1.Begreppet sakliga förutsättningar används i jämställdhetslagen som en presumtionsbrytande grund, dels i samband med förbudet mot könsdis kriminering i samband med anställning och befordran, dels i samband med förbudet mot lönediskriminering. Återigen får vi konstatera att tolk ningen av ett begrepp försvåras på grund av bristande definitioner. Vad som är sakliga förutsättningar för löneskillnader framgår inte av lagens förarbeten. Arbetsdomstolen hämtar i Kumlamålet, AD 1995 nr 158, vägledning från de förarbetsuttalanden som behandlar förbudet mot könsdiskriminering vid anställning.1461 Förarbetsuttalandet leder till att sakliga förutsättningar skall ses som normer som är: ”(o)bjektiva i den mening att de ter sig förklarliga och i huvudsak rationella för en utom stående.” 1462 Om vi istället för meritvärdering i samband med en anställningstvist, tänker oss löneskillnader innebär detta att utanför begreppet sakliga förutsättningar, kan vi lämna alla löneförmåner som kan relateras till arbetsgivarens godtycke och subjektiva värderingar. Det som är gods. 2021
2.349s. 2021
3.tyckligt är oförklarligt. Det andra kriteriet är rationalitet. Det beslut soms. 2022
4.är ekonomiskt rationellt är sakligt om det inte är direkt eller indirekts. 2022
5.könsdiskriminerande.s. 2022
6.I förarbetena framställs ett sätt att pröva den rationella normens saks. 2022
7.lighet, genom att undersöka om normen även tillämpas i konkurrens meds. 2022
8.sökande av samma kön. Det finns två aspekter som bör läggas till dettas. 2022
9.förarbetsuttalande. För det första att 1979 års lag inte innehöll ett uts. 2022
10.tryckligt förbud mot indirekt diskriminering och för det andra att normers. 2022
11.och värderingar vid anställningsbeslut och lönesättning är av olika kas. 2022
12.raktär. Det kan därmed ifrågasättas om uttalandet bör ges någon störres. 2022
13.betydelse vid rättstillämpning idag. Dessutom anges i propositionen atts. 2022
14.presumtionen i samband med diskriminering vid nyanställning skall varas. 2022
15.stark, till skillnad från bedömningen av att presumtionen vid lönediskri-s. 2022
16.minering inte skall anses vara särskilt stark.1463s. 2022
17.Sakliga förutsättningar som presumtionsbrytande grund har kommits. 2022
18.att tolkas som relaterade till den som utför arbetet. Det handlar i dettas. 2022
19.fall om arbetstagarnas sakliga förutsättningar för arbetet - meritvärdes. 2022
20.ring.1464 Dessa egenskaper eller förmågor skulle kunna vara förklaringens. 2022
21.till att löneskillnaderna uppkommit. Dessa inre faktorer kan exempelviss. 2022
22.vara längre anställningstid, större produktivitet, högre skicklighet ellers. 2022
23.högre kvalifikationer om faktorerna tillämpas på ett könsneutralt sett ochs. 2022
24.har betydelse för arbetets utförande. Bevisupptagningen gällande sakligas. 2022
25.förutsättningar har i första hand skett genom vittnesförhör med överords. 2022
26.nade och jämförelsepersonerna.1465s. 2022
27.I Kumlamålet, AD 1995 nr 158, prövade domstolen som yttre faktors. 2022
28.marknadsrelaterad lönesättning och som inre faktorer ålder, personligas. 2022
29.kvalifikationer och utförda prestationer, samt olika nivåer för inlösen avs. 2022
30.övertidsersättning. Jag vill påpeka att domstolen i målet anger två måls. 2022
31.från EG-domstolen, Bilka Kaufhaus- samt Danfossmålet, i samband meds. 2022
32.prövningen av arbetsgivarens anförande av ”sakliga förutsättningar”.1466s. 2022
