Walin 1995 s 39–40, 170–171. Lennander 1985 s 275–276, 1994 s 292. Håstad 1994 s(cid:0)309, 1996 s 320. Jensen 2001 s 53–54. NJA 1981 s 507 och NJA 1983 s 671.
Hänvisas från p. 4 (s. 57)
1.Det mest framträdande argumentet för skydd mot säkerhet till fordringsägare som har eller riskerar att få sämre prioritet är KonkL 4:12. Enligt denna regel kan säkerhet återvinnas om panthavaren når sin prioriterade position alltför lång tid efter huvudkreditens tillkomst. De centrala rekvisiten i denna regel är således tidpunkten för panthavarens prioriterade position och tidpunkten för huvudkreditens tillkomst. Båda dessa rekvisit hör samman med det oskrivna nackdelsrekvisit som hävdas för all återvinning och som anses ha innebörden att rättshandlingen hypotetiskt skulle ha försämrat utdelningen för någon, några eller samtliga fordringsägare om pantsättaren vid tidpunkten omedelbart efter rättshandlingen hade varit försatt i konkurs. Även om sådan nackdel föreligger kan säkerheten inte återvinnas om säkerhetsställandet är ordinärt, d(cid:0)v(cid:0)s brukar ställas oavsett om pantsättaren har ekonomiska besvär. Ett rekvisit som har särskild betydelse för just fakturafordringar är också ”säkerhet”. Av visst intresse är vidare vad som är alltför lång tid mellan huvudkreditens tillkomst och panthavarens uppnående av sin prioriterade position. 6.4.1.1Tidpunkten då panthavaren når prioriterad position Den tidpunkt då panthavaren når sin prioriterade position anses med normargument som regel vid denuntiationen, se 4:12 st(cid:0)2 KonkL. Närmare bestämt handlar det om den tidpunkt då denuntiationen kommit sekundogäldenären tillhanda, argumenten är härvid i princip desamma som i avsnitt 6.2.3.2. Undantag från denna tidpunkt är aktuella för de fall den pantsatta fordran är framtida d(cid:0)v(cid:0)s inte intjänad eller ännu icke existerande, se avsn 6.7.s. 56
2.När det handlar om företagshypotek är det istället traditionen av företagshypoteksbrevet som är den avgörande tidpunkten. I de mycket vanliga fall då säkerheten är ett nytt hypoteksbrev där panthavaren anges som mottagare i inteckningsansökan hävdas att det istället är inskriv-s. 56
3.319s. 56
4.ningsdagen då inskrivning sökts som är avgörande. Enligt 4:12 st(cid:0)3s. 57
5.har panthavaren dock två veckor på sig att söka.s. 57
6.För de fall att det är fråga om flera säkerheter och därmed flera de-s. 57
7.nuntiationer eller traditioner finns normargument för att det är avgöran-s. 57
8.de om positionen förbättras. Vid förbättring blir det tidpunkten förs. 57
9.förbättringen som är avgörande för den förbättrade delen. I de fall sä-s. 57
10.kerheten byts ut är det således av vikt att konstatera om den nya säker-s. 57
11.heten var mer värd än den gamla.s. 57
12.Det hävdas härvid att det inte har avgörande betydelse om dens. 57
13.gamla säkerheten täckte huvudkrediten. Om den nya säkerheten är värds. 57
14.mer sägs det föreligga en potentiell nackdel genom att den gamla säker-s. 57
15.heten kan minska i värde tidigare än den nya. Emellertid finns ävens. 57
16.normargument för att återvinning inte är möjlig om den gamla säker-s. 57
17.heten täckte huvudkrediten.s. 57
18.6.4.1.2Tidpunkten för huvudkreditens tillkomsts. 57
19.Med normargument kan det hävdas att huvudkrediten tillkommer ”dens. 57
20.dag då” pantsättaren ”fick lånesumman” eller m(cid:0)a(cid:0)o vid den tidpunkts. 57
21.som denne ”erhåller lånesumman”. Är det fråga om kredit med kö-s. 57
22.peskilling hävdas på motsvarande sätt tidpunkten då pantsättaren erhål-s. 57
23.ler den förvärvade egendomen.s. 57
24.I linje härmed hävdas normargument om säkerhet vid stoppningsrätt. Ens. 57
25.säkerhet som ställs för att förmå en stoppningsberättigad kreditgivare att le-s. 57
26.verera hävdas med normargument inte vara återvinningsbar eftersom den is. 57
27.regel inte anses vara till nackdel för fordringsägarna.s. 57
28.Det finns emellertid också normargument för att tidpunkten för huvud-s. 57
29.kreditens tillkomst bättre beskrivs som tidpunkten för huvud-s. 57
30.kreditavtalets ingående. Till denna beskrivning hör då dock att återvin-s. 57
