1.En gäldenär bär alltid en risk för att betala till fel subjekt. En felaktig betalning kan resultera i stora förluster i de fall mottagaren hamnar på obestånd eller förbrukar medlen i god tro. De kan likaså bli stora om mottagaren vägrar betala tillbaka utan måste lagföras. Om mottagarens. 28
2.177s. 28
3.betalar tillbaka medlen eller vidarebefordra dem är kostnaderna däremots. 29
4.små.s. 29
5.Bytet av betalningsmottagare medför en särskild risk för att sekun-s. 29
6.dogäldenären inte betalar till rätt borgenär. Det är då inte bara allmännas. 29
7.förväxlingsfaktorer och missförstånd som kan leda till fel, utan ocksås. 29
8.oklarheter kring omsättningstransaktionen. Denna risk får anses varas. 29
9.ganska liten så länge förfogaren och förvärvaren inte tvistar om omsätt-s. 29
10.ningens giltighet. Den minimeras genom att sekundogäldenären nog-s. 29
11.grant noterar denuntiationer och klargör deras innebörd. Administra-s. 29
12.tionskostnaderna för dessa åtgärder kan med hänsyn till i första hands. 29
13.lönekostnader kanske uppskattas till ett par kronor. Vid tvist mellans. 29
14.förfogare och förvärvare ökar sekundogäldenärens risk och kostnaders. 29
15.dock dramatiskt.s. 29
16.Skadorna av felbetalning är att sekundogäldenären får kostnader avs. 29
17.rent administrativt slag för att rätta till misstaget. Härutöver föreliggers. 29
18.risk för att medlen går förlorade. Det finns också risk för att kostnaders. 29
19.för att skaffa andra likvider att betala med, i avvaktan på att misstagets. 29
20.rättas till eller en slutlig förlust konstateras. Vidare är en alternativ skadas. 29
21.att sekundogäldenären vid tveksamhet dröjer hamnar i dröjsmål meds. 29
22.betalningen och därmed får stå dröjsmålsansvar.s. 29
23.Det rättsliga skyddet mot den särskilda risk som omsättningen inne-s. 29
24.bär består bl(cid:0)a av betalningslegitimationsregler och depositionsregler.s. 29
25.Frågan här är då hur rätten skyddar sekundogäldenären mot de särskildas. 29
26.riskerna för icke befriande betalning?s. 29
27.Här skall anmärkas att detta avsnitt hänger nära samman med avsnitt 5.4s. 29
28.om försämrad ställning p(cid:0)g(cid:0)a omsättningen. I det avsnittet är perspektivets. 29
29.att sekundogäldenären skadas av att inte kunna göra gällande olika invänd-s. 29
30.ningar gentemot panthavaren. Där ingår även invändning om att betalnings. 29
31.gjorts till pantsättaren. Här är perspektivet att sekundogäldenären skadass. 29
32.genom en ökad risk för felbetalning. Ett sådant perspektiv ligger myckets. 29
33.nära, men avskiljandet av denna fråga motiveras av att argumenten är speci-s. 29
34.ella för just betalning. Det är bara vid betalning som pengar överförs ävens. 29
35.om det finns andra rättshandlingar, som t(cid:0)ex omförhandling, som kan mot-s. 29
36.svara betalning i flera avseenden. Dessutom finns det anledning att behandlas. 29
37.såväl icke befriande betalning till pantsättaren som till den som förmodass. 29
38.vara panthavaren.s. 29
39.Det skall också anmärkas att det här handlar om frågor som i huvudsaks. 29
40.kanske inte uppfattas som oklara, jfr avsn 2.1. Svårigheterna ligger främst is. 29
41.att dra gränser för reglernas skyddsomfång, d(cid:0)v(cid:0)s att avväga de intressen soms. 29
42.ligger bakom. Dessa svårigheter motiverar ett belysande.s. 29
43.178 5.3.3.1Befriande felbetalning till pantsättaren Ett centralt normargument i sekundogäldenärens skydd är reglerna om s(cid:0)k befriande betalning till pantsättaren. Enligt dessa skyddas sekundogäldenären så länge han betalar till fel betalningsmottagare i god tro.s. 29
44.En alternativ term till den vedertagna, men pedagogiskt mindre lyckade,s. 30
