1.Bestämmelserna om undantag från kedjebeskattning innehåller ett par regler som syftar till att motverka olika slags kringgående. Regeln i 24 kap. 17 § IL innebär att skattefrihet på näringsbetingade andelar inte föreligger om det utdelande företaget är ett förvaltningsföretag eller investmentföretag om detta företag äger mer än enstaka andelar på vilka utdelningen skulle ha varit skat tepliktig om ägarföretaget ägt dem direkt. Den kringgåendesituation som be stämmelserna avser att förhindra innebär, att ägarföretaget samlar sina kapitalplaceringsaktier i ett förvaltande dotterföretag i vilket man innehar minst 25 procent av röstetalet. Därigenom anses innehavet i dotterföretaget definitionsmässigt vara näringsbetingat, 24 kap.16 § 1. IL. Dotterföretaget, som är ett förvaltningsföretag, kan skattefritt ta emot utdelningar till den del som vidareutdelning sker. Om inte regeln i 24 kap. 17 § IL fanns skulle ägarföre taget kunna omvandla skattepliktig utdelning på direktägda kapitalplaceringsandelar till skattefri utdelning från dotterföretag, ett dotterföretag som tack vare förvaltningsföretagsstatusen i sin tur undgår beskattning av utdelningarna på kapitalplaceringsandelarna. De kapitalplaceringsandelar som ett förvaltningsföretag äger och som utgör mer än enstaka andelar brukar kallas för förbjudna aktier, eller numera får man väl säga förbjudna andelar. Av lagtexten framgår att förvaltningsföretaget kan äga ”enstaka” kapitalplaceringsandelar. Långt tillbaka räckte det med att för valtningsföretaget innehade en enda kapitalplaceringsaktie för att utdelning från förvaltningsföretaget skulle beskattas hos ägarföretaget. Detta ansågs dock leda till för hårda konsekvenser. Vidare kan noteras att bestämmelsen är tillämplig också om det utdelande förvaltningsföretaget äger de förbjudna andelarna indi rekt genom ett eller flera andra förvaltningsföretag. Denna utvidgning, soms. 59
2.603. Beskattning av utdelningar i bolagssektorns. 60
3.trädde i kraft den 1 januari 1999, är i stort sett inte alls kommenterad i förarbes. 60
4.tena. Man får anta att lagstiftaren observerat att den gamla lydelsen kundes. 60
5.kringgås genom att ha förvaltningsföretag i flera led. Hur stort ägande som krävss. 60
6.för att man skall kunna tala om ett indirekt innehav kommenterades inte i motis. 60
7.ven. Sannolikt krävs dock att det föreligger ett bestämmande inflytande, efters. 60
8.som ordet indirekt i 24 kap. 14 § IL tolkats på detta sätt.s. 60
9.Ett förvaltningsföretag som äger förbjudna aktier kan avyttra dessa. Is. 60
10.RÅ 1985 1:58 (Fb) avyttrade förvaltningsföretaget (AEG) de förbjudna aktiernas. 60
11.beskattningsåret 1984. Fråga uppkom då om utdelningen från förvaltningsföres. 60
12.taget under beskattningsåret 1985, vilken härstammade från 1984 års överskott,s. 60
13.skulle beskattas hos ägarföretaget (Ahlsell). Regeringsrätten uttalade, att förvalts. 60
14.ningsföretaget under 1985 inte hade ägt mer än enstaka aktier på vilka utdels. 60
15.ningen skulle varit skattepliktig om moderföretaget ägt dem direkt. Domstolens. 60
16.fortsatte: ”Vid angivna förhållanden är nämnda lagrum inte tillämpligt på dens. 60
17.utdelning från förvaltningsföretaget till Ahlsell Aktiebolag som beslutas vids. 60
18.1985 års bolagsstämma. Den omständigheten att förvaltningsföretaget under dels. 60
19.av det närmast föregående beskattningsåret 1984 ägde mer än enstaka sådanas. 60
20.s.k. förbjudna aktier föranleder inte någon annan bedömning.” Det var såledess. 60
21.betydelselöst att de vinstmedel som utdelades efter 1985 års bolagsstämma härs. 60
22.rörde från den tid när utdelning inte kunde ske skattefritt.s. 60
23.Den andra skatteflyktsregeln återfinns i 24 kap. 18 § IL och avser s k Luns. 60
