NJA 1954 s 455. NJA 1952 s 407. Håstad 1996 s 249–250, 311. Walin 1998 s 143–146 menar att NJA 1988 s 257, där denuntiationskrav ställdes för överlåtelse av hyresrätt, gjort att saken kommit i ett annat läge. Han förordar en paketlösning där byggnad och nyttjanderätten till marken betraktas som en enhet. Det sakrättsliga mo- mentet skulle då bli denuntiation till markägaren. Det finns många argument för en sådan lösning, liksom för andra paketlösningar i sakrättsligt hänseende. Se dock förslag om förslag till registerpantsystem i Ds 2001:21.
Hänvisas från p. 1 (s. 49)
1.I litteraturen har det anförts att det skulle vara funktionellt att använda sig av ett särskilt begrepp för vissa avtal avseende byggnad på annans mark. Bakgrunden är att det saknas en institutionell ordning för avtal om säkerhet i sådan egendom. Enligt ett avgörande av HD krävs tradition för ett avtal som formellt talar om pantsättning av egendomen. Att genomföra tradition avseende byggnad på annans mark är mycket opraktiskt även om man emellanåt kan tänka sig lösningen att överlämna nycklar el likn. Samtidigt finns emellertid möjligheten att i formen av överlåtelse nå vad som motsvarar parternas säkerhetssyfte. För ett sådant avtal ställs inget krav på tradition. Om man tänker sig att kredittagaren på samma sätt får kredit av flera kreditgivare kan prioriteten mellan dem och gentemot andra fordringsägare bli beroende av kreditgivarnas egna uppgifter. Sådan bevisning kan lätt bli ganska besvärlig att hantera. Mot bakgrund av dessa intressen har det därför anförts att någon sekundär pantsättning av egendomen inte skulle vara möjlig. Kredittagarens förfoganderätt över säkerheten skulle m(cid:0)a(cid:0)o vara utesluten i och med den första transaktionen. Eftersom man då lånar egenskapen utesluten förfoganderätt från överlåtelseinstitutet och egenskaper som lösenrätt och redovisningsplikt från säkerhetsinstitutet, kan benämningen säkerhetsöverlåtelse vara träffande.s. 49
2.Mot dessa intressen står pantsättarens intresse av att kunna utnyttja fleras. 49
3.kreditgivares tjänster. Frågan handlar i sak därför om att avväga bl(cid:0)a dessas. 49
4.intressen. Om avvägningen utfaller till fördel för bevisintresset synes etts. 49
5.särskilt begrepp kunna underlätta förståelsen.s. 49
6.151s. 49