Närliggande

1.Kravet på EG-rättskonform tolkning kan, såsom utvecklas bl.a. av Satz­ ger, motiveras dels med utgångspunkt i nationell rätt, dels med utgångs­ punkt i EG-rätten.23 En skillnad mellan dessa olika utgångspunkter är naturligtvis att man endast i det senare fallet kan tala om en (EG-rättsligt grundad) plikt till EG-rättskonform tolkning. Tar man sin utgångs­ punkt i nationell rätt torde man på sin höjd kunna tala om en tolkningsprincip av innebörd att nationell rätt bör tolkas på ett sådant sätt att det inte uppkommer konflikter med internationella åtaganden och andra överstatliga normer. Om man utgår från nationell rätt kan för det första konstateras att det inte finns några hinder i nationell rätt mot att beakta EG-rätt eller mellanstatliga överenskommelser vid lagtolkning; domaren far alltså nyttja konformitetsargument. Med stöd av bl.a. praxis och doktrin kan man också, vilket ovan antytts, uppställa en tolkningsprincip som innebär att domaren bör tolka natio­ nella bestämmelser på ett sådant sätt att resultatet inte står i strid med internationella överenskommelser eller normer. I sammanhanget kan bl.a. hänvisas till NJA 1992 s. 532 i vilket justitierådet Johan Lind yttrade följande i ett tillägg: ”Vid tillämpningen av svensk lag har emellertid domstolarna att så långt det överhuvudtaget är möjligt tolka lagen på det sätt som bäst överens­ stämmer med en av Sverige ratificerad konvention.” Denna tolkningsprincip synes kunna återföras dels på en uppställd presumtion om den gällande lagstiftningens innebörd (låt vara att denna presumtion kan genombrytas på olika sätt), dels på en sorts normhierarkisk föreställning om att internationell rätt generellt sett (och trots att den i enlighet med den svenska dualismen skall implementeras natio­ nellt) har sådan status att den bör följas i möjligaste mån. Den presumtion som kan uppställas, och som är av relevans i detta sammanhang, har innebörden att lagstiftaren vid genomförande av direk­ tiv, konventioner och andra rättsakter som tagits inom EU syftar till att genomföra dessa på ett lojalt och korrekt sätt. Denna presumtion förut­ sätter naturligtvis att lagstiftarviljan i någon form överhuvudtaget skall tillmätas relevans vid tolkningen av olika bestämmelser. I denna del torde i vart fall på empirisk grund kunna sägas att det är ett faktum att lagstiftarens avsikter, även om det i viss utsträckning framstår som en fik­ tion att tala om en lagstiftarvilja, tillmäts betydelse vid tolkning av ett visst stadgande. Också från normativa utgångspunkter finns goda skäl att ta hänsyn till lagstiftarens avsikter vid lagtolkning (låt vara att det kan diskuteras hur långt dessa hänsynstaganden bör sträcka sig). Det ovan nämnda normhierarkiska skälet, som bygger på att det finns goda skäl att leva upp till de krav som uppställs i internationell rätt, blir naturligtvis ännu starkare i en EG-rättslig kontext än i en mer generell intenationellrättslig kontext. Från svensk synpunkt kan sägas att vi inte endast är bundna av EG-rätten, utan också att brott mot EG-rätten far mycket konkreta och omedelbara konsekvenser (bl.a. såtillvida att EGrätten kan göra nationell rätt icke tillämplig) och från EG-rättslig syn­ punkt är klart uttalat att EG-rätten har företräde framför nationell rätt.s. 198