45.termen ”passiv legitimation” är därför godtrosbetalning. En generell regel om befriande felbetalning till pantsättaren finns i SkbrL 29(cid:0)§. För konsumenter som gjort kreditköp finns en starkare skyddsregel. Enligt KkredL 16(cid:0)§ 2(cid:0)st kan konsumenten betala till säljaren så länge han inte visste att säljaren inte hade rätt till betalning eller om konsumenten uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lät bli att informera sig. Bedömningen är alltså mildare för konsumenter vid kreditköp, jämfört med andra sekundogäldenärer eller konsumenter som fått kredit utan samband med köp.s. 30
46.I linje med dessa regler finns det normargument för att meddelanden om ny betalningsmottagare skall vara tydliga. Sekundogäldenären ges alltså ett skydd mot otydliga meddelanden. Rent konkret skulle kunna hävdas att underrättelsen till sekundogäldenärer skall förklara att pantsättningen innebär att betalning inte längre får ske till pantsättaren. Tydlighetskravet skall dock inte överdrivas. Om termen ”överlåtelse” använts kan detta vara tillräckligt utanför konsumentförhållanden, jfr nedan i rättsfallsreferatet NJA 1989 s 671.s. 30
47.För konsumentkreditköpen anses kravet på kvalificerad ond tro innebära att meddelandet till sekundogäldenären skall formuleras så att det klart framgår att denne kan få betala på nytt om han betalar till pantsättaren eller på något annat sätt gör upp med denne. Ett sådant meddelande sägs dock inte nödvändigtvis vara tillräckligt. Om sekundogäldenären kan förmodas ha gjort sitt bästa för att göra rätt för sig kan han vara ursäktad om hans misstag inte är ”alldeles oförsvarligt”. Det sägs också att bevisbörden i princip bör ligga på panthavaren.s. 30
48.179s. 30
49.Som anförs i avsn 5.4.2.1 finns det normargument för att sekundogäldenä-s. 31
50.ren skulle kunna betala till pantsättaren även om han är i ond tro. På dennas. 31
51.punkt hänvisas dock till det avsnittet och till avsn 5.4.5.4.s. 31
52.De nämnda tydlighetskraven kan illustreras med några fall ur rättspraxis,s. 31
53.även om KkredL 16(cid:0)§ 2(cid:0)st efter dessa fall ändrats till nämnda krav pås. 31
54.kvalificerad ond tro.s. 31
55.I NJA 1986 s 44 anger HD:s majoritet att ”[s]ärskilda krav på klarhet ochs. 31
56.tydlighet” får ställas på en underrättelse till en konsument, jfr nuvarandes. 31
57.KkredL 16(cid:0)§ 2(cid:0)st. Omständigheterna i fallet var att konsumenten på kredits. 31
58.köpt en Fiat hos ett försäljningsbolag som m(cid:0)h(cid:0)t bl(cid:0)a skyltning av konsu-s. 31
59.menten uppfattades ha visst samband med bolaget (Svenska) Fiat. Försälj-s. 31
60.ningsbolaget pantsatte i samband med köpet sin fordran på konsumentens. 31
61.till Fiat och i konsumentens köpehandlingen fanns en formulering om den-s. 31
62.na pantsättning – ”All vår rätt enligt detta avtal, inklusive rätten till det sål-s. 31
63.da fordonet, har pantförskrivits till: Svenska Fiat ...” – och konsumentens. 31
64.hade undertecknat att hon fått kännedom om denna formulering. I köpe-s. 31
65.kontraktet fanns också en formulering om att överlåtelse av [fordran] inne-s. 31
66.bar att betalning inte kunde ske till förfogaren. Därefter hade konsumentens. 31
67.erlagt avbetalningar under 12 månader enligt betalningsavier som tillsäntss. 31
68.henne av Fiat och där Fiats namn och postgironummer funnits angivna.s. 31
69.Efter att därefter ha frågat försäljningsbolaget om restskulden hade hons. 31
70.emellertid erlagt denna, 6898 kr, till försäljningsbolaget. HD tog i sinas. 31
71.domskäl hänsyn till att det för en konsument är svårt att veta att en pant-s. 31
72.sättning innebär att betalning inte kan ske till förfogaren och att formule-s. 31
73.ringen i köpehandlingen om sådan verkan av överlåtelse kunde tolkas mot-s. 31
74.satsvis av en konsument.s. 31
