1.Den andra, och mer komplicerade, värderingsmodellen är jämförelsen av likvärdigt arbete. Metodiskt gör jag en skillnad mellan om arbetena är olika och likvärdiga, eller om de är liknande och likvärdiga. Detta kan också uttryckas språkligt som att arbetena är artskilda eller snarlika. Att göra denna distinktion har visat sig relevant och nödvändig för att kunna göra en analys av begreppet likvärdigt arbete. De mål där arbetena är art skilda kan också klassificeras som svåra fall.s. 2004
2.Vad är ett svårt fall? Jag lånar en definition av Olle Rimsten. ”Exem pel på svåra fall skulle vara sådana där domstolen stått utan ledning från lagstiftaren eller tidigare rättspraxis och besvarandet av rättsfrågan därför aktualiserar ett nyskapande.”1400 Det svåra fallet har för arbetsdomstolen varit frågan om likvärdigt och artskilt arbete. När de arbetsuppgifter som skall jämföras har varit artskilda har domstolen saknat vägledning från lagstiftaren. Att bedöma artskilda arbeten, som åsatts olika värden i kol lektivavtalsförhandlingar, som likvärdiga skulle kräva ett nyskapande från domstolens sida. Bammorskemålet, AD 1996 nr 46, var således ett svårt fall. Arbetsdomstolen hade dock möjligheten att fråga EG-domstolen om tolkningen i detta fall, men domstolen ansåg inte detta vara en nödvändighet.s. 2004
3.Bammorskemålet är det enda svenska mål som prövats där utgångs punkten för talan var likvärdigt arbete och där jämförelsepersonema ut förde olika eller artskilda arbetsuppgifter. Kumlamålet, AD 1995 nr 158, och även det senare målet, Karlskogamålet, AD 1996 nr 79, byggde på en jämförelse av likvärdigt arbete med liknande arbetsuppgifter inom samma 332 yrkeskategori. I det senare målet, Mjölby målet, AD 1997 nr 68, var par terna överens om att arbetena var lika eller i vart fall likvärdiga.s. 2004
4.För att utreda om två eller flera arbeten är att betrakta som likvärdiga måste värderingen utgå från någon form av mätmetod. Samma måttstock skall användas då jämförelsepersonemas arbetsuppgifter värderas. Enligt förarbetena till jämställdhetslagen skall mätmetoden vara könsneutral, vilket innebär att det som är typiskt för kvinnans arbete skall värderas och att det som är specifikt för mannens arbetsuppgifter också skall vär deras. För att konkretisera tänker vi oss det fallet där kvinnan i sitt arbete utför många lätta lyft medan mannen istället utför färre men tunga lyft. Summan av den fysiska ansträngning som de olika arbetsuppgifterna innebär kan därefter jämföras.1401s. 2005
5.Det finns idag ett stort antal olika arbetsvärderingsmetoder. LO:s svårighetsskala är en metod, BNT är ett arbetsvärderingssystem som använts för tjänstemän, Hay-metoden är en annan av de många varierande meto der som används för att bestämma värdet av arbetsuppgifter.1402 Nya mät metoder utvecklas hela tiden och ett senare exempel är IDA (Icke Diskri minerande Arbetsvärdering) ett system som utvecklats av Vårdförbundet (f.d. SHSTF).1403 Gemensamt för alla dessa metoder är svårigheten att få metoden helt könsneutral.1404 Om det finns en vedertagen arbets värde ringsmetod i en verksamhet eller en bransch är det naturligt att använda denna metod för att se om det existerar osakliga löneskillnader. Har metod och arbetsvärdering accepterats och utarbetats av en partsamman satt grupp bör tvistefrågan inte längre vara om arbetena är likvärdiga eller inte.s. 2005