33.I sin motbevisning hävdade kommunen att när det gäller personliga kvas. 2022
34.lifikationer saknade den kvinnliga ekonomen visioner, kreativitet ochs. 2022
35.drivande egenskaper. Dessa egenskaper hade den anställde socialekonos. 2022
36.men visat sig inneha. Vad arbetsgivaren sökte vid anställningstillfällets. 2022
37.var en person med ”hårda nypor”. Detta var det främsta skälet till atts. 2022
38.350 löneskillnaden uppstod vid anställningstillfället och till att den bestod därefter. Ett ytterligare skäl var inlösen av övertidsersättning.1467s. 2022
39.Arbetsdomstolen menade att Kumla kommun inte hade förmått visa att det fanns skillnader i arbetstagarnas personliga kvalifikationer för arbetet. Svaranden hade inte heller lyckats visa någon objektiv grund för skillnader i värderingen vid inlösen av övertidsersättning. I Mjölby målet, AD 1997 nr 68, prövade arbetsdomstolen också frågan om per sonliga kvalifikationer och prestationernas betydelse för lönesättning. I detta mål rörde tvisten två kvinnliga gymnasielärare som ansåg att de var lönediskriminerade jämfört med en manlig kollega. Parterna var i målet överens om att arbetena var lika eller i vart fall likvärdiga och frågan var således om den individuella lönesättningen var objektivt grundad. Bertil fick när han anställdes som lärare en månadslön av 18 700 kr. Ingrid och Birgitta som hade varit anställda i tio år vid skolan hade då en månads lön som uppgick till 16 931 kr. Löneskillnaden minskade successivt genom revisionsförhandlingar och 1996 kvarstod 500 kr per månad.1468s. 2023
40.Även i detta mål påpekade domstolen att lönediskrimineringsregeln inte är en materiell föreskrift om lika lön för lika arbete. Individuell lönesättning är tillåten och arbetstagare skall kunna premieras för sina personliga kvalifikationer, det vill säga det mervärde som de skapar. Även här hämtade domstolen stöd för argumentationen i äldre förarbetsuttalanden och i Joumalistmålet, AD 1991 nr 62. Presumtionen var inte stark, det vill säga det kunde inte ställas höga krav på arbetsgivarens motbevisning.1469 Arbetsdomstolen utgick även från EG-rättens proportionalitetsprincip och framhöll att det är den nationella domstolen som skall pröva bevisningen, utgående från om lönesättningen motsvarar verkliga behov i verksamheten och är adekvat och nödvändig för att uppnå det resultat som eftersträvas. Proportionalitetsprincipen används utan att arbetsdomstolen tagit ställning till om kvinnorna var direkt eller indirekt diskriminerade. Utifrån denna princip bedömde arbetsdomstolen de skäl som svaranden, arbetsgivaren, menade var sakligt grundade. Utan tvivel ökade detta förfarande möjligheten att göra intresseavvägningar.s. 2023
41.Skälen för att Bertil fick en högre lön då han anställdes, jämfört med Ingrid och Birgitta, var dels att särskilda kvalifikationer i form av data kunskaper efterfrågades, dels att marknaden reglerade prissättningen avs. 2023
42.351s. 2023
43.dessa egenskaper. Bertil hade tidigare arbetat på den privata delen av ars. 2024
44.betsmarknaden och krävde motsvarande lön. Intentionerna i det gällandes. 2024
45.kollektivavtalet ÖLA 93, Löneavtal 94, hade följts när lönen bestämdes.s. 2024
46.Lönen skall vara: ”(i)ndividuell och differentierad och bestämmas utifråns. 2024
47.arbetstagarens bidrag till verksamhetsförbättringar, befattningens ansvarss. 2024
48.nivå, svårighetsgrad och befogenheter samt arbetstagarnas prestation ochs. 2024
