Jfr JustR Svensson i NJA 2000 s 88.
Hänvisas från p. 76 (s. 38)
1.Värdeargument i frågan om skydd mot sken- och efterhandskonstruktioner är först och främst att sådana konstruktioner anses helt förkastliga och skall motarbetas. På ett allmänt plan kan man tala om att sådana konstruktioner utgör ett hot mot rättens legitimitet. Om sådana konstruktioner lyckas i alltför hög grad urholkas också lojaliteten hos övriga aktörer.s. 36
2.Emellertid finns också värdeargument mot krav på sakrättsliga moment, i vart fall mot alltför onyanserade sådana. 6.2.9.1Allmänna värdeargument om krav på sakrättsmoment Värdeargument mot att alls uppställa sakrättsmoment gäller i första hand inte pantförhållanden utan överlåtelse. Dessa bygger på att det är oskäligt att den som gjort ett legitimt förvärv skall drabbas. Hänvisningar görs gärna till utländsk rätt där den s(cid:0)k avtalsprincipen råder i flera fall. Emellertid anförs dessa argument i första hand för annan egendom än fordringar.s. 36
3.Det senaste ifrågasättandet har som nämnts resulterat i lagändring med in-s. 36
4.förande av avtalsprincip vid konsumentköp. Bakom lagändringen ligger vär-s. 36
5.deargument i hög grad. Ett exempel är att förskottsbetalande köpare som ärs. 36
6.konsumenter skall ha företräde redan genom avtalet eftersom fordringsägar-s. 36
7.na inte har något ”befogat anspråk” på att få tillgodogöra sig både egen-s. 36
8.domen och förskottsbetalningen. Vad man är ute efter är antagligen skill-s. 36
9.naden mellan professionella kreditgivares medvetna risktagning och konsu-s. 36
10.mentens omedvetna och ibland oavsiktliga kreditgivning genom förskotts-s. 36
11.betalning. För pantavtal och andra säkerhetstransaktioner dominerar istället argument om skydd mot sken- och efterhandskonstruktioner. Det har åtminstone tidigare också framförts värdeargument om att skiljelinjen mellan företrädesberättigade och övriga kan dras med hjälp av den uppoffring som besittningsavståendet innebär rättfärdigar säkerhetsha-s. 36
12.299s. 36
13.varnas företrädesrätt. Nuförtiden har man ett mer realistiskt präglats. 37
14.synsätt där argument som tar sikte på vilka subjekt som skall ha företrä-s. 37
15.de dominerar.s. 37
16.Ett i detta sammanhang intressant exempel på att sakrättsmomentens. 37
17.vid pant har en stark ställning är följande avgörande angående sekun-s. 37
18.därpant vid factoring:s. 37
19.Finska HD avgjorde i NDS 1989 s 215 frågan om pantsättning av över-s. 37
20.hypoteket vid factoring på annat sätt än HD gjorde i NJA 1986 s 217. Meds. 37
21.explicit stöd av i stort sett endast normargument menar domstolen att se-s. 37
22.kundogäldenärerna måste denuntieras. Eftersom förhållandena i det finskas. 37
23.fallet emellertid var sådana att andrahandspantsättningen företagits redan is. 37
24.samband med förstahandspantsättningen förelåg inte de praktiska problems. 37
25.som var avgörande i det svenska fallet. Som Helsingfors hovrätt påpekars. 37
26.kunde sekundogäldenärerna därmed ”... utan svårighet ha underrättats pås. 37
27.samma gång som om förstahandspantsättningen.” Faktapremisserna blevs. 37
28.därmed inte alls framträdande såsom i det svenska fallet och man kan frågas. 37
29.sig om det inte är just detta som gör att domstolarna kommer till olika slut.s. 37
30.Premisserna framstod helt enkelt som olika för de båda domstolarna ävens. 37
31.om normen var densamma.s. 37
32.I dansk doktrin och praxis synes man dock vid factoring ha accepterats. 37
33.denuntiation till enbart factorn.s. 37
34.6.2.9.2Värdeargument för nyanserade sakrättmoments. 37
35.Det finns också värdeargument som kan åberopas för en nyanserad syns. 37
36.på sakrättsmomenten. Sådana argument har framförts avseende denun-s. 37
37.tiationsregelns närmare utformning. Hit hör argument av den typen atts. 37
