1.Det är inte självklart att det skall vara möjligt att genom koncernbidrag fritt utjämna överskott från en typ av verksamhet, t.ex. kapitalförvaltning, mot un derskott uppkomna i t.ex. rederirörelse hos ett annat företag. Omfattningen av sådana spärrar kan sammanhänga med de begränsningar som föreligger för ett enda företag mot att utjämna över- och underskott i olika verksamheter. Det kan också sammanhänga med att vissa verksamheter inkomstbeskattas på sär skilt sätt, som fallet exempelvis är med investmentföretag.s. 74
2.Före skattereformen 1990 fanns ett krav på att den huvudsakliga verksam heten (RÅ 1990 not 211) för såväl givare som mottagare skulle avse ”jordbruksfastighet, annan fastighet eller annan rörelse än försäkringsrörelse som bedrivs av livförsäkringsanstalt”. Denna positiva bestämning har nu ändrats till en negativ. Enligt 35 kap. 3 § 1. IL får numera varken givare eller mottagare vara privatbostads-, investment- eller förvaltningsföretag. Skälet till att privat bostadsföretag och investmentföretag är förhindrade att delta i ett koncernbidragsarrangemang är att de schablonbeskattas. Begränsningen för förvaltnings företag är en kvarleva från den äldre begränsningen att den huvudsakliga verk samheten skulle bestå av rörelse etc.s. 74
3.I praktiken torde avgränsningen mot förvaltningsföretag vara den väsentli gaste (privatbostadsföretag ingår troligen inte så ofta i koncerner, och invest mentföretag måste ha en så stor ägarspridning att de som regel är marknadsnoterade). En koncern kan ofta vara organiserad på sådant sätt att moderföretaget handhar koncerngemensamma administrativa uppgifter, medan den operativa rörelsedelen sköts av dotterföretagen. Ett moderföretag som enbart förvaltar rö relsedrivande dotterföretag kommer genom definitionen i 24 kap. 14 § IL inte att betraktas som ett förvaltningsföretag, och får därför ge och ta emot koncern bidrag.s. 74
4.Om dotterföretaget är vilande, dvs. inte driver någon verksamhet alls, upp står frågan om koncernbidrag kan ges eller tas emot från ett sådant dotterföretag. I RÅ 1980 1:22 kunde ett dotterbolag som inte drivit någon verksamhet inte ge eller ta emot koncernbidrag. Dotterbolaget hade inte huvudsakligen drivit rörel se eller liknande.s. 74
5.I rättsfallet önskade moderbolaget avdrag för koncernbidrag till sitt helägda dotterbolag. Dotterbolaget hade inte drivit verksamhet efter 1972. De förluster som ansamlats i dotterbolaget önskade moderbolaget kvitta ut med koncernbi drag vid 1975 års taxering. Förlusterna härstammade således från den tid när dotterbolaget var rörelsedrivande. Regeringsrättens majoritet (3-2) konstaterade att dotterbolaget inte drivit någon verksamhet efter 1972. Med hänsyn därtill var koncernbidraget inte avdragsgillt. Petrén var av skiljaktig mening och synes ha ansett att likvideringen av dotterbolagets skulder (till vilket koncernbidraget an vänts) ingick i avvecklingen av bolagets rörelse. Hans ståndpunkt var välgrun-s. 74
6.4. Inkomstöverföringar m.m.75 dad. Syftet med koncernbidragsreglerna är att utjämna resultatet från den när ingsverksamhet koncernbolagen bedrivit under den tid koncerngemenskapen bestått. Om förlusterna härstammar från näringsverksamhet kan man fråga sig varför den skattemässiga bedömningen skulle bli annorlunda om moderbolaget först ger koncernbidrag, (i händelse av likviditetsproblem genom att en skuld bokas upp) för att täcka förlusterna i dotterbolaget och därefter avvecklar rörel sen i dotterbolaget. Numera torde det oftast vara frågan om dotterföretaget är ett förvaltningsfö retag eller ej som måste avgöras. Av redogörelsen ovan i avsnitt 3.2 framgår att ett företag som inte driver någon verksamhet (direkt eller indirekt) normalt utgör ett förvaltningsföretag. Dotterföretaget torde dock inte vara något förvaltnings företag om det visserligen inte driver någon verksamhet direkt men väl är del ägare i ett handelsbolag som driver näringsverksamhet, och denna verksamhet inte endast är obetydlig. I RÅ 1978 1:80 (Gullhögen) var två dotterbolag inte rörelsedrivande men ägde var sin hälft av ett rörelsedrivande handelsbolag. Frågan gällde om dotter bolagen huvudsakligen drev rörelse, vilket enligt äldre rätt var en förutsättning för att få ge eller ta emot koncernbidrag. Eftersom delägarna och inte handels bolaget valts till skattesubjekt ansåg kammarrätten, vars dom Regeringsrätten inte ändrade, att dotterbolagen drev samma verksamhet som handelsbolaget. Förutsättning för koncernbidrag förelåg därför. Bedömningen av huruvida ett förvaltningsföretag föreligger bedömdes vid tillämpningen av de öppna koncernbidragsreglerna med hänsyn till förhållande na vid beskattningsårets utgång, RÅ 1999 ref. 30.1 målet skulle ett förvaltnings företag komma att byta karaktär till rörelsedrivande den 1 december genom ett koncerninternt förvärv av ett rörelsedrivande bolag. Regeringsrätten gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden. Denna konstaterade att efter för värvet var bolaget inte längre ett förvaltningsföretag varför förutsättningarna för koncernbidrag var uppfyllda redan för det beskattningsåret.s. 75