Walin 1977 s 287–288, 1997 s 294–295. Mellqvist/Persson 1992 s 60–61, 2001 s 64–65. Jfr JustR Håstads tillägg i NJA 2001 s 292.
Hänvisas från p. 172 (s. 34)
172.Med dessa argument skulle sekundogäldenären således vara skyddad mot skadan av att medlen går förlorade så länge betalningsmottagaren inte förfogar över de betalda medlen. 5.3.3.4Depositionsmöjligheterna För att lindra de skador som risken för felbetalning medför har sekundogäldenären rätt att deponera betalningen om han inte vet vem som är borgenär, enligt lagen om nedsättning av pengar hos myndighet (NedsL). Enligt 1(cid:0)§ 2(cid:0)st NedsL får sekundogäldenären deponera när han inte ”bör” veta vem som är borgenär respektive inte ”skäligen” skall behöva stå risken för att bedöma vem som är rätt borgenär. I förarbetena avgränsar man skälighetsrekvisitet med formuleringen att sekundogäldenären inte kan deponera om ett anspråk är ”så uppenbart obefogat, att det utan vidare måste lämnas ur räkningen”. Detta innebär en ganska vid möjlighet att utnyttja deposition. I doktrinen menar man emellertid att det ställs större krav på sekundogäldenären p(cid:0)g(cid:0)a kraven i legitimationsreglerna och principen att endast deposition som har fog medför befrielse från dröjsmålssanktioner.s. 34