HD:s majoritet (Höglund, Vängby, Jermsten och Lind) lägger uttryckligen stor vikt vid detta faktaargument i NJA 1986 s 217.
Hänvisas från p. 59 (s. 32)
1.I föregående avsnitt har det framgått att denuntiation omöjliggör efter-s. 29
2.handskonstruktioner såvida inte denuntiationsmottagaren kan manipu-s. 29
3.leras. Tradition ger typiskt sett ett sämre skydd eftersom en sådan intes. 29
4.blandar in någon tredje man. Angående skenkonstruktioner har dets. 29
5.antagits att det synliggörande som denuntiation medför kan ha avhål-s. 29
6.lande effekter mot sken. Detsamma gäller de begränsningar i möjlighe-s. 29
7.terna att komma åt fordran och betalningen som olika grad av rådig-s. 29
8.hetspåverkan kan innebära.s. 29
9.292s. 29
10.Mot bakgrund härav kan man beskriva sakrättsmomentens skyddseffekter utifrån olika komponenter. Vi kan då tala om en kontrollerbarhetskomponent, en synliggörandekomponent och en rådighetskomponent. Kontrollerbarhetskomponenten har effekt som skydd mot efterhandskonstruktioner och de två övriga har effekter avseende sken.s. 30
11.De olika komponenternas effekter är olika starka beroende på vilka kvalitetskrav som ställs. Nyttan och kostnaderna varierar med dessa kvalitetsnivåer. Denna variation skall belysas i det följande.s. 30
12.Det finns här anledning att åter understryka att det handlar om nytta i för-s. 30
13.hållande till ett skydd mot sken- och efterhandskonstruktioner, men att des. 30
14.sakrättsliga momenten också har andra skyddseffekter, inte minst för ford-s. 30
15.ringsägarna, se avsnitt 6.3.2–3 och för andra subjekt 7.2, jfr 8.8.4.2. Om dets. 30
16.här hävdas att skyddseffekterna är effektiva eller ineffektiva i förhållande tills. 30
17.kostnaderna innebär det således inte ett allmängiltigt påstående. 6.2.7.1Kontrollerbarhet Nyttan av kontrollerbarhet är beroende av graden av tillförlitlighet. För att det skall föreligga någon kontrollerbarhet måste informationen vara tillförlitlig. Eftersom de inblandade pantavtalsparterna inte själva är tillförlitliga när det handlar om sken- och efterhandskonstruktioner är det yttre faktorer och information från tredje man som har betydelse för tillförlitligheten.s. 30
18.Besittningen av ett företagshypoteksbrev kan under vissa omständigheter vara en yttre omständighet som är ganska tillförlitlig. Sannolikheten för att besittningen beror på en efterhandskonstruktion kan vara låg. Det kan dock antas att det ibland tvärtom är så att besittningen inte alls har någon signifikans. Att flytta ett företagshypoteksbrev är bokstavligen gjort i en handvändning, särskilt vid transaktioner mellan juridiska personer och deras ställföreträdare. Med faktaargument kan man därför hävda att nyttan av tradition som skydd mot efterhandskonstruktioner är ganska liten. Däremot är information från andra subjekt såsom en bekräftelse på innehavarregistrering av företagshypoteksbrevet, uppgifter från en registrerad årsredovisning eller vittnesuppgifter från någon som pantavtalsparterna inte själva valt, tillförlitlig i ganska hög grad.s. 30
19.Vid denuntiation görs kontrollen alltid med en tredje man. Svagheten ligger i möjligheterna att manipulera denne. Att pantavtalsparterna fritt skulle kunna välja ett subjekt innebär därför en lösning med ganska liten avhållande effekt mot sken- och efterhandskonstruktioner. I linje härmed och mot bakgrund av de ovan angivna normargumenten avseende sekundärpantsättning kan hävdas att det typiskt sett är lättare att manipulera ett subjekt än två, och än mindre om det handlar om ett stort antal sekundogäldenärer. Nyttan med ett dubbelt denuntiationskravs. 30
20.293s. 30
21.är därför i princip högre än med ett enkelt. Nyttan av krav på dubblerings. 31
22.skall dock inte överdrivas. En panthavare som agerar i maskopi meds. 31
23.pantsättaren kan oavsett denuntiationskrav hävda att huvudfordran ärs. 31
24.100(cid:0)% av säkerhetens värde.s. 31
25.Det sistnämnda förutsätter att det inte ställs långtgående krav på atts. 31
26.pantavtalsinnehållet skall gå att kontrollera. Nyttan av kontrollerbarhets. 31
27.ökar i princip nämligen ju högre krav som ställs på information oms. 31
28.åtgärden. Med hänvisning till den i normargumenten väckta frågan oms. 31
29.åtgärdsinformation kan detta faktaargument således sägas tala för atts. 31