6.1979 års jämställdhetslag utgick från att arbeten endast gick att jäm föra om det fanns en överenskommen arbetsvärdering som riktmärke. Detta krav togs bort i 1991 års jämställdhetslag. Finns det över huvud taget inget vedertaget arbetsvärderingssystem måste det givetvis ändock finnas möjligheter att välja en metod för att kunna konstatera om arbetss. 2005
7.333 uppgifterna är lika eller likvärdiga.1405 Det finns dock inget allmänt krav på att det skall finnas ett utarbetat arbetsvärderingssystem - lönesättning är i första hand en förhandlings- och avtalsfråga. Det är först vid en rätts lig prövning som metoden, eller bristen på metod, för att värdera olika arbetsuppgifter prövas. Resultatet av förhandlingen kan då också ifråga sättas.s. 2005
8.I propositionen, med namnet ”Delad makt delat ansvar”, angavs de grundläggande kriterierna som kan tjäna som ledning vid arbetsvär dering i en tvist om lönediskriminering. De fyra kriterierna är: Kunskap och förmåga (färdigheter), arbetsinsats (ansträngning), ansvar och ar betsförhållanden. Enligt propositionen råder det enighet på den svenska arbetsmarknaden om att dessa generella kriterier är de mest relevanta vid arbetsvärdering och lönesättning.1406 I praktiken innebär detta att det vid en jämförelse mellan två arbeten också skall tas hänsyn till vilket utbyte eller vilken nytta som arbetstagaren har av arbetet. I utbytesrelationen arbete-kapital är det inte endast löneförmåner som ingår utan även bättre eller sämre arbetsmiljö, status och mer eller mindre utvecklande arbets uppgifter. 1407 334 Dessa kriterier var i stort sett utgångspunkten för de värderingar av ar betsuppgifterna som, mer eller mindre systematiskt, användes i de föl jande refererade målen. 3.4.3.1 Likvärdigt och liknande arbete: Kumla- och Karlskogamålet I Kumlamålet, AD 1995 nr 158, prövades och tillämpades för första gången jämställdhetslagens förbud mot lönediskriminering i frågan om likvärdigt arbete och dess utformning enligt 1991 års lag.1410 Målet hade föregåtts av en intensiv bevakning från massmedias sida och ett flertal personer ansåg sig kallade att debattera i ämnet.1411 Debatten kulmine rande med att Hans-Göran Myrdal, f.d. SAF-direktör, i samband med bammorskemålet, AD 1996 nr 41, krävde JämO:s entledigande, sam tidigt som han vädjade till domstolen att inte ge JämO rätt i tvisten.1412 Mediadebatten hade klart ideologiska förtecken och saknar troligtviss. 2006
9.335s. 2007
10.motstycke i den svenska arbetsdomstolens rättegångshistoria. Sammans. 2008
11.fattningsvis var temat för artiklarna huruvida lagen över huvud tagets. 2008
12.skulle tillämpas: Var det rätt att arbetsdomstolen bestämde över lönesätts. 2008
13.ningen?1413s. 2008
14.Arbetsdomstolens första uppgift i målet var att ta ställning till om dets. 2008
15.förelåg en presumtion om lönediskriminering genom att avgöra om arbes. 2008
16.tena var lika eller likvärdiga. Den för vilken talan fördes var en kvinnligs. 2008
17.förvaltningsekonom som arbetade vid Kumla kommuns stadsbyggnads-s. 2008
18.förvaltning. Som ombud hade JämO jämfört kvinnans arbete med ens. 2008
19.manlig socialekonoms arbetsuppgifter vid socialförvaltningen och ens. 2008
20.manlig redovisningskamrers arbete vid kommunens centrala kansli. Jäms. 2008
21.förel sepersonema tillhörde i detta mål samma typ av yrkesgrupp. Soms. 2008
22.tjänstemän inom den offentliga sektorn var deras löner reglerade i indis. 2008
23.viduella avtal, men genom en kollektiv förhandlingsprocess. Allmännas. 2008
24.principer för lönesättningen fanns i kollektivavtalet ÖLA 93. Vid den tids. 2008
25.punkt som tvisten avsåg utgjorde löneskillnaden mellan den kvinnligas. 2008