24.dintransaktioner. Regeln infördes i syfte att förhindra en skatteflyktsmetod soms. 60
25.innebar att man försökte undgå dubbelbeskattningens andra led. Metoden bes. 60
26.skrivs i förarbetena på följande sätt.s. 60
27.Den av företaget förvaltade egendomen, vanligen värdepapper eller fastighet,s. 60
28.inköps efter marknadsvärdet av företagets delägare, som betalar med revers.s. 60
29.Delägaren avyttrar därefter aktierna eller andelarna i företaget till ett för äns. 60
30.damålet tillhandahållet aktiebolag (eller möjligen en ekonomisk förening),s. 60
31.vilket som likvid övertar överlåtarens skuld enligt reversen. Vinstmedlen i dets. 60
32.förstnämnda företaget överförs senare genom utdelning till det sistnämnda fös. 60
33.retaget - något som före 1951 års lagstiftning i allmänhet kunde ske utan be-s. 60
34.skatmingspåföljd. Slutligen likvideras det på vinstmedel tömda företaget i etts. 60
35.läge när tillgångarna motsvarar eller understiger det tillskjutna kapitalet.s. 60
36.I reaktion mot det avgörande vari Regeringsrätten godtog förfaringssättet, RÅ 1953 ref. 10, infördes Lundinregeln. Metoden har blivit mindre fördelaks. 60
37.tig genom att beskattningen av utdelningsinkomster och reavinster numera is. 60
38.princip är densamma för fysiska personer. Bestämmelsen finns dock kvar. Den innebär att det företag som förvärvat ett annat företag inte åtnjuter skattes. 60
39.frihet för utdelning härstammande från vinstmedel som vid förvärvet fanns i det köpta företaget, om det inte är uppenbart att det förvärvande företaget ges. 60
40.3. Beskattning av utdelningar i bolagssektorn61 nom förvärvet erhåller tillgång av ”verkligt och särskilt värde” med hänsyn till sin verksamhet. Härigenom kommer bestämmelsen i princip endast att träffa förvärv av skalbolag. Ett skalbolag som endast innehåller kassa- och bankmedel m m faller under regeln. Den skattskyldige har bevisbördan för att man erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde. Enligt departementschefen borde detta inte väcka betänk ligheter eftersom det torde vara lätt att visa att ett företag med reella tillgångar (med undantag av kontanter) har verkligt värde för köparen. Samma uttryck, verkligt och särskilt värde, användes tidigare i 2 § 16 mom. SIL (t.o.m. utgång en av 1993). Den bestämmelsen avsåg möjligheten att behålla förlustavdrag (numera underskottsavdrag) efter ett ägarbyte. Denna bestämmelse var föremål för prövning i RÅ 1988 ref. 48 (Fb). Ett börsnoterat rederi med stora förluster såldes. Verksamheten skulle fortsätta även efter ägarbytet. Av domskälen fram går att det väsentliga var att förlustbolaget drev verksamheten vidare, och att det var oväsentligt vilken verksamhet det förvärvande bolaget bedrev. Rekvisitet ”verkligt och särskilt värde” har därför i praktiken endast begränsad betydelse. I RÅ 2001 ref. 15 (Fb), ansåg Regeringsrätten att Lundinregeln inte var till lämplig på ett koncerninternt förvärv där ett moderbolag från ett helägt dotter bolag förvärvade samtliga aktier i ett dotterdotterbolag. Lundinregeln är relativt lätt att kringgå. Ett sätt är att fusionera Lundinbolaget med moderbolaget. Ett annat är att efter förvärvet låta Lundinbolaget sätta igång en rörelse, och därefter överlåta bolaget till ett annat företag inom före tagsgruppen. I samband med införande av Lundinregeln uppmärksammades att samma effekt i vissa fall kunde uppnås även om mottagaren var skattskyldig för mottagen utdelning. Om mottagaren t.ex. drev värdepappersrörelse kunde utdel ningen kvittas mot en nedskrivning på aktierna eftersom dessa utgjorde lager tillgångar. Särskilda bestämmelser häremot infördes som numera återfinns i 17 kap. 8-10 §§ IL.s. 61