31.ning ändå skall anses ”utesluten om säkerheten enligt åtagande lämnas is. 57
32.samband med att [panthavaren] överlämnat vederlaget”. Ett sådants. 57
33.320 säkerhetsställande anses då inte innebära någon nackdel för fordringsägarna.s. 57
34.Ett annat normargument kan hävdas för en öppen eller varierande inställning. Enligt denna skall begreppet skuldens tillkomst bestämmas utifrån ändamålet med den bestämmelse som tillämpningen gäller. Sålunda hävdas:s. 58
35.”Spörsmålet när en fordran, som beror av flera successivt inträffande om-s. 58
36.ständigheter, skall anses tillkommen har sedan lång tid uppmärksammats is. 58
37.skilda sammanhang där tidpunkten har betydelse för en rättslig bedömnings. 58
38.(---). Enligt en tolkningsregel är svaret att söka i det rättsfaktum som utgörs. 58
39.den ’väsentliga grunden’ för fordringen, medan i andra fall huvudviktens. 58
40.läggs vid överväganden som rör avtalsparternas rådighet över fordringenss. 58
41.tillkomst. En utgångspunkt för hur begreppet fordringens eller skuldens till-s. 58
42.komst skall tolkas i det enskilda fallet måste vara ändamålet med den be-s. 58
43.stämmelse som tillämpningen gäller.” Ytterligare normargument rör specifikt vad som beskrivs som att betalningsskyldighet uppkommer i två etapper. Det handlar m(cid:0)a(cid:0)o om vissa slags villkorade fordringar. För huvudkrediter avseende utomkontraktuellt skadestånd hävdas att dessa tillkommer vid den skadeståndsgrundande handlingen och inte då skadan upptäcks. I de fall huvudkrediten grundar sig på avtal hävdas att tidpunkten för fordrans tillkomst är avtalets ingående, eller i vart fall tidpunkten för överlämnande när sådant är aktuellt. Det finns emellertid också normargument för att vissa fordringar p(cid:0)g(cid:0)a avtal, såsom fordran på skadestånd för avtalsbrott, istället skall anses tillkomma vid den skadeståndsgrundande händelsen, eller t(cid:0)o(cid:0)m först då panthavaren blir medveten om fordringens ”existens”. I sammanhanget nämns att vissa huvudkrediter utmärker sig genom att pantsättaren från början åtagit sig ett skuldansvar och att det är för dessa tillkomsten bör vara avtalets ingående. Som exempel ges borgen och detta ställs i kontrast till skadeståndsansvar.s. 58
44.För skadeståndsanspråk för uteblivna leasingavgifter finns normargument för att avtalets ingående skall vara avgörande. I NJA 1989 s 185 behandlades skadeståndsanspråk p(cid:0)g(cid:0)a konkurs för återstående leasingavgifter enligt ett tidsbestämt leasingkontrakt. HD menade att skadeståndsanspråket tillkommit vid leasingavtalets ingående och inte vids. 58
45.321s. 58
46.konkursen eller panthavarens därav föranledda uppsägning av leasing-s. 59
47.avtalet.s. 59
48.I de fall en huvudkredit omvandlas eller omförhandlas finns norm-s. 59
49.argument för att det är erhållandet av den tidigare huvudkrediten soms. 59
50.skall anses avgörande. Tanken bakom dessa argument är givetvis atts. 59
51.det inte skall vara möjligt att kringgå regeln. Dessa normarguments. 59
52.omfattar även olika upplägg där en tredje man blandas in.s. 59
53.Det finns också normargument för de förhållanden då huvudkredi-s. 59
54.ten rör sig inom ramen för vad som anses vara ett och samma kredit-s. 59
55.förhållande. Är det fråga om förhållanden där varje transaktion har ens. 59
56.mer självständig och definitiv prägel skall varje ökning av säkerhetens. 59
57.bedömas för sig. Emellertid hävdas också en annan princip för för-s. 59
58.hållanden där transaktionerna är mer sammanhängande, såsom vids. 59
59.checkkredit. För dessa fall hävdas att saldot vid tidpunkten då pantha-s. 59
60.varen når sin prioriterade position ”bör” vara avgörande.s. 59
Ordinärt säkerhetsställande i efterhand
1.Säkerhet som ställs i efterhand skall inte återvinnas om säkerhetsställan-s. 59
2.det är ordinärt. Enligt förarbetena handlar detta ordinärrekvisit om ens. 59
3.”objektiv helhetsbedömning av samtliga relevanta omständigheter.”s. 59
4.Om man objektivt sett kan utgå från att säkerheten skulle ställts pås. 59
5.samma sätt även om pantsättaren inte haft betalningssvårigheter skalls. 59