49.duglighet”. Skillnaden i lönesättning motsvarade det ”mervärde” soms. 2024
50.Bertil skapade. Arbetsgivarens skäl för att Bertils lön fortfarande vars. 2024
51.högre, efter revisionsförhandlingar, än de kvinnliga arbetskamraternass. 2024
52.var att kollektivavtalet i sig är en ”(o)bjektiv grund och visar att lönernas. 2024
53.är rätt värderade”. När det gällde de sakliga förutsättningarna menades. 2024
54.kommunen att Bertil visserligen inte visade sig ha en förväntad pedagos. 2024
55.gisk skicklighet, men å andra sidan fanns hans datakompetens fortfarans. 2024
56.de kvar.1470s. 2024
57.Arbetsdomstolens majoritet kom slutligen fram till att presumtionens. 2024
58.om lönediskriminering hade brutits och därmed var löneskillnaden intes. 2024
59.diskriminerande vid något av tillfällena för jämförelsen. Proportionalitets-s. 2024
60.bedömningen gav till resultat att: ”Sammantaget anser arbetsdomstolens. 2024
61.därför att det finns skäl att utgå från att kommunen grundade sitt besluts. 2024
62.att anställa Bertil Eriksson på de kunskaper man hade om dennes utbilds. 2024
63.ning och näringslivserfarenhet och att kommunen med dessa kunskapers. 2024
64.utgick ifrån att skolan med honom skulle tillföras en höjd datakompetenss. 2024
65.och därigenom också nå förbättringar i skolans verksamhet. Den utreds. 2024
66.ning som förebragts visar att kommunen också vid anställningstillfällets. 2024
67.måste anses ha haft fog för denna bedömning.”1471 Lönesättningen vars. 2024
68.en nödvändig och adekvat åtgärd för att kommunens behov av datakoms. 2024
69.petens skulle kunna tillgodoses. En ledamot, Solveig Paulsson, var skiljs. 2024
70.aktig. Hon menade att kommunen inte hade kunnat visa att det fannss. 2024
71.sakliga skäl för lönesättningen. ”Sakliga förutsättningar för att uppfyllas. 2024
72.kravet på en bra lärare är enligt min mening dels goda ämneskunskaper,s. 2024
73.dels pedagogisk förmåga att lära ut kunskaperna till eleverna. Vid lönes. 2024
74.sättning bör naturligtvis båda faktorerna vägas in.”1472s. 2024
75.Arbetsdomstolen använde EG-rätten som en kil när den slog in pro-s. 2024
76.portionalitetsprincipen i svensk rätt. I detta mål ställde domstolen åters. 2024
77.dörren på glänt, och det räcker att arbetsgivaren är i god tro angående des. 2024
78.förväntade mervärdet i en nyanställningssituation för att presumtionens. 2024
79.skall brytas. Individuell lönesättning ger en möjlighet att premiera särskils. 2024
80.da förväntade egenskaper och ett antaget marknadsläge. Arbetsgivarenss. 2024
81.goda tro stärktes också av det faktum att den fackliga organisationen,s. 2024
82.352 Civilingenjörsförbundet, CF, inte tagit upp frågan om lönediskriminering i samband med de lokala löneförhandlingarna. Frågan om lönediskrimi nering hade inte gjorts till ett gemensamt intresse och CF ansåg att löne skillnaderna skulle rättas till utanför lönepottens ramar.s. 2024
Marknaden som faktor för lönesättning
1.Det vanligaste bevistemat brukar vara att lönesättningen är marknadsrelaterad. Går det då att styrka marknadsfaktorema och hur höga beviskrav ställer arbetsdomstolen? Ett problem är att marknadsmekanismens bety delse för lönesättningen inte är tillräckligt utredd och att de ekonomiska teorier som finns pekar åt olika håll. Efterfrågans och utbudets betydelse bedöms på olika sätt i förhållande till de löneskillnader som uppstår.1473 Motbevisningen kan i detta fall synas höra hemma på ett annat plan än den bevisning som förs för att styrka att arbetena är lika eller likvär diga.1474s. 2025
