1.Vid sidan av det civilrättsliga skyddet i form av 31(cid:0)§ 2(cid:0)st SkbrL finns dets. 23
2.som nämnts straffregler. Dessa skall här belysas med utgångspunkt is. 23
3.huvudfrågan om i vilken mån rätten skall skydda sakrättsborgenärernas. 23
4.mot skador av dubbelförfogande över fakturafordran. Vilka eventuellas. 23
5.oklarheter som det finns anledning att belysa anges bäst mot bakgrunds. 23
6.av normargumenten.s. 23
7.7.2.6.1Behörighetsmissbruks. 23
8.Det finns normargument som talar för att dubbelförfoganden beroendes. 23
9.på omständigheterna skall vara straffbart som behörighetsmissbruk BrBs. 23
10.10:6. Pantsättaren anses då utnyttja att han med hjälp av godtrosför-s. 23
11.värvsregeln i SkbrL 31(cid:0)§ 2(cid:0)st har möjlighet att ordna företräde för dens. 23
12.senare förvärvaren. För en sådan linje talar att BrB 10:6 hävdas vara ens. 23
13.uppsamlingsparagraf som bl(cid:0)a skall komplettera BrB 10:4 genom atts. 23
14.krav på besittning inte uppställs. Något normargument som direkts. 23
15.omfattar dubbelförfogandesituationen anges dock inte. Däremot att dets. 23
16.utgör behörighetsmissbruk att först sälja fordran och sedan kräva sekun-s. 23
17.dogäldenären på betalning. Vidare att dubbelförfogande över värde-s. 23
18.papper deponerade hos tredje man faller under behörighetsmissbruks. 23
19.istället för olovligt förfogande. Detsamma beträffande försäljning avs. 23
20.pantkvitto åtföljt av att pantsättaren själv löser ut panten.s. 23
21.Dubbelförfogande är beträffande exempelvis lösöre annars en gär-s. 23
22.ning som kan utgöra olovligt förfogande, BrB 10:4. Mot att tillämpas. 23
23.denna regel på fakturafordringar talar dock att besittningsrekvisitet is. 23
24.regeln inte passar för detta slag av egendom. I doktrinen hävdas ocksås. 23
25.att endast ”fysiska saker” kan vara föremål för besittning eftersom be-s. 23
26.greppet blir ”totalt tomt och meningslöst, om det inte relateras till etts. 23
27.objekt”.s. 23
28.Det finns emellertid äldre doktrinuttalanden och i viss mån praxiss. 23
29.som talar för att dubbelförfogande över fakturafordringar skulle kunnas. 23
30.bestraffas som olovligt förfogande. I praxis har besittningsrekvisit nämli-s. 23
31.gen tolkats utvidgande.s. 23
32.398s. 23
33.HD har behandlat legalitetsprincipen och besittningsbegreppet i BrB 10:4s. 24
34.i NJA 1994 s 480. Fallet gällde förfogande över belopp som av misstag kre-s. 24
35.diterats ett postgirokonto. Efter att ha konstaterat att endast innehavaren avs. 24
36.ett konto har möjlighet att förfoga över belopp på kontot menade HD atts. 24
37.kontohavaren haft sådan rådighet över medlen att de ”med normalt språk-s. 24
38.bruk, kan sägas ha varit i hans besittning.” Härmed ansåg HD sig inte göras. 24
39.någon analog tillämpning utan endast ”lagtolkning”. I linje med nämnda rättsfall skulle det kanske kunna hävdas att pantsättaren även har en enkel fordran i sin besittning. Mot en sådan tolkning kan dock anföras legalitetsprincipen. Den praxis som utvecklats har också kritiserats.s. 24
40.Av visst intresse kan också systemargument om besittningsbegreppet i ci-s. 24
41.vilrätten vara. Med civilrättsliga normargument kan besittning i detta falls. 24
42.såväl stödjas som motsägas. Nämnas kan då att HovR i NJA 1980 s 197s. 24
43.menade att det överensstämde med allmänt språkbruk att det går att ”inne-s. 24
44.hava” en enkel fordran. Härmed kom HovR till slutsatsen att Lag 1936:88s. 24