75.Även NJA 1989 s 671 handlar om återlämnande av en bil till bilhand-s. 31
76.laren trots att denne överlåtit bilen till en finansiär. HD:s majoritet i NJAs. 31
77.1989 s 671 menade att konsumenten inte kunde anses vara i god tro när ter-s. 31
78.men ”överlåtelse” användes i denuntiationen. Man menade att det torde stå is. 31
79.överensstämmelse med en allmän rättsuppfattning att överlåtelse innebär atts. 31
80.överlåtaren avhänder sig rätten att förfoga över objektet och att ordet över-s. 31
81.låtelse har denna innebörd i allmänt språkbruk. Dessutom menade man korts. 31
82.att den sakrättsliga regeln om s(cid:0)k borgenärsskydd genom denuntiation, 31(cid:0)§s. 31
83.SkbrL, hade betydelse av systematiska skäl.s. 31
84.I ett tillägg menade JustR Bengtsson att en lagändring krävdes för atts. 31
85.kunna tillgodose de aktuella konsumentintressena. En lagändring som alltsås. 31
86.sedan genomfördes med KkredL 16(cid:0)§ 2(cid:0)st.s. 31
87.Minoriteten avvisade nämnda argument med att SkbrL inte är syste-s. 31
88.matisk på denna punkt och menade att en denuntiation inte nödvändigtviss. 31
89.förlorar sin sakrättsliga verkan för att sekundogäldenären är i god tro. Des. 31
90.lade större vikt vid värdeargumenten och pekade på att det att det inte är lätts. 31
91.för en konsument att inse betydelsen av en överlåtelse. Vidare menade de atts. 31
92.det, trots att konsumenten betalat hyror till finansbolaget, var naturligt förs. 31
93.180s. 31
94.konsumenten att uppfatta bilbolaget som motpart. Förvärvaren borde därförs. 32
95.ha upplyst konsumenten om innebörden av överlåtelsen. Båda underinstan-s. 32
96.serna kom till motsvarande slutsats och HovR pekade på att bilhandlarens. 32
97.själv uppfattat sig som behörig mottagare av bilen och att det varit bilbo-s. 32
98.laget som utfört reparationer. Det finns också ett normargument som inte nödvändigtvis behöver beskrivas som avhängigt av god tro. Istället kan detta normargument sägas tala för ett bredare skydd där sekundogäldenären också har skydd vid en särskild intressegemenskap mellan pantsättare och panthavare.s. 32
99.I NJA 1986 s 696 tog HD ”hänsyn till den intressegemenskap” som före-s. 32
100.låg mellan fakturafordringsägaren och kreditgivaren. HD menade att dets. 32
101.”ligger närmare till hands” att låta förvärvaren ”bära det ekonomiska ans-s. 32
102.varet” än sekundogäldenären som var konsument. RevSekr hänvisar här tills. 32
103.förarbetena till gamla konsumentkreditlagen där värderingen att konsu-s. 32
104.mentens ställning inte skall försämras p(cid:0)g(cid:0)a att en säljare diskonterar köpe-s. 32
105.skillingsfordran uttrycks. Tillämpning av den norm som uttrycker detta an-s. 32
106.sågs dock inte möjlig i fallet. Numera hade dock möjligen art 9 i Rådetss. 32
107.konsumentkreditdirektiv 87/102 (KkredDir) fått betydelse, se nedan avsns. 32
108.5.4.5.4.s. 32
109.Omständigheterna i fallet var att fakturafordringsägaren, en bilsäljare,s. 32
110.regelmässigt brukade överlåta sina kundfordringar med tillhörande åter-s. 32
111.taganderätt till kreditgivaren, ett finansbolag. Konsumenten köpte först ens. 32
112.Volvo på avbetalning men bytte sedan denna mot en Audi. Han lämnade dås. 32
113.Volvon som delbetalning till förfogaren. Trots att det m(cid:0)h(cid:0)t fordrings- ochs. 32
114.återtaganderättsöverlåtelsen inte var korrekt att förfogaren köpte bilen bru-s. 32
115.kade förvärvaren godkänna sådant förfarande och förvärvaren och förfoga-s. 32
116.ren reglerade sådana affärer inom ramen för övriga mellanhavanden. Atts. 32
117.förvärvaren ändå framställde krav mot sekundogäldenären berodde på atts. 32
118.förfogaren inte anmälde återköpet av Volvon och sedermera gick i konkurs.s. 32
119.Det är alltså anmärkningsvärt att RevSekr:en uttrycker sig på detta sätts. 32