30.denuntiationen ger sådan information. Trots bokföring o likn informa-s. 31
31.tionskällor kan det antas att utrymmet för efterhandskonstruktioner avs. 31
32.detta slag inte är obetydligt.s. 31
33.Ett annat faktaargument är att det typiskt sett är mer effektivt atts. 31
34.föra bevisning om huruvida ett meddelande kommit någon tillhanda, äns. 31
35.om ond tro hos någon. I det sagda ligger också argument för ett kravs. 31
36.på faktisk denuntiation och inte bara ett krav på ond tro. Ytterligares. 31
37.faktaargument till nackdel för ett ondtroskrav är att en felaktig ond tros. 31
38.kan utnyttjas för efterhandskonstruktioner. Frekvensen av fall där dettas. 31
39.vore möjligt måste dock antas vara ganska obetydlig.s. 31
40.En annan fråga som nämnts i normargumentationen är om denunti-s. 31
41.ationsmottagaren måste ha tagit del av denuntiationen eller om det ärs. 31
42.tillräckligt att den kommit till handa eller avsänts. Faktaargument är härs. 31
43.att kontrollerbarheten är något större med ett tillhanda-krav än med etts. 31
44.avsändandekrav. Ett avsändande kan inte i lika hög grad kontrollerass. 31
45.med någon oberoende utomstående. Skillnaden skall dock inte överdri-s. 31
46.vas. Än mindre är skillnaden mellan ett krav på till handa respektives. 31
47.tagit del. Kontrollerbarheten i förhållande till fordringsägarna synes likas. 31
48.hög i båda fallen. En skillnad är däremot att kostnaderna kan antas blis. 31
49.högre med ett krav på tagit del. För ett tillhanda-krav framför ett kravs. 31
50.på tagit del har det sagts att pantavtalsparterna inte bör möta svårigheters. 31
51.att råda över tidpunkten för rättshandlingens sakrättsliga fullbordan.s. 31
52.Utrymmet för att lyckas med en efterhandskonstruktion kan antas vara täm-s. 31
53.ligen begränsat efter att denuntiationen kommit sekundogäldenären tills. 31
54.handa. Det handlar i så fall om att smuggla in denuntiationen bland gälde-s. 31
55.närens inkommande och ännu inte öppnade post eller icke avlyssnade tele-s. 31
56.fonmeddelanden o(cid:0)likn.s. 31
57.294 Mot de nämnda olika graderna av nytta skall ställas kostnaderna för motsvarande nivåer.s. 31
58.När det gäller företräde p(cid:0)g(cid:0)a företagshypotek innebär som sagt andra åtgärder än tradition ökad kontrollerbarhet. Att registrera innehavet av ett företagshypoteksbrev är avgiftsfritt och kostnaderna för den egna insatsen försumbara. Transaktionskostnaderna av att invänta årsredovisning och registrering av denna kan innebära en betydande inskränkning om detta vore det enda alternativet. Nyttan av den kontrollerbarhet som registrering innebär kan därför antas överväga kostnaderna.s. 32
59.Kostnaderna för denuntiation kan som sagt vara betydande. I jämförelse med den ganska obetydligt ökade nyttan av dubbel denuntiation överväger kostnaderna ganska snart. För sekundärpant vid factoring är detta mycket tydligt. Motsvarande kan antas för sekundärpant i enstaka fordringar såvida det inte handlar om en transaktion som medför särskilt stor nytta eller kostnaderna för dubbel denuntiation är särskilt små.s. 32
60.Eftersom nyttan av krav på denuntiation till ett sekundogäldenär som redan vet om omsättningstransaktionen är liten kan kostnaderna synas överväga denna nytta. Det kan med lagstiftaren till skuldebrevslagen dock antas att nyttan av att föra bevisning om meddelande istället för bevis kring ond tro är så betydande att fakta talar för ett meddelandekrav. Likaså kan det antas att ett meddelande många gånger ändå behövs för att legitimera panthavaren. Kostnader skall därför inte överdrivas.s. 32
61.Detsamma gäller nyttan av att informera någon som redan vet om en betalningsändring om pantåtgärden.s. 32
62.Kostnaderna för att vid en denuntiation som ändå skall genomföras också ge mer utförlig information om att det är fråga om pantavtal och huvudkreditens belopp etc är små. Sådan närmare information har dock den negativa effekten att denuntiationsmottagaren får viss infor-s. 32
63.295s. 32
64.mation om pantsättarens ekonomi. Ett krav på sådan information kan has. 33
65.avhållande effekter även för legitima transaktioner. Kanske skulle dets. 33
66.medföra en tendens att istället använda överlåtelser. En annan olägenhets. 33