2.De krav på arbetsgivarens presumtionsbrytande bevisning som fanns i 1979 års lag prövades enbart i Journalistmålet, AD 1991 nr 62.1475 Målet gällde två journalister vid Sveriges lokalradio som otvistigt utförde lika arbete.1476 Mannen anställdes nio månader senare än kvinnan och fick i samband med anställningen en högre lön än den kvinnliga journalisten. Löneskillnaden var under 13 månader 700 kr/månad. Lönerna var indi viduellt bestämda efter riktlinjer i ett kollektivavtal antaget av SAF och PTK för tjänstemannaområdet. Enligt avtalet skall lönesättningen vara individuell och differentierad efter kriterier som ansvar, svårighetsgrad i befattning samt personlig prestation och duglighet. Marknadskrafterna sades också, enligt kollektivavtalet, kunna påverka lönesättningen.s. 2025
3.Målet har tolkats som om att arbetsdomstolen just tog fasta på mark nadskrafternas påverkan på lönebildningen.1477 I vart fall är det tydligts. 2025
4.353s. 2025
5.att arbetsgivarens motargument bygger på att mannens lönekrav var etts. 2026
6.utslag av marknaden.1478 Vilka krav ställde då arbetsdomstolen avseendes. 2026
7.arbetsgivarens motbevisning? För det första påtalar domstolen att det,s. 2026
8.enligt förarbetena, inte rör sig om en allmänt sett stark presumtion, vilkets. 2026
9.innebär att kraven på arbetsgivarens motbevisning inte kan ställas alltförs. 2026
10.högt.1479s. 2026
11.Vad domstolen sedan ser är två stycken individuella anställningssituas. 2026
12.tioner utan relation till varandra. Domstolen ser inte sambandet dems. 2026
13.emellan, utan godtar mannens förhandlingskrav som ett utslag av marks. 2026
14.nadskrafternas påverkan på lönebildningen. Marknadskrafterna förutsättss. 2026
15.vara utan kön och en yttre omständighet som bryter presumtionen oms. 2026
16.könsdiskriminering.1480s. 2026
17.Dock menade domstolen att principiellt sett räcker inte detta som mot-s. 2026
18.faktum, utan det måste i detta fall finnas även andra omständigheter soms. 2026
19.legat till grund för lönesättningen. Domstolen verkar mena att dessa oms. 2026
20.ständigheter är den lönerevision som ej kom den nyanställda kvinnligas. 2026
21.journalisten till del, när arbetsgivaren fattade sitt anställningsbeslut.s. 2026
22.Sammantaget innebar detta att arbetsgivaren hade lyckats visa att lönes. 2026
23.skillnaden inte hade sin grund i kön. I domen uttrycktes slutligen ocksås. 2026
24.att arbetsgivaren inte haft någon legal skyldighet att höja den kvinnligas. 2026
25.journalistens lön på grund av att en jämförbar man fick högre lön. Löne-s. 2026
26.diskrimineringsregeln är ”(i)nte någon materiell föreskrift om lika löns. 2026
27.till en kvinna och en man för lika arbete hos samma arbetsgivare”.1482s. 2026
28.En av domstolens partsledamöter redovisade en avvikande mening därs. 2026
29.hon menade att beviskraven ställts för lågt av majoriteten. I den skiljaks. 2026
30.tiga meningen citerades delar av ett uttalande av Lord Denning, domare is. 2026
31.den brittiska Court of Appeal.s. 2026
32.354 Jag anser att Lord Denning i detta anförande mycket väl sammanfattar problematiken med arbetsgivarens motbevisning - ställs beviskraven för lågt: ”promenerar arbetsgivarna ut genom den vidöppna dörren.”s. 2026