45.om pantsättning av lös egendom som innehaves av tredje man var tillämpligs. 24
46.på enkla fordringar. HD menade dock, utan att beröra begreppet ”inneha-s. 24
47.ves”, att lagen inte var tillämplig. Detta motiverades bl(cid:0)a med att en sådans. 24
48.slutsats skulle leda till att rådighetsavskärandekravet inte kunde anses upp-s. 24
49.fyllt, m(cid:0)a(cid:0)o en sorts besittningstanke. Beträffande fullbordanstidpunkten finns normargument som skulle kunna anföras för att fullbordanstidpunkten för olovligt förfogande skall anses vara då den senare sakrättsborgenären, C, får sakrättsligt skydd, d(cid:0)v(cid:0)s då C får företräde genom godtrosförvärv. Eftersom effekten av om sakrättsborgenär A istället skulle vinna är att det blir fråga om bedrägeri mot C, skulle man då kanske kunna tala om att bedrägeriet är fullbordat tills det står klart vem som får företräde. I linje med normargumenten för förskingring skulle man dock kunna hävda att det är tillräckligt att sakrättsborgenär A utsätts för risken att förlora sin säkerhetsrätt, jfr nedan ang förskingring. Försök till olovligt förfogande och behörighetsmissbruk är inte straffsanktionerade. 7.2.6.2Bedrägeri De nämnda reglerna om olovligt förfogande och behörighetsmissbruk blir med normargument inte aktuella om pantsättaren trots allt har förs. 24
50.399s. 24
51.avsikt att respektera det första förvärvet. Istället blir det då fråga oms. 25
52.bedrägeri i förhållande till den senare förvärvaren.s. 25
53.Att den senare förvärvaren kunnat kontrollera med sekundogälde-s. 25
54.nären och därmed undvikit att bli lurad påverkar inte det faktum atts. 25
55.pantsättarens agerande kan innebära ett vilseledande. Skulle den andres. 25
56.panthavaren göra en kontroll med sekundogäldenären kan pantsättarenss. 25
57.förfarande vara straffbart som försök till bedrägeri. Försöksstadiet upp-s. 25
58.nås när vilseledandet påbörjas och brottet fullbordas när panthavarens. 25
59.utger huvudkrediten eller annars utsätter sig för risk i anledning avs. 25
60.säkerhetsavtalet. Skydd genom bedrägerireglerna kan således hävdass. 25
61.redan vid risk för skada.s. 25
62.Har pantsättaren istället för avsikt att inte respektera det första för-s. 25
63.värvet utan tillgodose den senare förvärvaren kan det inte bli fråga oms. 25
64.bedrägeri. Däremot kan olovligt förfogande bli aktuellt eftersom pant-s. 25
65.sättaren då har för avsikt att beröva den förste förvärvaren dennes rätt.s. 25
66.Även om det antagligen är mer ovanligt kan ett dubbelförfogande varas. 25
67.planlagt redan vid den första omsättningen. Det blir då i princip fråga oms. 25
68.bedrägeri oavsett vem av förvärvarna som skadas.s. 25
69.För alla de nämnda brotten, olovligt förfogande, behörighetsmissbruks. 25
70.och bedrägeri, kan förhållandena vara sådana att pantsättaren glömt atts. 25
71.säkerheten redan omsatts eller på annat sätt misstagit sig avseende dens. 25
72.första transaktionen. Är så fallet och pantsättaren därför saknar uppsåts. 25
73.att begå brott är förfarandet inte straffbart. Även om åklagaren hars. 25
74.bevisbördan för att det inte är fråga om misstag kan det antas att bevis-s. 25
75.bördan typiskt sett väger ganska lätt i dessa fall.s. 25
76.7.2.6.3Förskingrings. 25
77.För de fall pantsättaren mottar betalningen för panthavarens räknings. 25
78.men olovligen själv utnyttjar dessa medel kan normargument om för-s. 25
79.skingring eller olovligt förfogande hävdas, BrB 10:1–4.s. 25
80.Att pantsättaren mottar betalning för panthavarens räkning kan före-s. 25