26.ekonomen och ekonomen vid socialförvaltningen 2 900 kr/månad. Kvins. 2008
27.nans fackliga organisation, SSR, hade i regelrätta avtalsförhandlingars. 2008
28.med kommunen försökt förhandla upp lönen, men misslyckats.1414s. 2008
29.Bevisningen i Kumlamålet, AD 1995 nr 158, bestod av en systematisk jämförelse av arbetsuppgifterna, gjord av JämO, utifrån de kriterier soms. 2008
30.finns som vägledning i förarbetena till ändringen av lagen.1415 Valet avs. 2008
31.metod motiverades utifrån det förhållandet att arbetsuppgifterna vars. 2008
32.snarlika och därmed kunde värderingen göras utifrån ”sunt förnuft”.1416s. 2008
33.Bevisningen i målet bestod dels av denna metodiskt genomförda jäms. 2008
34.förelse, dels av vittnesutsagor (och dels av en beskrivning av ekonom-s. 2008
35.tjänsternas arbetsuppgifter som gjorts av chefen för stadsbyggnadskons. 2008
36.toret).s. 2008
37.För att jämföra arbetsuppgifterna använde sig JämO av den vägleds. 2008
38.ning som ges i propositionen 1993/94:147. Där står klart uttalat att även is. 2008
39.336 de fall där det inte finns någon överenskommen arbetsvärdering, måste domstolen kunna göra en bedömning av vad som är likvärdigt arbete. I propositionen konstateras att parterna på den svenska arbetsmarknaden är eniga om vilka ”(g)enerella kriterier som är relevanta för värdering och lönesättning av arbete”. Dessa kriterier är, som tidigare angetts, ”(d)en kunskap och förmåga som erfordras för att utföra arbetet, den arbetsinsats - psykisk eller fysisk - som arbetet kräver, det ansvar som arbetet kräver av arbetstagaren och slutligen de arbetsförhållanden under vilka arbetet skall utföras.”1417s. 2008
40.Sammanfattningsvis menade JämO att den kvinnliga förvaltningseko nomens arbete var mer kvalificerat än ekonomens på socialförvaltningen, samt minst likvärdigt med redovisningskamrems arbete. Några skillnader i sakliga förutsättningar för arbetet som kunde motivera löneskillnaderna fanns inte. Kommunens lönesättning stred därmed, enligt JämO, mot jäm ställdhetslagens 18 § samt mot EG-rätten. Vid tiden för målet hade arti kel 119 (numera 141) direkt effekt i svensk domstol.s. 2009
41.Kumla Kommun invände och menade att arbetena inte var lika eller likvärdiga - kvinnans arbete var mindre kvalificerat än de två männens. Som part i målet gjorde Kumla kommun ingen egen regelrätt arbetsvär dering1418 och invände inte heller emot den metod som JämO använt sig av, utan i första hand inriktade kommunen sig på motbevisningen.s. 2009
42.Arbetsdomstolen godtog i detta mål den metod som JämO använde för att jämföra de tre ekonomernas arbetsuppgifter och kom fram till att: ”JämO får anses ha visat att det är fråga om likvärdigt arbete i jämställd hetslagens mening”. Hur högt beviskravet skall ställas framgår dock ej helt tydligt, trots att domstolen delvis använder sig av en gängse bevis terminologi. Inledningsvis klargör domstolen att bevisningen skall föras enligt en presumtionsregel, men styrkan på bevisningen kommenteras först i det andra ledet - motbevisningen.1419 Då domstolen fann att arbete na var likvärdiga är det möjligt att med denna form av bevisning visa att, i vart fall snarlika och likartade arbeten, är likvärdiga i lagens mening.s. 2009
43.Samtidigt påpekade domstolen att det i förarbetena framhålls att de normer som finns på arbetsmarknaden fortfarande äger relevans vid en bedömning av vad som är lika eller likvärdigt arbete.1420 Som det ut trycktes i propositionen: ”Det kan således inte bli fråga om att i en tvists. 2009
