1.Neutralitetsprincipen innebär att skattereglerna bör utformas på ett sådant sätt att det för koncernens del skattemässigt är likgiltigt hur man väljer att juri diskt organisera verksamheten. Det innebär bl.a. att om en del av koncernen går med underskott bör detta underskott kunna kvittas mot rörelseöverskott i andra delar av koncernen. Om överskotts- och underskottsverksamheten be drivs inom ett enda företag kan normalt kvittning äga rum. All verksamhet ut gör en förvärvskälla. Är koncernen i stället organiserad i flera företag, där förlustverksamheten bedrivs i ett företag och vinstverksamheten i ett annat skulle ingen resultatutjämning inom koncernen kunna äga rum utan särskilda bestämmelser härom. Aktiebolag och ekonomiska föreningar är som tidigare påpekats separata skattesubjekt som vart och ett redovisar och blir beskattat för sina resultat. Lagstiftaren har därför infört särskilda regler för hur ett över skott i ett koncernföretag skall kunna kvittas mot ett underskott i ett annat. Detta sker genom öppna koncernbidrag.s. 68
2.Ett koncernbidrag skall dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren, 35 kap. 1 § 1 st. IL. Med koncernbidrag avses inte ersättningar som är utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster, 35 kap. 1 § 2 st. IL. Om exempelvis en ersättning från ett koncernföretag till ett annat är en sedvanlig betalning för va ror eller tjänster, är ersättningen avdragsgill i vilket fall som helst. Någon pröv ning enligt koncernbidragsreglerna behöver inte ske överhuvudtaget. Det är detta förhållande som uttrycks i 35 kap. 1 § 2 st. IL. Ett syfte med införandet av öppna koncernbidrag var just att undvika en prövning av om ett bidrag utgör en avdragsgill kostnad för givaren. Man får således skilja mellan öppna koncernbi drag och sådana överföringar som är avdragsgilla därför att de utgör en drift kostnad.s. 68
3.Med den terminologi som används i IL skall uttrycket ”skall dras av” marke ra att den skattskyldige inte har någon rätt att underlåta avdrag. Det skulle därför ha kunnat innebära att avdrag för koncernbidrag skall ske om väl förutsättning arna är uppfyllda. Det påpekades dock i förarbetena att eftersom en av förutsätt-s. 68
4.4. Inkomstöverföringar m.m.69 ningama är att både givare och mottagare öppet redovisar koncernbidraget i självdeklarationen kan de skattskyldiga själva avstå från att redovisa koncernbi draget, och därmed blir avdragsrätten i realiteten fakultativ. Det kan också note ras att i den tidigare lagtexten angavs att den skattskyldige skulle visa att förut sättningarna för öppna koncernbidrag föreligger. Detta krav är visserligen bort taget i lagtexten, men det anses ändå följa av allmänna regler. Den valda formen för resultatutjämning inom koncern innebär att ett företag med avdragsrätt kan få utge ett öppet koncernbidrag till ett annat företag inom koncernen, om vissa förutsättningar är uppfyllda. För det mottagande företaget utgör koncernbidraget skattepliktig intäkt. Regeringsrätten har i RÅ 1998 ref. 6 (Fb) bedömt frågan, om det krävs att koncernbidraget redovisas på något särskilt vis i bokföringshänseende eller om förutsättningarna för avdragsrätt är helt ffikopplade från redovisningen. I ansö kan om förhandsbesked frågades bl.a. om avdragsrätt förelåg när koncernbidra get redovisats som en vinstdisposition (från dotter- till moderbolag) eller som ett aktieägartillskott (från moder- till dotterbolag). I dessa fall redovisades således inte koncernbidraget över resultaträkningen. Till skillnad mot Skatterättsnämnden, som ansåg att ett koncernbidrag måste redovisas över resultaträkningen för att skatterättsligt godtas, blev Regeringsrättens slutsats att det saknades stöd i skattelagstiftningen för att göra avdragsrätt respektive skatteplikt beroende av viss bokföringsmässig redovisning av koncernbidraget. Rättsfallet belyser att öppna koncernbidrag är ett rent skatterättsligt påfund, och att ett koncernbidrag i associationsrättsligt hänseende kan utgöra exempelvis en vinstutdelning eller ett kapitaltillskott, beroende på riktningen av bidraget, och får behandlas därefter. En vinstutdelning kan exempelvis strida mot 12 kapitlet ABL, men ändå vara avdragsgillt som öppet koncernbidrag. Ett närbesläktat avgörande är RÅ 1999 ref. 74 (Fb). Genom koncernbidra gets konstruktion har det antagits att det krävs en betydligt större förmögenhetsöverföring för att åstadkomma den skattemässiga effekten än vad företagen kan ske önskar. Om en förmögenhetsöverföring skall till måste man, om överskott (100) och underskott (100) är lika stora i två berörda koncernföretag, genom koncernbidrag överföra 100 för att åstadkomma den önskade skattemässiga ut jämningseffekten. Underskottet uppgår hos det mottagande bolaget till 100, men det skattemässiga värdet på underskottet är med svensk bolagsskattesats 28. Det är egentligen det skattemässiga värdet på förlusten som man önskar överföra. I tidigare förhandsbesked från 1993 och framåt hade bolag inom kon cernen (SCA) frågat om skatteeffekterna av följande hantering av koncernbidra gen inom koncernen. Utgångspunkten var att man önskade