120.och inte direkt berör frågan om sekundogäldenärens goda tro avseende möj-s. 32
121.ligheten att fullgöra till fakturafordringsägaren. Att sekundogäldenären is. 32
122.fallet kände till att fordran överlåtits står klart. Trots detta kan en fullgörelses. 32
123.naturligtvis ske till fakturafordringsägaren om kreditgivaren godkänner det.s. 32
124.Något sådant godkännande fick sekundogäldenären emellertid inte. Där-s. 32
125.emot kunde man med hänsyn till omständigheterna förvänta sig att ett så-s. 32
126.dant godkännande skulle givits i efterhand om kreditgivaren strax efter full-s. 32
127.görelsen fått kännedom om den. Kreditgivaren brukade nämligen ge sådants. 32
128.godkännande. Intrycket av HD:s skäl blir därför att formellt god tro inte ärs. 32
129.nödvändigt om förvärvaren p(cid:0)g(cid:0)a intressegemenskap brukar godkänna full-s. 32
130.görelse till förfogaren och detta oavsett om sekundogäldenären känt till atts. 32
131.så brukade ske.s. 32
132.Det bör dock observeras att sekundogäldenären hade viss kännedom oms. 32
133.förfogaren och förvärvarens intressegemenskap och även om att fullgörelsers. 32
134.brukade godkännas. Sekundogäldenären hade nämligen tidigare gjort affärers. 32
135.181s. 32
136.med förfogaren. Han hade också fullgjort till förfogaren på liknande sätt ochs. 33
137.detta hade godkänts av förvärvaren. Om detta, mer eller mindre öppet, läggss. 33
138.in i bedömningen kan sekundogäldenären kanske anses vara i god tro. (Atts. 33
139.förhållandet skulle ses som att förfogaren hade fullmakt att motta fullgörelses. 33
140.anses inte bevisat i målet.)s. 33
141.5.3.3.2Befriande felbetalning till den som förmodas vara panthavarens. 33
142.Enligt 30(cid:0)§ SkbrL skyddas sekundogäldenären när han i god tro betalats. 33
143.till den som med stöd av skriftlig pantsättningshandling från pantsätta-s. 33
144.ren hävdat att han var panthavare. Kravet på skriftlig handling skall meds. 33
145.normargument inte tas alltför bokstavligt. Det hävdas att ett direkts. 33
146.meddelande från pantsättaren om att fordran omsatts också duger unders. 33
147.förutsättning att det verkligen är från pantsättaren. Ett exempel är atts. 33
148.pantsättaren meddelar detta per telefon.s. 33
149.Risken för att pantavtalshandlingen var förfalskad, behäftad med an-s. 33
150.nan s(cid:0)k stark ogiltighet eller utfärdad trots bristande behörighet stårs. 33
151.enligt 30(cid:0)§ SkbrL dock sekundogäldenären. Det finns också normar-s. 33
152.gument för att sekundogäldenären skall stå risken för att han tar fel pås. 33
153.person i förhållande till den som pantsättaren utpekat. Så snart någons. 33
154.skrupelfri person har informationen att pantsättaren utpekat panthava-s. 33
155.ren som betalningsmottagare och att pantsättaren inte känner till pant-s. 33
156.havarens person, kan ju den skrupelfrie hävda att han är panthavaren.s. 33
157.Typexemplet är att en omsättningshandling tillgrips av någon som visars. 33
158.upp den och hävdar att han är den person som anges. Å andra sidans. 33
159.finns också motsatt uppfattning, d(cid:0)v(cid:0)s att sekundogäldenären inte stårs. 33
160.denna risk.s. 33
161.Några särskilda konsumentskyddsregler finns inte för felbetalning tills. 33
162.den som förmodas vara panthavaren.s. 33
163.5.3.3.3Condictio indebiti och redovisningsplikts. 33
164.Som en annan del av sekundogäldenärens skydd kan hävdas principens. 33
165.att den som felaktigt mottagit medel inte behöver betala tillbaka dems. 33
166.såvida medlen förbrukats i god tro. Principen brukar förknippas meds. 33
167.termen condictio indebiti, som dock betecknar rätten att återkräva ellers. 33
168.m(cid:0)a(cid:0)o skyldigheten att betala tillbaka såvida inte medlen just förbrukats is. 33