44.337 om könsdiskriminering introducera nya normer för värdering eller lönesättning.”1421 Två ledamöter (arbetsgivarledamöter) var skiljaktiga i sak och menade att JämO inte hade visat att arbetena var lika eller likvär diga. Mannen, socialekonomen, var bland annat IT-ansvarig och inköpssamordnare, vilket var två faktorer som ledamöterna menade hade bety delse för bedömningen av likvärdigheten.1422s. 2009
45.I det likartade Karlskogamålet, AD 1996 nr 79, var kommunens enda förklaring, och invändning, till löneskillnaderna mellan två avdelnings chefer att arbetena inte var likvärdiga.1423 Den manliga avdelningschefen hade ett större sparbeting, fler anställda och en mer omfattande budget. I målet användes som bevisning en arbetsvärdering gjord av Anita Harri man, enligt samma metod som senare användes i Bammorskemålet, ADs. 2010
46.1996 nr 41.1424 Metoden som sådan godtogs av svaranden, men samtidigt hävdades att en arbetsvärdering inte kunde utgöra den enda grunden för bevisningen. Skälet till detta ställningstagande var att en arbetsvärdering inte kan vara helt objektiv.1425 Arbetsdomstolen hade inte heller något att anföra när det gällde metoden, däremot var domstolen missnöjd med det sätt som arbetsbeskrivningarna utförts på.1426 Av sammanlagt fyra mät perioder ansåg domstolen att SKTF kunnat visa att arbetena var likvär diga under de två sista perioderna. Svaranden hade tillstått att arbetena under dessa perioder var likvärdiga i de allra flesta avseenden. Arbets givaren hade under dessa perioder gjort sig skyldig till lönediskriminering enligt domstolen.s. 2010
47.Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns tre väsentliga punkter där Kumla- och Karlskogamålet sammanfaller. För det första var arbetena snarlika, de jämförda arbetstagarna hade samma typ av arbets uppgifter och samma typ av yrkeskunskaper och utbildning. Skillnaden mellan jämförelsepersonema var deras kön. För det andra: lönerna var kollektivt framförhandlade - men individuellt bestämda. Några kollek tiva anspråk fanns inte i bakgrunden, utan tvisten var individualiserad. 338 Och för det tredje: parterna hade försökt förhandla sig fram till en lös ning på tvisten. Avtalsförhandlingar hade förts i frågan och därefter tvis teförhandlingar. Först i andra hand, när förhandlingsstrategin var uttömd och vägen blockerad, fördes konflikten till arbetsdomstolen för pröv ning.1427 3.4.3.2 Likvärdigt och olikt arbete - Bammorskemålet1428 Detta mycket uppmärksammade mål är det enda mål i svensk domstol där talan har byggt på en jämförelse mellan arbetstagare som utför olika typer av arbetsuppgifter och där lönerna är fastställda i lokala kollektiv avtal av minimikaraktär.1429 Det övergripande centrala avtalet ÖLA 93 uppmanar dock till en individualiserad lönesättning.1430 Det som skulle kunnat ha prövats i målet var lönediskrimineringsförbudets tillämpning inom den könssegregerade offentliga sektorn. Det som kom att dominera under de sex rättegångsdagarna var bevisfrågor. Utredningen i målet var mycket omfattande och cirka trettio personer hördes i målet, såväl vitt nen som sakkunniga.1431 Var det ”sant” eller ”falskt” att barnmorskans arbete var likvärdigt med klinikingenjörernas såsom JämO påstod?1432 Arbetsdomstolen kom slutligen fram till att JämO på grund av brister i bevisningen inte hade visat att arbetena var likvärdiga. Domstolen var inte enig i sitt domslut, utan en ledamot ansåg tvärtom att JämO i målet hade lyckats styrka att arbetena var likvärdiga.s. 2010