81.komma vid t(cid:0)ex investorleasing, se ovan avsnitt 6.2.5.1. Ett sådant upp-s. 25
82.lägg kan ha verkan gentemot pantsättarens fordringsägare och pantha-s. 25
83.varen således ha separationsrätt till medlen. Om pantsättaren emellertids. 25
84.använder medlen för egen räkning utan att få panthavarens tillstånd görs. 25
85.pantsättaren sig skyldig till förskingring.s. 25
86.Förskingringsstadgandets skaderekvisit kan hävdas bli uppfyllt redans. 25
87.genom att pantsättaren åsidosätter vad han har att iaktta för att kunnas. 25
88.400 fullgöra sin skyldighet. Det finns normargument för att det är tillräckligt att panthavaren utsätts för risk som gör hans redovisningsfordran påtagligt mindre värd. För att undvika sådan risk skall pantsättaren hålla medlen avskilda. Det hävdas dock inte vara nödvändigt att avskilja om medlen finns omedelbart tillgängliga för avskiljande eller så länge pantsättaren är solvent. Den som inte från början avskiljer medlen hävdas kunna avvakta med detta tills han märker att hans affärsställning börjar bli äventyrlig. Här kan observeras att undantagen avser avvaktan med avskiljande och att det i sammanhanget inte nämns något om att pantsättaren skall kunna göra uttag ur en gång avskiljda medel. Däremot sägs skaderekvisitet vara beroende av att pantsättaren saknar antingen vilja eller förmåga att fullgöra sin skyldighet. Inte ens en illikviditet anses avgörande så länge den är övergående. Om det finns betryggande säkerhet för redovisningsansvaret hävdas att skaderekvisitet inte skall anses uppfyllt.s. 25
89.Med normargument kan det hävdas att förskingringsbrottet fullbordas då alla rekvisit uppfyllts genom gärningen. Dessförinnan kan ett handlande vara straffbart som försök.s. 26
90.Pantsättaren kan också motta betalning p(cid:0)g(cid:0)a att sekundogäldenären felak-s. 26
91.tigt betalar till pantsättaren. Eftersom medlen då utgör s(cid:0)k främmandes. 26
92.egendom skall pantsättaren avskilja dem för panthavarens räkning, jfr avsns. 26
93.5.3.3.3. Om pantsättaren istället tillgodogör sig dem är det dock snarast frå-s. 26
94.ga om olovligt förfogande. För olovligt förfogande hävdas att redan un-s. 26
95.derlåtenheten att hålla medlen avskilda kan leda till ansvar för olovligt för-s. 26
96.fogande. 7.2.6.4Riskpreferensen hämmas bäst om straffsanktioner kan använ-s. 26
97.das redan tidigt i handlingsförloppet Av de anförda normargumenten är det ganska tydligt att dubbelförfogande över fakturafordran som regel är straffbart. Syftet med den gjorda redogörelsen är närmast att peka på straffbarheten. Kring ett par förhållanden finns det dock anledning att göra ytterligare anmärkningar.s. 26
98.Ett sådant förhållande rör vilken av reglerna om olovligt förfogande eller behörighetsmissbruk som skall användas. Här kan det med faktaar-s. 26
99.401s. 26
100.gument hävdas att det inte spelar någon större roll om regeln om olov-s. 27
101.ligt förfogande eller regeln om behörighetsmissbruk används. Straffsat-s. 27
102.sen är densamma i båda stadgandena, böter eller fängelse i högst två år.s. 27
103.Det synes därför finnas liten anledning att argumentera för ett synsätts. 27
104.där en fakturafordran anses vara i pantsättarens besittning.s. 27
105.Ett annat förhållande rör vid vilken tidpunkt under förfarandenas. 27
106.som straffbarheten inträder. Det skall då påpekas att straffbarhet redans. 27
107.tidigt under förfarandet förefaller ha störst effekt. Särskilt vid försking-s. 27