169.god tro.s. 33
170.182s. 33
171.Emellertid finns också normargument för ett starkare skydd. Det hävdas nämligen att den mottagit felbetalning är redovisningsskyldig och därmed att separationsrätt kan föreligga för den som har återkravsrätt.s. 34
172.Med dessa argument skulle sekundogäldenären således vara skyddad mot skadan av att medlen går förlorade så länge betalningsmottagaren inte förfogar över de betalda medlen. 5.3.3.4Depositionsmöjligheterna För att lindra de skador som risken för felbetalning medför har sekundogäldenären rätt att deponera betalningen om han inte vet vem som är borgenär, enligt lagen om nedsättning av pengar hos myndighet (NedsL). Enligt 1(cid:0)§ 2(cid:0)st NedsL får sekundogäldenären deponera när han inte ”bör” veta vem som är borgenär respektive inte ”skäligen” skall behöva stå risken för att bedöma vem som är rätt borgenär. I förarbetena avgränsar man skälighetsrekvisitet med formuleringen att sekundogäldenären inte kan deponera om ett anspråk är ”så uppenbart obefogat, att det utan vidare måste lämnas ur räkningen”. Detta innebär en ganska vid möjlighet att utnyttja deposition. I doktrinen menar man emellertid att det ställs större krav på sekundogäldenären p(cid:0)g(cid:0)a kraven i legitimationsreglerna och principen att endast deposition som har fog medför befrielse från dröjsmålssanktioner.s. 34
173.Till saken hör också att det finns normargument för att sekundogäldenären skall ha möjlighet att få ersättning för det besvär som en deposition medför. I de fall pantsättaren kan sägas ha orsakat problemen kan principer om ansvar för culpa i kontraktsförhållanden hävdas. Ett tydligt exempel är den vårdslöshet som pantsättaren gjort sig skyldig till om han fallit undan för utpressningstvång och meddelat sekundogäldenären om omsättning, men sedan ångrat sig.s. 34
174.Angående den näraliggande SkbrL 3(cid:0)§ 3(cid:0)st se ovan avsnitt 5.4.2.2. Som därs. 34
175.påpekas skulle man också kunna tänka sig en ersättningsskyldighet för tredjes. 34
176.man som genom tvist med borgenären förorsakar gäldenären skador. Ett så-s. 34
177.dant ansvar förefaller dock ytterst begränsat, jfr skadeståndslagen 2:4.s. 34
178.183s. 34
179.5.3.3.5Sekundogäldenärernas risker relativt smås. 35
180.I faktaargumentationen skall sekundogäldenärens skador av ökad felbe-s. 35
181.talningsrisk vägas mot pantavtalsparternas nytta av betalningsändring.s. 35
182.Det kan då antas att nyttan av betalningsändring är stor för dessa parter.s. 35
183.Om parterna inte gavs möjlighet att överföra betalningsrätten till pant-s. 35
184.havaren skulle antingen transaktionskostnaderna och panthavarens riskers. 35
185.öka. Betalning till en tredje man eller ett för pantavtalsparterna gemen-s. 35
186.samt konto innebär ökade transaktionskostnader och utesluter för övrigts. 35
187.inte alla risker för felbetalning. En ökad acceptans för felbetalning skulles. 35
188.istället öka panthavarens risker. Att pantsättaren inte skall ha möjlighets. 35
189.att komma åt betalningen eller det värde fordran representerar, är etts. 35
190.starkt intresse, jfr avsn 6.3 och 7.2. Det kan antas att risken är stor förs. 35
191.att pantsättare skulle göra ansträngningar för att övertala sekundogälde-s. 35
192.närer att få betalningen eller på annat sätt komma åt värdet.s. 35
193.När det gäller sekundogäldenärens skador kan det med det systems. 35
194.som utmålas i ovan angivna normer antas att riskerna trots allt är ganskas. 35
195.små. En viktig faktor är att de mer betydande skadorna där sekundogäl-s. 35
196.denären förlorar medlen endast inträffar om betalningsmottagarens. 35
197.saknar betalningsförmåga eller undandrar sig betalningsförpliktelser.s. 35
198.Vidare kan frekvensen av fall där sekundogäldenären p(cid:0)g(cid:0)a omsättningens. 35