48.Talan i målet, AD 1996 nr 41, fördes av JämO emedan SHSTF1433 hade avstått från att föra talan. JämO menade att barnmorskan var diskri minerad i strid med 18 § JämL samt EG-fördragets artikel 119 (numera 141) och likalönedirektivet, 75/117. Barnmorskans lön var lägre än jäms. 2011
49.339 förelsepersonernas, två klinikingenjörer (medicinska tekniker) som var anställda hos samma arbetsgivare, Örebro läns landsting. Grunden för talan var att barnmorskans arbete var minst likvärdigt jämfört med de båda klinikingenjörerna och därmed stred lönesättningen enligt det lokala kollektivavtalet mot lagstiftningen. Yrkandena var i första hand utformat som en fastställelsetalan om att, barnmorskans arbete var likvärdigt jäm fört med klinikingenjöremas arbete. Detta fastställelseyrkande avvisades av arbetsdomstolen med hänvisning till praxis. I förstahandsyrkandet låg också ett krav på att det lokala kollektivavtalet skulle ogiltigförklaras. För övrigt innehöll yrkandet ett krav på ekonomiskt skadestånd. Andrahandsyrkandet bestod av ett krav på ekonomiskt skadestånd jämfört med en av klinikingenjöremas lön. Dämtöver yrkades på ett ideellt skade stånd å 40.000 kr. Landstinget, arbetsgivaren, bestred att arbetena var likvärdiga och att löneskillnaderna i vart fall inte hade sin grund i kön. Landstinget bestred samtliga yrkanden och hävdade att fastställelseyrkandet skulle avvisas. Inget av skadeståndskraven vitsordades som skäligt. Jämfört med de tidigare lönediskrimineringsmålen var partema i detta mål oense i allt.s. 2011
50.Den centrala sakfrågan (bevisfrågan) i målet var bedömningen av om arbetena kunde anses vara likvärdiga, om detta kunde bevisas skulle be visbördan övergå till arbetsgivaren. Svarandens, Örebro läns landstings, invändningar rörde de arbetsvärderingar som JämO hade låtit utföra och som utgjorde bevismedel i processen. Den utförda arbetsvärderingen - bevisningen - bedömdes som varande osaklig och subjektiv. Trots att landstinget deltagit i en studie där det nyazeeländska arbetsvärderingssystemet använts, 1992-1993, hade metoden inte godtagits. Dessutom ifrågasatte landstinget om det över huvud taget var möjligt att jämföra artskilda arbetsuppgifter och då nå ett säkert resultat.1434s. 2012
51.Jag har valt att analysera domskälen utifrån tre ansatser: arbetsvärdes. 2012
52.ring, rättssäkerhetsaspekten och hierarkin. Avsikten är att belysa vad som kommer till uttryck i domen, men också det som uttrycks mer impli cit.1435 Inledningsvis vill jag kort beskriva de arbeten som jämfördes i målet:s. 2012
53.340 A rbetsvärderingen Arbetsdomstolens majoritet menade att den arbetsvärdering som utförts av två sakkunniga på uppdrag av JämO var bristfällig och därmed kunde den inte tjäna som underlag för en bedömning av om arbetena var likvär diga.1438 Arbetsvärderingen hade utförts på ett sådant sett att det ”(u)ppkommit en obalans mellan de olika arbetsbeskrivningarna”. Detta ansåg domstolen vara mycket allvarligt och förhållandet kunde inte repareras genom de vittnesförhör som gjordes under de sex rättegångsdagarna. Denna ”obalans” bestod enligt arbetsdomstolen i att de arbetsbeskriv ningar, som utredarna gjorde av barnmorskan och teknikernas arbeten,s. 2012
54.341s. 2013
55.framstod som allt för disparata. Enligt den gjorda arbetsvärderingen vars. 2014
56.barnmorskans arbetsbeskrivning längre och mer detaljerad än de två teks. 2014
57.nikernas.1439 Kritiken bestod också i att utredningen inte gjorts tillräcks. 2014