67.för pantavtalsparterna har att göra med att de kan ha svårt att bedömas. 33
68.hur det avtal de har ingått skall klassificeras.s. 33
69.En plikt att uppge sådan information kan för övrigt också vara värdeladdad,s. 33
70.jfr avsn 5.2.2.6. Jfr dock den norska spesialitetsprinsippen som är en institu-s. 33
71.tionalisering av just sådan informationsgivning.s. 33
72.6.2.7.2Synliggörandes. 33
73.En annan komponent i sakrättsmomenten är alltså synliggörandekom-s. 33
74.ponenten eller insatskomponenten. Den har effekter som antas skyddas. 33
75.mot skenkonstruktioner, dels genom att informationen kan spridas tills. 33
76.sådana subjekt som kan reagera och därmed öka upptäcktsrisken, delss. 33
77.genom att pantavtalsparterna riskerar att förlora en insats i form avs. 33
78.nedlagda kostnader eller förlust av goodwill. Dessutom kan ford-s. 33
79.ringsägarnas reaktion bli att de säger upp sina avtal och skenpantsättarens. 33
80.kan härigenom drabbas ännu hårdare.s. 33
81.Nyttan av synliggörande ökar med den spridning synliggörandet får.s. 33
82.Innehavarregistrering av företagshypoteksbrev och dubbeldenuntiations. 33
83.som innebär information till ett stort antal sekundogäldenärer har därförs. 33
84.större nytta än tradition och enkeldenuntiation till endast primärpantha-s. 33
85.varen. I princip är nyttan av närmare information om åtgärden ocksås. 33
86.betydelsefull.s. 33
87.Eftersom kostnaderna för att nå den här nämnda nyttan är desammas. 33
88.som avseende kontrollerbarhet kan hänvisas till föregående avsnitt is. 33
89.denna del. Det kan antas att nyttan av synliggörande inte har avgörandes. 33
90.betydelse för de avvägningar mot kostnaderna som gjorts där.s. 33
91.6.2.7.3Rådighetspåverkans. 33
92.För den tredje komponenten varierar nyttan med graden av rådighetspå-s. 33
93.verkan. Störst effekt mot skenkonstruktioner har ett övertagande avs. 33
94.rådigheten eftersom pantsättaren då utsätts för risken att skenpanthava-s. 33
95.ren är illojal. En skenpanthavare kan förskingra betalningen eller om-s. 33
96.sätta säkerheten vare sig den består av en fordran eller företagshypoteks-s. 33
97.brev. Motsvarande riskeffekt har inte ett rent rådighetsavskärande därs. 33
98.296 varken pantsättare eller panthavare kan komma åt egendomen utan den andres godkännande eller exekutivt understöd. Även ett rådighetsavskärande har emellertid den viktiga effekten att möjligheterna att uppbära betalning försämras. Består rådighetspåverkan endast av en möjlighet för panthavaren att överta rådigheten nås däremot mycket små effekter avseende frekvensen av skenkonstruktioner.s. 33
99.För den i normargumenten antydda frågan om sekundärpant kan det antas att effekten av det ytterligare rådighetsavskärande som denuntiation till sekundogäldenären har är ganska obetydliga. Effekterna är antagligen något större vid sekundärpant i enstaka fordran än vid factoring o likn, men nyttan avseende sken- och efterhandskonstruktioner måste i båda fallen kunna bortses från. Rådigheten är ändå i huvudsak förlorad genom primärpantsättningen; i vart fall om denna inneburit ett rådighetsövertagande. Det är generellt sett fråga om tillfälligheter då förhållandena blir sådana att pantsättaren kan komma åt överhypoteket.s. 34
100.Kostnaderna för att nå de skyddseffekter som ett rådighetsavskärande antas ge är betydande om pantavtalsparterna inte av andra anledningar ändå vill ha ett rådighetsavskärande. För panthavaren kan ett rådighetsavskärande vara önskvärt eftersom risktagandet då minskar. I de fall rådighetsavskärandet inte är önskat får pantavtalsparterna emellertid kostnader för betalningshantering.s. 34
101.I ställföreträdarförhållanden kan kostnaderna för att åstadkomma ett rådighetsavskärande vara oöverstigliga. Det kan helt enkelt vara omöjligt att alls åstadkomma någon rådighetspåverkan. I första hand gäller detta dock då den juridiska personen i sin helhet ägs av ställföreträdaren. Detta påverkar betydelsen av ett rådighetsavskärande vid transaktion från ställföreträdaren till den juridiska personen. I sådana fall begränsas utrymmet att genom skenkonstruktion undandra ställföreträdarens fordringsägare egendom. Egendomen kommer ju då ändå att ingå i ställföreträdarens förmögenhetssfär genom ägandet av den juridiska personen.s. 34