199.gör fel eller behöver tveka kring vem som skall ha betalningen antas varas. 35
200.liten. I många fall synes eventuella oklarheter kunna redas ut genoms. 35
201.kommunikation. Det sagda förutsätter då att kraven på information tills. 35
202.sekundogäldenären är tydlig och anpassas i de fall sekundogäldenärens. 35
203.kan tänkas ha svårt att veta säkert hur han skall agera.s. 35
204.Riskerna för sekundogäldenären synes störst avseende felbetalnings. 35
205.till den som förmodas vara panthavaren. Det kan i många fall antas atts. 35
206.konsumenter och andra icke professionella betalare saknar anledning atts. 35
207.ifrågasätta riktigheten i en denuntiation såsom de ibland utformas.s. 35
208.Ett exempel från verkligheten är en denuntiation från företaget Renova. Is. 35
209.vad som för sekundogäldenärerna föreföll vara ett massutskick förklarade sigs. 35
210.detta företag vara ett bolag som Göteborgs renhållningsverk ombildats till.s. 35
211.Mottagarna uppmanades därför betala sina sophämtningsavgifter till dettas. 35
212.företags konto, via medskickad postgiroavi. Sannolikt gjorde många sekun-s. 35
213.dogäldenärer detta utan att på något sätt kontrollera uppgifterna. Vad ex-s. 35
214.emplet visar skall inte vidare förtydligas. Det krävs bara lite fantasi för atts. 35
215.förstå vilka risker sekundogäldenärer står. – För övrigt kan det anmärkas atts. 35
216.dessa risker i företagsombildningsfall kan påverkas på olika sätt, t(cid:0)ex genoms. 35
217.en praxis att alltid överlåta girokontot eller att under en tid låta giroföreta-s. 35
218.gen skilja betalningar som hör till ny respektive gammal organisation.s. 35
219.För fallen av misstag kring panthavarens identitet kan anföras att om-s. 35
220.ständigheterna här kan vara i stort sett desamma som i de typiska fallens. 35
221.av stark ogiltighet. Att någon utger sig för att vara panthavaren är ens. 35
222.184 omständighet som pantavtalsparterna kan ha liten möjlighet att påverka. Emellertid är förhållandena inte alltid sådana. I de fall det handlar om en skriftlig undertecknad omsättningshandling kan denna formuleras så att identiteten tydliggörs, t(cid:0)ex med person- eller organisationsnummer. Den kan ange på vilket sätt sekundogäldenären bör kontrollera identiteten vid eventuell tvekan. Originalhandlingen kan också förvaras betryggande. Med de förstnämnda åtgärderna kan man minimera kategorin av fall där betalningsmottagaren inte aktivt gjort gällande någon rätt till betalning, utan sekundogäldenären självständigt gör misstaget.s. 35
223.Även om frekvensen av fall där sekundogäldenären behöver tveka om vem som har rätt till betalningen är liten skall det här påpekas att skadorna i dessa fall kan vara beaktansvärda. De är beroende av vilka möjligheterna till deposition anses vara och av kostnaderna för sådan.s. 36
224.Det skall då påpekas att kostnaderna för deposition består i ett visst utredningsarbete.s. 36
225.Utredningsarbetet består främst i de utredningar som sekundogäldenärens. 36
226.måste företa för att fastställa om deposition är korrekt. Den praktiska hand-s. 36
227.läggningen kräver också att sekundogäldenären lämnar information om vil-s. 36
228.ken fordran betalningen avser, sådan information om utbetalningen atts. 36
229.Länsstyrelsen undviker misstag samt information om grunderna för att se-s. 36
230.kundogäldenären vill utnyttja deposition. Till det sistnämnda hör att anges. 36
231.vilka borgenärer som sekundogäldenären anser vara pretendenter på betal-s. 36
232.ningen. Dessutom måste sekundogäldenären underrätta de borgenärer soms. 36
233.kan vara aktuella om depositionen. Om det ställs höga krav för att depositionsmöjlighet skall föreligga kan det antas att skadorna för sekundogäldenären blir större.s. 36