33.Om vi jämför dessa krav på arbetsgivarens motbevisning med de krav som arbetsdomstolen ställde i Kumlamålet, AD 1995 nr 158, är frågan om den då gällande EG-rätten fick någon genomslagskraft i rättstillämp ningen? Ställde arbetsdomstolen högre krav på arbetsgivarens motbevis ning för att presumtionen skall anses genombruten än i tidigare mål?s. 2027
34.I Kumlamålet uppstod löneskillnaden mellan stadsbyggnadsekonomen och socialekonomen på ett liknande sätt som i Joumalistmålet. I båda fallen var lönen satt i samband med en nyanställningssituation där arbetsgivaren ”(f)ör att få rätt man till rätt plats” betalade utöver det gängse priset för motsvarande arbetskraft.1484 Efterfrågan påstods ha styrt lönesättningen, vilket gav upphov till löneskillnader och en presumtion om könsdiskriminering i lagens mening. I båda målen hävdade arbetsgivaren i sin motbevisning att det var denna typ av faktorer som styrt lönesättningen och att löneskillnaden således inte hade något sam band med jämförelsepersonernas kön.1485s. 2027
35.355s. 2027
36.I Kumlamålet, AD 1995 nr 158, redovisades domstolens ställningss. 2028
37.tagande i det tidigare Joumalistmålet, AD 1991 nr 62, och nu framhöllss. 2028
38.att avgörande vikt hade fästs vid den omständigheten att en lönerevisions. 2028
39.hade förekommit mellan de båda anställningarna. Det var alltså vid ens. 2028
40.sammantagen bedömning som domstolen kommit fram till att motbevis-s. 2028
41.ningen räckte för att bryta presumtionen i det äldre målet. Domstolens. 2028
42.fortsatte och redovisade också rättspraxis från EG-domstolen som ”vägs. 2028
43.ledande uttalanden”. De principer som arbetsdomstolen menade skulles. 2028
44.vara vägledande vid bedömning av arbetsgivarens motbevisning var atts. 2028
45.arbetsgivaren skulle visa att policyn för lönesättning var objektivt gruns. 2028
46.dad och inte beroende av kön, att arbetsgivarens lönepraxis hade sins. 2028
47.grund i verkliga behov, att de redovisade skälen var adekvata och nöds. 2028
48.vändiga för att arbetsgivaren skulle uppnå det resultat som eftersträvadess. 2028
49.- det vill säga proportionalitetsprincipen skulle tillämpas.1486 Att EG-s. 2028
50.domstolen endast använt denna bevisbedömningsprincip i mål angåendes. 2028
51.indirekt diskriminering påverkade inte arbetsdomstolens argumentation.s. 2028
52.I ett senare stycke i domskälen tar arbetsdomstolen upp EG-domsto-s. 2028
53.lens syn på ”marknaden” som en objektiv och godtagbar faktor för lönes. 2028
54.sättning. Slutsatsen som domstolen drar av Enderbymålet är att EG-rättens. 2028
55.inte innebär ”(n)ågot hinder mot att av marknadsskäl av nu beskrivet slags. 2028
56.ge olika hög lön till en man och en kvinna som utför likvärdigt arbete”.s. 2028
57.Det är den nationella domstolen som skall avgöra om det finns sakligas. 2028
58.skäl för en arbetsgivare att på grund av efterfråge- eller utbudsfaktorers. 2028
59.ge högre lön vid nyanställning jämfört med lönenivån för de redan ans. 2028
60.ställda, konstaterade arbetsdomstolen som en konsekvens av Enderby-s. 2028
61.domen. Arbetsgivarens beslut måste dock prövas gentemot den så kallades. 2028
62.proportionalitetsprincipen. Efter denna korta genomgång av EG-rättenss. 2028
63.principer för bevisbedömning i lönediskrimineringsmål konstaterade ars. 2028
64.betsdomstolen att domen i Joumalistmålet, AD 1991 nr 62 var ”väl förs. 2028
65.enlig” med EG-rätten.1487s. 2028
66.Frågan är om detta ställningstagande uppfyller EG-rättens krav på efs. 2028