38.en viss flexibilitet på en viss punkt är rimlig eller systematisk. Ett exem-s. 37
39.pel är att det avseende ett meddelandekrav sagts att ett sådant syness. 37
40.“främmande” och “apart” då sekundogäldenären redan är i ond tro. I varts. 37
41.fall om “de facto” sakrättslig effekt kan nås genom att sekundogäldenä-s. 37
42.ren felaktigt betalar till pantsättaren.s. 37
43.Det är också möjligt att anföra värdeargument för att ta särskildas. 37
44.hänsyn till att det sakrättsliga momentet varit svårt att uppfylla. I varts. 37
45.fall om kontrollerbarheten ändå är betryggande. Således kan det t(cid:0)exs. 37
46.hävdas att det är orimligt att en ställföreträdare inte skall kunna användas. 37
47.avtalskonstruktioner i förhållande till den juridiska personen. Samma saks. 37
48.kan uttryckas som att det inte är traditionsprincipens syfte att under-s. 37
49.känna sådana upplägg.s. 37
50.300s. 37
51.Jämför frågan om inkråmsöverlåtelse från en juridisk person till en annans. 38
52.med samma ställföreträdare där det föreslagits att omskyltning o likn åtgär-s. 38
53.der kanske kan vara ett sätt att uppfylla de sakrättsliga kraven. En annans. 38
54.fråga är ställföreträdares tillskjutande av apportegendom till ett aktiebolag.s. 38
55.Här får det anses vara en i det praktiska rättslivet helt accepterad ordning atts. 38
56.de i ABL föreskrivna åtgärderna, med bl(cid:0)a registrering, är tillräckligt.s. 38
57.Man kan i sammanhanget jämförelsevis också uppmärksamma två lag-s. 38
58.reglerade undantag. Det ena återfinns i SkbrL 31(cid:0)§ 3(cid:0)st som innebär att dets. 38
59.inte är nödvändigt att denuntiera sekundogäldenärerna vid avhändande avs. 38
60.rörelse och de där i ingående fordringarna. Motiveringen är att det skulles. 38
61.medföra stora besvär att företa en mängd denuntiationer och att avhän-s. 38
62.delsen blir kontrollerbar genom att det sakrättsliga momentet för de lösörens. 38
63.som ingår i rörelsen uppfylls. M(cid:0)a(cid:0)o kan man säga att kontrollerbarhets-s. 38
64.och synliggörandekomponenterna uppfylls. Samtidigt skulle denuntiationens. 38
65.ofta innebära att sekundogäldenären betalar på samma sätt, d(cid:0)v(cid:0)s till sammas. 38
66.konto, som innan avhändandet. Undantaget gäller endast försäljning, intes. 38
67.säkerhetstransaktioner.s. 38
68.Det andra lagreglerade undantaget gäller löpande skuldebrev. Enligts. 38
69.22(cid:0)§ 2(cid:0)st SkbrL behöver tradition inte ske då en bank säljer löpande skulde-s. 38
70.brev. Undantaget har sin förklaring i att bankerna i stor omfattning säljers. 38
71.värdepapper åt klienter och därefter förvaltar värdepapperen för klienternass. 38
72.räkning. Med hänsyn till bl(cid:0)a de bokföringskrav och den allmänna kontrolls. 38
73.som bankerna är underkastade ansågs undantaget inte vara någon fara förs. 38
74.undandraganden. M(cid:0)a(cid:0)o kan man även här säga att kontrollerbarhets- ochs. 38
75.synliggörandekomponenterna uppfylls. Även detta stadgande avser försälj-s. 38
76.ning. Till saken hör då att dessa värden talar för att godta helt andra åtgärder än de formella sakrättsliga momenten. För den händelse att detta är aktuellt skall det påpekas att det synes ganska betydelselöst att samtidigt ställa krav på åtgärder som skall föreställa sakrättsliga moment. Att t(cid:0)ex kräva att en ställföreträdare som ensam helt äger den juridiska personen flyttar ett företagshypoteksbrev till en plats där han endast förvarar föremål som är hans mer privata blir i många förhållanden nästintill löjeväckande, jfr ett krav på att uttala orden ”hokuspokus”. Visserligen kan man säga att förflyttningen materialiserar något som påverkar ställföreträdarens bild och minne av transaktionen, men något starkt argument är detta inte.s. 38
77.301s. 38