234.Skall sekundogäldenären t(cid:0)ex få deponera när en för honom okänd pantha-s. 36
235.vare åberopar en skriftlig pantsättningshandling och det inte går att inoms. 36
236.rimlig tid eller kostnad kontrollera med pantsättaren? Det kan hävdas atts. 36
237.deposition då skall vara utesluten eftersom det är normalt att panthavaren ärs. 36
238.okänd för sekundogäldenären. Samtidigt står sekundogäldenären risken förs. 36
239.t(cid:0)ex förfalskning. Eftersom det kan antas att sekundogäldenären p(cid:0)g(cid:0)a kost-s. 36
240.naderna vanligen har incitament att föredra bekräftelse eller t(cid:0)o(cid:0)m vissas. 36
241.dröjsmålspåföljder framför deposition samtidigt som det måste vara ganskas. 36
242.ovanligt att bekräftelse inte kan nås talar fakta för deposition i dessa fall. Till faktaargumenten hör också att en separationsrätt för sekundogäldenären får antas vara kostsam att hantera i andra fall än då pengarna tydligt finns i behåll.s. 36
243.När det gäller deponeringskostnader talar fakta för att sekundogäldenären bör bära dessa eftersom han är den bäste kostnadsminimeraren.s. 36
244.185s. 36
245.Å andra sidan kan det för att på detta sätt uppnå en kostnadsmineme-s. 37
246.ring vara tillräckligt att ersättningsrätten är begränsad.s. 37
247.5.3.3.6Sekundogäldenärerna skyddsvärda utom vid slarvs. 37
248.Bland värdeargumenten kan framhållas det allmänna värdet att sekun-s. 37
249.dogäldenärer inte skall lida skada p(cid:0)g(cid:0)a pantavtalsparternas agerande. Is. 37
250.konsumentfall o likn kommer härtill konsumentintresset. Ett värde varss. 37
251.betydelse i sammanhanget väl illustreras av de rättsfall som refererats is. 37
252.5.3.3.1.s. 37
253.Å andra sidan anses slarv inte skyddsvärt. Det förekommer också atts. 37
254.man hävdar värdet som uttrycks i sentensen ”ignorantia juris nocet”,s. 37
255.d(cid:0)v(cid:0)s okunnighet om rätten skall inte vara giltigt försvar.s. 37
256.5.3.3.7En sammanfattnings. 37
257.Frågan om hur rätten skyddar sekundogäldenären mot icke befriandes. 37
258.betalning har åtminstone på ett generellt plan ganska tydliga svar. Se-s. 37
259.kundogäldenären kan betala till pantsättaren så länge han inte fått gans-s. 37
260.ka tydliga instruktioner om motsatsen. Trots sådan information börs. 37
261.åtminstone konsumenter skyddas om de gjort sitt bästa och deras miss-s. 37
262.tag inte är ”alldeles oförsvarligt”. Risken för sådana misstag bör bäras avs. 37
263.pantavtalsparterna.s. 37
264.Felbetalning till panthavaren är det fall då betalningsmottagarenss. 37
265.återbetalningsskyldighet bör komma till störst användning. Sekundo-s. 37
266.gäldenären bör ha skydd genom redovisningsanspråk på återbetalningens. 37
267.och genom separationsrätt i tydliga fall.s. 37
268.Sekundogäldenären har också skydd vid felbetalning i god tro tills. 37
269.den som förmodas vara panthavaren. Här står sekundogäldenären docks. 37
270.risk för förfalskning och annan stark ogiltighet, vilket har antagits varas. 37
271.en ganska stor risk. Utrymmet för deposition bör därför vara ganskas. 37
272.omfattande. Risken för att deposition skulle komma att missbrukass. 37
273.synes ganska liten och detsamma gäller frekvensen av fall.s. 37
274.I de fall där sekundogäldenären tar miste på panthavarens identitets. 37
275.bör avgörande vikt fästas vid om pantavtalsparterna vidtagit rimligas. 37
276.åtgärder för att minimera risken för misstag.s. 37
277.186s. 37
278.Slutligen bör sekundogäldenären ha rätt till ersättning för kostnader som någon av pantavtalsparterna kan sägas ha orsakat av vårdslöshet. Här bör kostnader för hanteringen vid deposition ingå, jfr avsn 5.3.2 ovan där bl(cid:0)a SkbrL 3(cid:0)§ 3(cid:0)st behandlas.s. 38