Beskattning av företagsgrupper2 hänvisningar
- Det väsentligaste synes dock vara avgränsningen mot övriga företag. Med andra ord, när inträder respektive upphör förvaltningsföretagsstatusen. Enligt motiven får ett företag som tillfälligt nedlagt sin rörelse i regel betraktas som ett förvaltningsföretag. I ett sådant företag torde balansräkningen ofta endast inne hålla likvida medel, dvs. en bankräkning. Detta antyder att bankräkningar i varje fall för lagens upphovsmän kan ha innefattats i det som nu benämns ”liknande tillgångar”. Frågan har stor betydelse eftersom förvaltningsföretag också är ute slutna från möjligheten att ge eller ta emot öppna koncernbidrag. Det borde inte spela någon roll om nedläggningen av rörelsen är tillfällig eller inte. Även ett nystartat aktiebolag som inte påbörjat rörelseverksamhet torde därför kunna ut göra ett förvaltningsföretag. I RÅ 1999 ref. 30 (Fb) bedömdes frågan om förvaltningsföretagsstatus förelåg vid tillämpning av de öppna koncernbidragsreg lerna, se vidare avsnitt 4.2.3.
- 4. Inkomstöverföringar m.m.75 dad. Syftet med koncernbidragsreglerna är att utjämna resultatet från den när ingsverksamhet koncernbolagen bedrivit under den tid koncerngemenskapen bestått. Om förlusterna härstammar från näringsverksamhet kan man fråga sig varför den skattemässiga bedömningen skulle bli annorlunda om moderbolaget först ger koncernbidrag, (i händelse av likviditetsproblem genom att en skuld bokas upp) för att täcka förlusterna i dotterbolaget och därefter avvecklar rörel sen i dotterbolaget. Numera torde det oftast vara frågan om dotterföretaget är ett förvaltningsfö retag eller ej som måste avgöras. Av redogörelsen ovan i avsnitt 3.2 framgår att ett företag som inte driver någon verksamhet (direkt eller indirekt) normalt utgör ett förvaltningsföretag. Dotterföretaget torde dock inte vara något förvaltnings företag om det visserligen inte driver någon verksamhet direkt men väl är del ägare i ett handelsbolag som driver näringsverksamhet, och denna verksamhet inte endast är obetydlig. I RÅ 1978 1:80 (Gullhögen) var två dotterbolag inte rörelsedrivande men ägde var sin hälft av ett rörelsedrivande handelsbolag. Frågan gällde om dotter bolagen huvudsakligen drev rörelse, vilket enligt äldre rätt var en förutsättning för att få ge eller ta emot koncernbidrag. Eftersom delägarna och inte handels bolaget valts till skattesubjekt ansåg kammarrätten, vars dom Regeringsrätten inte ändrade, att dotterbolagen drev samma verksamhet som handelsbolaget. Förutsättning för koncernbidrag förelåg därför. Bedömningen av huruvida ett förvaltningsföretag föreligger bedömdes vid tillämpningen av de öppna koncernbidragsreglerna med hänsyn till förhållande na vid beskattningsårets utgång, RÅ 1999 ref. 30.1 målet skulle ett förvaltnings företag komma att byta karaktär till rörelsedrivande den 1 december genom ett koncerninternt förvärv av ett rörelsedrivande bolag. Regeringsrätten gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden. Denna konstaterade att efter för värvet var bolaget inte längre ett förvaltningsföretag varför förutsättningarna för koncernbidrag var uppfyllda redan för det beskattningsåret.