67.fektivitet i rättstillämpningen? Enligt min mening är så inte fallet. Rättss. 2028
68.praxis från EG-domstolen kan inte enbart ses som ”vägledande” för ens. 2028
69.nationell domstol. Arbetsdomstolen har en skyldighet att frångå tidigares. 2028
70.gällande praxis om den strider mot EG-rätten. I Journalistmålet, 1991 nrs. 2028
71.62, gjordes ingen egentlig prövning av arbetsgivarens motbevisning, is. 2028
72.vart fall inte utifrån de krav på bevisad proportionalitet i arbetsgivarenss. 2028
73.handlande, som EG-domstolen ställer. Jämförelsen mellan de två målens. 2028
74.haltar således.s. 2028
75.356s. 2028
76.Vilken prövning av arbetsgivarens motbevisning gjorde arbetsdomsto len i Kumlamålet, AD 1995 nr 158? Godtogs kommunens marknadsskäl som presumtionsbrytande grund? Av målet framkommer att det är just denna nyanställningssituation och behovet av ”rätt person” som varit grunden för kommunens lönesättning. Detta förhållande utgör en del av motbevisningen. I domskälen gör arbetsdomstolen en grundlig genom gång av hur löneskillnaden uppstod under anställningsförfarandets gång. Domstolen konstaterade att den manlige ekonomen fick högre lön än den kvinnliga ekonomen, på grund av att han stämde med den bild som kom munens förhandlare hade av de personliga egenskaper som krävdes för arbetet. Domstolen fann det dock oklart om de egenskaper som förhand larna ”(i)akttog och uppskattade motsvarade det behov som kommunen verkligen såg”.1488 Det framkom heller inte av bevisningen i målet om det var en nödvändig och adekvat åtgärd att ge den manlige ekonomen högre lön, jämfört med exempelvis den redan anställda kvinnliga ekono men.1489s. 2029
77.Slutligen fann domstolen att arbetsgivaren inte hade lyckats visa att löneskillnaden motiverades av ”sakligt grundade marknadsskäl”. Arbets domstolen gjorde här, till skillnad från i Journalistmålet, AD 1991 nr 62, en adekvansbedömning av arbetsgivarens handlande. Den högre löne sättningen var inte en adekvat och nödvändig åtgärd. Enligt min mening ställer arbetsdomstolen högre krav på arbetsgivarens motbevisning i detta mål än vad domstolen gjorde i Journalistmålet. Det är därmed in konsistent av domstolen att hävda att detta avgörande fortfarande har prejudikatvärde. Frågan om svag eller stark presumtion får därmed anses tillhöra det förgångna och kraven på arbetsgivarens motbevisning har som en följd av tillämpningen av EG-rätten höjts - ”dörren står inte längre vidöppen”.s. 2029
78.Frågan om marknaden behandlades också, mycket kort, i Mjölby målet, AD 1997 nr 68. Att den nyanställde manlige gymnasieläraren - med data kunskaper - hade erfarenhet av ”anställningar i näringslivet” var enligt arbetsdomstolen ett sakligt skäl för lönesättningen. ”Löneläget i närings livet för arbetstagare med Bertil Erikssons bakgrund får antas generellt sett vara högre än för den grupp kommunanställda lärare som Ingrid Eke-Göransson och Birgitta Granath tillhörde.”1490 Arbetsdomstolen drog i målet generella slutsatser om marknaden och prövade inte i sak om detta förhållande var könsrelaterat. Den ledamot (arbetstagarledamot) soms. 2029
79.357 var skiljaktig i sak ansåg att det syntes henne som om ”(B)ertil Erikssons tidigare anställning i näringslivet varit den avgörande faktorn vid lönesättning.” Att lönerna generellt sett är högre på det privata avtalsområdet än på det offentliga förtog dock inte ledamotens bedömning av att lönediskriminering förelåg i det enskilda fallet.1491 358s. 2029