6.den godtas. Vad panthavaren känt till om dessa betalningssvårigheters. 59
7.skall dock i princip sakna betydelse, i bedömningen av detta rekvisit. Vads. 59
8.det handlar om är situationer där det egentligen inte kunnat begäras avs. 59
9.pantavtalsparterna att de skulle ha handlat annorlunda och i den me-s. 59
10.ningen inte handlat illojalt mot fordringsägarna. Vad som skall angripass. 59
11.är de fall där säkerheten enligt en objektiv bedömning ställts för atts. 59
12.pantsättaren fått betalningsproblem. I regel krävs därför att säkerhetens. 59
13.betingats vid huvudkreditens tillkomst.s. 59
14.Ett exempel på fall som enligt förarbetena skall undantas med ordi-s. 59
15.närrekvisitet är factoring. Det faktum att säkerhet här delvis ställs is. 59
16.efterhand skall enligt förarbetena tydligen ses som ”ett naturligt led i ens. 59
17.322 normal affärsrelation”. Det anges dock samtidigt att detta skall gälla under förutsättningen att ”förhållandena förflutit normalt” under de sista månaderna före konkursansökan.s. 59
18.Förarbetena kan nog rimligen hävdas för att återvinning inte skall vara aktuellt i sådana fall där återvinning tidigare kunnat hävdas med stöd av rättspraxis. Visserligen nämns inte denna praxis uttryckligen i förarbetena men eftersom det vid factoring är ett ”naturligt led” att säkerhet delvis ställs i efterhand talar förarbetena för att återvinning är utesluten. Skrivningen om att förhållandena måste ha förflutit normalt kan möjligen dock hävdas för att s(cid:0)k avräkning när vissa fakturafordringar visar sig sakna värde, skall behandlas annorlunda.s. 60
19.I NJA 1987 s 320 godtog HD återvinning när panthavaren avräknat fak-s. 60
20.turafordringar som ställts som säkerhet i mars mot en huvudkredit soms. 60
21.uppkommit för fakturafordringar som belånades i februari. Avräkningsbe-s. 60
22.hovet uppkom när sekundogäldenären invände mot betalning av februari-s. 60
23.fakturorna. Med stöd av ovan nämnda förarbetsuttalanden till det 15 år se-s. 60
24.nare införda ordinärrekvisitet kan det hävdas att denna avräkning varit ordi-s. 60
25.när. I vart fall skulle den i enligt sedvanliga factoringvillkor ha gjorts oavsetts. 60
26.pantsättarens betalningssvårigheter. Till normargumenten kring ordinärrekvisitet hör också att det införts i syfte att nå en likartad reglering mellan återvinning av betalning och återvinning av säkerhet. I den mån normargument om ordinärrekvisitet från förhållandena vid betalning åberopas för säkerhet kan det dock finnas anledning att beakta att betalning typiskt sett är en tämligen ordinär företeelse jämfört med säkerhetsställande i efterhand. 6.4.1.4Säkerhet eller betalning Ett centralt rekvisit i KonkL 4:12 är också ”säkerhet”. Som framgått av avsnitt 4.5.3 är frågan om huruvida ett visst förhållande är att bedöma som säkerhet i fakturafordringar ganska svårhanterlig. Det finns dock normargument som talar för att fordringstransaktioner i vissa fall, såsom vissa former av factoring, skall bedömas enligt 4:10 KonkL istället för enligt 4:12 KonkL. Vid gränsdragningssvårigheter har det dock vanligtvis ingen större betydelse vilken av dessa regler som tillämpas.s. 60
27.323s. 60
28.6.4.1.5Tillåten tidsutdräkts. 61
29.Utifrån lydelsen av 4:12 KonkL kan det hävdas att vad som är alltförs. 61
30.lång tid mellan huvudkreditens tillkomst och panthavarens uppnåendes. 61
31.av sin prioriterade position beror på om säkerheten kan anses ”betingad”,s. 61
32.d(cid:0)v(cid:0)s m(cid:0)a(cid:0)o avtalad, vid huvudkreditens tillkomst. Är den inte betingads. 61
33.är i princip varje tidsrymd för lång tid för att utesluta återvinning. Oms. 61
34.den däremot är betingad kan en tidsutdräkt som inte innebär ”dröjsmål”s. 61
35.accepteras.s. 61
36.För denuntiation avseende fakturafordringar finns normarguments. 61
37.om att sådan skall ske genast och i omedelbar anslutning till huvudkre-s. 61
38.ditens tillkomst. Motsvarande kan hävdas för överlämnande av före-s. 61
39.tagshypoteksbrev som är uttagna. För nya företagshypoteksbrev därs. 61
40.panthavaren anges som mottagare i inteckningsansökan, finns en två-s. 61
41.veckorsfrist, se 4:12 st(cid:0)3.s. 61