att beslut om tillskott av kapital för investeringar, täckande av förluster eller av andra skäl skulle ske i form av beskattade medel från moderbolaget och inte följa den skatteoptimering som följer av utnyttjande av koncernbidragsmöjligheterna. Genom att ett kon704. Inkomstöverföringar m.m. cernbidrag lämnas kommer dock en kapitalöverföring att ske till mottagarbolaget. Detta önskade man undvika genom att den del av ett lämnat koncernbidrag som översteg skatteeffekten återbetalades till givaren. Man avsåg således dra av koncernbidraget brutto. Därefter skulle mottagande bolag återbetala kapitalde len (72 eller 75 procent) av koncernbidraget utan att yrka avdrag för denna överföring. Detta syftade till att säkerställa att givarbolagets kostnad för att ut nyttja förlustföretagets skattemässiga underskott inte översteg givarbolagets al ternativa skattekostnad (dvs. den bolagsskatt man annars skulle ha betalat på det belopp som nu i stället gavs som koncernbidrag).s. 69
5.Skatterättsnämnden hade i dessa tidigare förhandsbesked godtagit att givar bolaget fick avdrag för hela koncernbidraget trots att kapitaldelen återfördes från mottagarbolaget. Den återförda kapitaldelen ansågs heller inte skattepliktig. Det ansågs heller inte betydelsefullt om moderbolaget inträdde som part i samt liga transaktioner och några överföringar således inte skedde direkt mellan dot terbolagen. I ny ansökan frågade bolagen med hänsyn till utgången i det nyss nämnda RÅ 1998 ref. 6 om det sätt att hantera koncernbidragen som godtagits i de tidigare förhandsbeskeden fick ske utan att koncernbidragsdispositionerna framgick av sökandebolagens räkenskaper utan endast av bolagens självdekla rationer. Skatterättsnämnden förklarade att de i tidigare förhandsbesked angivna principerna för hanteringen var tillämpliga och att detta svar inte påverkades av att bolagens redovisning skedde på det sätt bolagen angivit.s. 70
6.Regeringsrätten gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden avseen de de tidigare accepterade sätten att hantera koncernbidragen. Det innebär att det är möjligt att genom att yrka avdrag för koncernbidrag i ena riktningen, men inte när kapitaldelen återförs, åstadkomma den skattemässiga utjämningen utan att givarbolaget behöver skjuta till mer medel än vad man annars skulle ha varit tvungen att betala i skatt. När det gällde frågan om avdrag för koncernbidrag kunde medges utan hinder av att koncernbidraget och den återförda kapitaldelen inte redovisades var för sig i bolagets redovisning utan endast med beteckningen intern skatt uttalade domstolen att under förutsättning att en värdeöverföring motsvarande koncernbidraget sker och att det bolag som yrkar avdrag i sin de klaration kan visa detta var avdragsrätten inte beroende av hur koncernbidraget redovisats i räkenskaperna.s. 70
7.Det har diskuterats vad domstolen avsåg med detta uttalande. I RÅ 2001 ref. 79 (Fb) fick Regeringsrätten chansen att förtydliga sig.s. 70
8.4. Inkoms tö verföringar m.m.71 En kommun avsåg att sälja in sina kommunala bolag till ett nybildat moder bolag. Överlåtelsen skulle ske till marknadspris och betalningen utgjordes av en räntebärande revers. Avsikten var att dotterbolagen skulle ge koncernbi drag till moderbolaget och detta i sin tur betala avdragsgill ränta till kommu nen. Kommunen avsåg att i andra riktningen ge aktieägartillskott. Aktieägar tillskottet skulle slussas vidare till dotterbolagen och som högst uppgå till 72 procent av det koncernbidraget. På frågan om det för att få avdrag med 100 räckte att överföra 28 svarade Regeringsrätten nekande, dvs. för avdrag krävs att en överföring skett med 100. Någon nettometod tillåts således inte. Avdrag kan inte medges med högre be lopp än faktiskt lämnat koncernbidrag. Regeringsrätten förklarade att RÅ 1999 ref. 74 avsett frågan om man kan få avdrag för hela det lämnade koncernbidra get även om endast skillnaden mellan koncernbidraget och det som återbetala des till givaren togs upp i räkenskaperna. Däremot godtar Regeringsrätten att samma effekt uppnås genom att föra summorna brutto mellan parterna. För att upprätthålla principen att skatteutjämning mellan företag skall vara möjlig så länge som koncernen utgör en ekonomisk enhet, men inte i andra fall, har en samordning mellan koncernbidragsreglerna och vissa omstruktureringsregler skett. Det gäller bl.a. kraven i 23 kap. 17 § IL (underprisöverlåtelser) och 37 kap. 25 IL (fusion). Jag behandlar dessa bestämmelser i senare avsnitt. Innan jag går in på de olika rekvisiten skall först något nämnas om disposi tionen i 35 kapitlet. Rättsföljden, som har behandlats ovan, inleder kapitlet. Ef ter en definition av moderföretag och helägt dotterföretag i 35 kap. 2 § IL, anges förutsättningarna för vertikala koncernbidrag i 35 kap. 3 § IL. För horisontella koncernbidrag ges i 35 kap. 4 § IL endast de ytterligare rekvisit som är erfor derliga. Det kan noteras, att 35 kap. 2-4 §§ IL sammantaget medför att det en dast är helägda konstellationer i två led (moder-dotterföretag) som omfattas. Därför krävs ytterligare bestämmelser, och de finns i 35 kap. 5-8 §§ IL.s. 71