58.ligt objektivt och allsidigt. Denna brist berodde enligt arbetsdomstolens. 2014
59.på att de parter som förhandlat fram kollektivavtalet inte hade medverkats. 2014
60.vid upprättandet av arbetsbeskrivningarna. Enligt det nyazeeländska ar-s. 2014
61.betsvärderingssystem, som utredarna använt sig av i bearbetat skick,s. 2014
62.skall arbetsvärderingen utföras av en partsammansatt grupp.s. 2014
63.När det gäller dessa metodfrågor har arbetsdomstolen inte skilt metos. 2014
64.dens användande vid systematisk arbetsvärdering i samband med löne-s. 2014
65.sättning från, som i det här fallet, när en tvist har uppstått - som medels. 2014
66.för att säkra bevisningen. Hade det varit möjligt med partssamverkans. 2014
67.hade så vitt jag kan förstå tvisten aldrig uppstått eller i vart fall fått ens. 2014
68.annan tyngdpunkt. Samma metodproblem föreligger i de krav som doms. 2014
69.stolen ställer på att arbetsvärderarna skulle ha viktat resultatet av sinas. 2014
70.jämförelser.1440 Arbetsdomstolens argument tycks även grunda sig pås. 2014
71.förarbetena till 1979 års lag, där frågan om likvärdigt arbete endast kundes. 2014
72.bedömas om parterna hade ett gemensamt arbetsvärderingssystem. Dettas. 2014
73.krav finns dock inte längre i lagtexten.s. 2014
74.EG-domstolen har i ett avgörande, Kommissionen mot Storbritannien,s. 2014
75.klart uttalat att det måste finnas en möjlighet att avgöra om två arbetens. 2014
76.är likvärdiga även när det inte finns något gemensamt utvecklat arbetss. 2014
77.värderingssystem.1441 Efter 1991 års lagändring är AD ute på grumligts. 2014
78.vatten när arbetsvärderingen underkänns av skäl som inte längre ägers. 2014
79.rättslig relevans. Dels har lagen ändrats, vilket borde innebära att tidigares. 2014
80.uttalanden i förarbeten blivit obsoleta, dels skall arbetsdomstolen grundas. 2014
81.sina tolkningar av 18 § på EG-domstolens tolkning av gemenskapsrätten.s. 2014
82.Återkommande i domskälen är argumentet att obalansen har uppståtts. 2014
83.på grund av att jämförelsepersonerna, teknikerna, inte har haft något egets. 2014
84.intresse av att medverka i arbetsvärderingen.s. 2014
85.342 Solveig Paulsson, Lärarförbundet, den domstolsledamot som hade en av vikande mening i målet, menade att denna arbetsdomstolens slutsats är ”osannolik”. Då utredningen handlade om jämförelser av löner borde klinikingenjörema ha haft ambitionen att beskriva sina arbetsuppgifter så fördelaktigt som möjligt.1443 Arbetsdomstolen pekar dock på en mycket viktig svaghet i regelns uppbyggnad. För att över huvud taget kunna starta en process om lönediskriminering krävs det att det finns minst en man som är eller har varit anställd hos samma arbetsgivare - en man som aktivt medverkar under utredningen och i processen. Som arbetsdomstolen mycket riktigt påpe kar har jämförelseobjektet inget utredningsansvar.1444 Rättsligt sett intar klinikingenjörema i barnmorskemålet inte en partsställning. På en mer kollektiv nivå intar de en ställning som i mångt och mycket liknar svaran dens, som den som skall exculpera sig. Det är här - mellan barnmorskan och klinikingenjörema - som könskonflikten kommer till uttryck. Klinik ingenjörema hade naturligtvis intresse av att visa att deras arbetsuppgif ter var ’mer värda’ än barnmorskans, annars hade de riskerat att förlora sin etablerade position i landstingets lönehierarki.s. 2014
