NJA 1995 s 367: s 387.
Hänvisas från p. 31 (s. 35)
1.Som nämnts handlar de faktaargument som framförts om sakrättsmomentens effektivitet som skydd mot sken- och efterhandskonstruktioner. Mot denna effektivitet har ovan ställts de kostnader som sakrättsmomenten orsakar för legitima transaktioner. Till faktaargumenten hör som nämnts också sakrättsmomentens effekter i andra avseenden än för sken- och efterhandskonstruktioner. Dessa effekter skall behandlas i särskilda avsnitt. Här finns det dock anledning atts. 34
2.297s. 34
3.anmärka att det kan finnas anledning att ta hänsyn till att nyttan av olikas. 35
4.former av omsättning kan variera. Att parterna haft en vilja att åstad-s. 35
5.komma en viss resursfördelning innebär inte nödvändigtvis att den ärs. 35
6.nyttoskapande i vid mening, jfr avsn 3.3–4.s. 35
7.I fallet att ställföreträdaren ensam äger den juridiska personen, kans. 35
8.man ifrågasätta om transaktionen alls kan skapa någon nytta i form avs. 35
9.övervärde. Det är ju då strängt taget bara fråga om en formell omfördel-s. 35
10.ning av den fysiska personens egendom. Mot detta kan dock anföras atts. 35
11.sådana transaktionsmöjligheter kan vara viktiga för viljan att driva före-s. 35
12.tag. De kan vara ett instrument för den fysiska personen att gynna sins. 35
13.privata ekonomi samtidigt som han kan sätta en gräns för sitt risktagan-s. 35
14.de. Till saken hör å andra sidan att risken för såväl sken- som efter-s. 35
15.handskonstruktioner antagligen är särskilt stor i just ställföreträdar-s. 35
16.förhållanden.s. 35
17.För sekundärpantsättning vid factoring, investorleasing o likn kans. 35
18.den samhällsekonomiska nyttan av verksamheten ifrågasättas. Likhets-s. 35
19.teorier gör sig särskilt starkt gällande just beträffande säkerhet på margi-s. 35
20.nalen. Allra tydligast har dock ifrågasättande varit beträffande samhälls-s. 35
21.nyttan av investorleasing. Motivet bakom investorleasingföreteelsens. 35
22.är nämligen i huvudsak att minimera skatten för de inblandade subjek-s. 35
23.ten. Den ”egendom” som omsätts är inte ens i parternas föreställnings-s. 35
24.värld leasingobjekten och fordringarna utan ”avskrivningsunderlag”.s. 35
25.Panthavaren är i princip helt ointresserad av såväl äganderätten soms. 35
26.avkastningen annat än i skatterättslig mening. Den avkastning och dens. 35
27.besittning som ofta är förknippat med ägande utgör närmast en olägen-s. 35
28.het för parterna.s. 35
29.Sett ur denna synvinkel är det näst intill en lustifikation att HD i investor-s. 35
30.leasingfallet uttrycker att man kan tolerera att pantsättaren-finansbolagets. 35
31.har kvar ett ”visst sken av rådighet”, se avsnitt 6.2.5.1 ovan. I den härs. 35
32.gjorda beskrivningen är det ju i praktiken finansbolaget som är spindeln is. 35
33.nätet bakom ett investorleasingupplägg och finansbolaget som verkligen rå-s. 35
34.der över egendomen. Om det är någon som kan sägas ha ett sken av rådig-s. 35
35.het är det investorn. Tydligen har HD emellertid haft ett annat perspektivs. 35
36.som kanhända är mer motiverat.s. 35
37.Mot nämnda faktaargument står dock att parternas tänkta resurs-s. 35
38.fördelning, såsom investorleasing, kan vara en relativt spridd företeelse.s. 35
39.298 Ett underkännande kan då ställa till stor oreda i form av konkurser med påföljande effekter på arbetsmarknaden etc.s. 35