §.236 Som jämförelse kan nämnas att i Sverige estetiska och psykiska störningar har självständig betydelse enligt MB 32 kap 3 § 1 st. 8 punkten; de kan påtalas oberoende av den bakomliggande orsaken till störningarna och även om fysisk påverkan helt saknas.237 Som exempel på tillämpningen nämns förfulning av landskapsbilden genom kalhuggning eller anläggandet av en fabrik i orörd skärgårdsnatur,238 och den oro människor som bor intill en sprängämnesfabrik kan känna på grund av explosionsrisken.239 Från rättspraxis hänvisas ofta till NJA 1988 s. 376, där en högspänningsledning hade dragits fram i närheten av ett hus. Fråga var här om tillämpningen av expropriationslagen 4 kap. 2 §, till vilken ledningsrättslagen hänvisar:
- MskL 1 § 1 mom. 3 punkten förefaller sålunda vara tillämplig om t.ex. landskapsbilden har förfulats pga förorening eller brand som har spritt sig i omgivningen.256 Om däremot landskapsbilden har förfulats genom exempelvis kalhuggning (jfr t.ex. HD 1987:57),257 vägbyggen (jfr t.ex. HD 1980 II28 och NJA 1977 s. 424 samt NJA 1999 s. 385), dragande av högspänningsledningar (jfr t.ex. NJA 1988 s. 376 och HD 1999:61; se strax nedan), eller uppförande av förfulande byggnadsverk (jfr t.ex. HD 1992:19) är 3 punkten inte tillämp lig; det är till egenskaperna här inte fråga om någon »annan liknande
- som den nya ledningen hade orsakat (jfr NJA 1999 s. 385 ovan). Mycket talar för att även i övrigt ansvar i motsvarande situationer bör förelig ga på expropriationsliknande grund. (Jfr kap. 6.2.3.10 om NJA 1996 s. 634.) Följande fråga är om man enligt MskL 1 § 1 mom. kan kräva att det bör föreligga fysisk påverkan i omgivningen. Mycket talar enligt min uppfattning för att så är fallet. Man kan här framförallt peka på att 1 § 1 mom. inte är avsett att tolkas extensivt.258 Som en »annan liknande störning» bör sålunda inte räknas psykisk störning i form av t.ex. den oro människor som bor intill en kemisk industri känner på grund av risken för att ett större giftutsläpp kan inträffa. Har däremot ett giftutsläpp redan skett och risk finns för att förore ningen sprider sig till närbelägna fastigheter, synes oron härför omfattas av 1 § 1 mom. 3 punkten. Också oro för påverkan av t.ex. magnetfält (jfr t.ex. NJA 1988 s. 376 och RG 1992 s. 11) torde i och för sig uppfylla tillämpningsförutsättningama enligt 1 § 1 mom. Magnetfält påverkar ju omgivningen fysiskt samtidigt som magnetism kan hänföras till i 2 punkten avsedd strålning.259 Man märker emellertid att en dylik störning täcks av InlösningsL. I det ovan refererade HD 1999:61 uttalades att hälsoriskerna av elektriska och magnetis ka fält från kraftledningar är obevisade i fråga om andra än hj ärtpatienter med pacemaker, men att ersättning trots detta bör kunna utgå om en kraftledning medför att närbelägna fastigheter minskar i värde på grund av oron för hälso riskerna.260 Också definitionen av elskada i ElsäkerhetsL täcker skada genom 258 Se ovan kap. 6.2.3.1. vid not 129-130, 135-143. 259 Se om strålningsdefinitionen ovan kap. 6.2.2.3. not 109. Se även Ståhlberg s. 23, som anför att strålning kan vara elektromagnetisk vågrörelse eller partikelrörelse. Jfr t.ex. Bugge s. 221 f. Hollo & Vihervuori s. 32 menar däremot att elektromagnetism inte utgör strålning, men att MskL 1 § 1 mom. 3 punkten kan utsträckas till även dylik störning. 260 Jfr även Kuusiniemi, Korvattavuus s. 134 ff. om rättsläget innan HD 1999:61. Se däremot den strängare bedömningen ovan i RG 1992 s. 11 (Eidsivating lagmannsrett).
Miljöbalkens återverkningar4 hänvisningar
- En ganska praktisk fråga är om man vid riskprövningen skall beakta också vad männis kor upplever som risk, även om deras fruktan framstår som omotiverad från vetenskaplig syn punkt (jfr Backer s. 63). Det stämmer kanske bäst med försiktighetsprincipen att ta hänsyn till sådana farhågor om de inte är uppenbart obefogade (jfr uttalanden om psykiska immissioner i NJA 1988 s. 376, som dock gällde skadestånd på grund av minskat fastighetsvärde). Men en sannolikhetsbedömning måste åtminstone bygga på vissa konstaterade fakta, inte bara på all männa misstankar, om den skall ha något värde.
- Detta gäller t.ex. NJA 1977 s. 434 och NJA 1988 s. 376; se också NJA 1999 s. 385.
- Se t.ex. NJA 1988 s. 376 och NJA 1999 s. 385.