108.ring kan det antas vara av vikt att straffbarheten inträder tidigt. Atts. 27
109.pantsättaren utan straffsanktion t(cid:0)ex kan använda redovisningsmedel förs. 27
110.ändamål som inte hör till redovisningsuppdraget, skulle innebära en risks. 27
111.för försök att ta sig själv kredit i förhoppning om att med senare in-s. 27
112.komster kunna reda upp situationen. Det kan då antas ha viss effekt meds. 27
113.en straffsanktion eftersom det anses värdeladdat att överträda en straff-s. 27
114.sanktionerad regel.s. 27
115.I förhållande till de ovan anförda normargumenten om möjlighet atts. 27
116.avvakta med avskiljande så länge pantsättaren är solvent respektive oms. 27
117.bristande skada såvida pantsättaren har vilja och förmåga att betala, talars. 27
118.de här anförda faktaargumenten således för en strängare reglering. Fak-s. 27
119.taargumenten talar för att riskerna tillmäts större betydelse än vad soms. 27
120.blir fallet om man anknyter skadebedömningen till en insolvens ellers. 27
121.illikviditetstidpunkt. Om det inte är sanktionerat redan att ta sig självs. 27
122.kredit, så länge likviditet (eller endast övergående illikviditet) föreliggers. 27
123.får pantsättarens riskpreferens fritt spelrum.s. 27
124.För dubbelförfogandet över fakturafordran som sådan, skulle dets. 27
125.kunna antas att tidig straffbarhet inte har lika stor betydelse. I dessa falls. 27
126.är upptäcktsrisken nämligen stor och pantsättaren kan knappast före-s. 27
127.ställa sig att hans agerande skall gå obemärkt förbi. Risken är ju stor atts. 27
128.sekundogäldenären får dubbla denuntiationer och att det blir någons. 27
129.form av reaktion i anledning härav. Emellertid finns det även i dessa falls. 27
130.ett visst utrymme för att pantsättaren skall tro att han kan klara av atts. 27
131.lösa åtminstone den ena huvudkrediten och att ingen upptäcker hanss. 27
132.agerande. Det kan därför även i dessa fall antas vara betydelsefullt atts. 27
133.straffbarheten inträder tidigt så att pantsättaren avhålls från att ta riskens. 27
134.att skaffa sig kredit på felaktiga grunder.s. 27
135.7.2.6.5Riskpreferensen bör hämmass. 27
136.I värdeargumentationen kan åter anföras värdeladdningen i pantsätta-s. 27
137.rens riskpreferens. Härtill kommer det förkastliga i dubbelförfogande-s. 27
138.handlingen som sådan. Båda dessa argument kan anföras för att straff-s. 27
139.sanktionera redan påbörjandet av dubbelförfogandehandlingar.s. 27
140.402s. 27
141.Till värdeargumenten hör också att vissa brott anses mer laddade än andra. Således anses det mer ingripande att ställa någon till svars för bedrägeri än för olovligt förfogande. Detta skulle kunna ha betydelse för vad som antytts i normargumenten om att bedrägeribrott anses fullbordat tills det står klart att sakrättsborgenär C får företräde och istället olovligt förfogande eller behörighetsmissbruk tog över. 7.2.6.6Dubbelförfogande är straffbart I den mån det är möjligt att dra några slutsatser av de anförda argumenten är det närmast att dubbelförfogande beroende på omständigheterna är straffbart med olika straffregler. Av dessa straffregler saknas det dock egentlig anledning att använda olovligt förfogande eftersom stadgandet om behörighetsmissbruk förefaller ge samma skydd. För samtliga straffregler kan hävdas att straffbarheten skall inträda tidigt i dubbelförfogandehandlingen. Försök till behörighetsmissbruk (olovligt förfogande) är dock inte straffsanktionerat.s. 28