86.Örebro läns landsting hade inte gjort någon egen utredning om de olika arbetsuppgifternas värde. Som part i målet menade landstinget att arbete na inte var likvärdiga och att arbetsvärderingen som gjordes på uppdrag av JämO var mycket bristfällig och osaklig. Till skillnad från svarande parten i Kumla-målet, AD 1995 nr 158, hade Örebro läns landsting även invändningar mot den metod som JämO använt sig av vid jämförelsen mellan barnmorskan och klinikingenjörernas arbeten.1445 Trots att arbetsdomstolen underkänner JämO:s bevisning i målet, fram håller domstolen att det inte längre finns någon bundenhet till kollektiv avtalens värderingar av olika arbeten. Tillämpningen av jämställdhetss. 2015
87.343s. 2015
88.lagen skulle inte stå i överensstämmelse med EG-rätten om det inte vores. 2016
89.”(m)öjligt att beakta andra arbetsvärderingar än de som arbetsmarknas. 2016
90.dens parter gjort och givit uttryck för i kollektivavtal”. Domstolen uttalas. 2016
91.de vidare att: ”Detta förutsätter med nödvändighet att man kan beakta ens. 2016
92.fristående värdering som avviker från de värderingar som gjorts av pars. 2016
93.terna i åtminstone ett av kollektivavtalen”.1446 Det är med andra ord intes. 2016
94.uteslutet att arbetsvärdering kan användas som bevismedel i en processs. 2016
95.om lönediskriminering. Hur denna arbetsvärdering skall utföras uttalars. 2016
96.sig domstolen inte uttryckligen om.s. 2016
97.Rättssäkerhetsaspektens. 2016
98.I domskälen konstaterade arbetsdomstolen att det förhållandet att des. 2016
99.löner som jämförs i målet är framförhandlade i kollektivavtal inte kans. 2016
100.antas utesluta en tillämpning av lönediskrimineringsförbudet. Även oms. 2016
101.parterna har gjort en värdering som kan antas vara ett uttryck för de nors. 2016
102.mer som gäller på arbetsmarknaden, kan dessa idag ifrågasättas och ens. 2016
103.fristående värdering kan göras med hänvisning till att EG-rätten också ärs. 2016
104.svensk rätt. Rättsverkan av de svenska förarbetsuttalandena får vika förs. 2016
105.EG-domstolens praxis, om de generella normerna på arbetsmarknaden ärs. 2016
106.direkt eller indirekt könsdiskriminerande. Men här hänvisade, trots dettas. 2016
107.påpekande, arbetsdomstolen vidare till uttalanden i äldre förarbeten soms. 2016
108.säger att arbetsmarknadsparternas ”generella värderingar bör tillmätass. 2016
109.stor betydelse”.1447 Det är av intresse att se vilken rättslig grund soms. 2016
110.domstolen stödjer sig på i detta försvar av de ”generella värderingar”s. 2016
111.som kommer till uttryck i kollektivavtalen. Först konstaterade domstolens. 2016
112.att det inte enbart handlar om respekten för ingångna avtal, utan att rättss. 2016
113.säkerhetsaspekten är av stor vikt i sammanhanget. Domstolen tar begreps. 2016
114.pet rättssäkerhet som stöd för att legitimera sina tolkningar och intresses. 2016
115.avvägningar i den uppkomna konflikten.1448s. 2016
116.Den arbetsgivare som har slutit ett kollektivavtal om löner löper enligts. 2016
117.domstolen risken att hamna i vad som brukar benämnas som en ”mos. 2016
118.ment 22 situation”. Arbetsgivaren, är å ena sidan, enligt medbestäms. 2016
119.mandelagens regler bunden av kollektivavtalet. Motparten, den fackligas. 2016
120.organisationen, kan om arbetsgivaren bryter mot avtalet kräva skades. 2016
121.stånd för kollektivavtalsbrott. Väcks en talan om lönediskriminering kan,s. 2016
122.å andra sidan, arbetsgivaren riskera att få betala skadestånd om han ellers. 2016
123.344 hon tillämpar ett diskriminerande kollektivavtal. I det här fallet, menar jag, att arbetsdomstolen för det första överdriver problemets räckvidd. Scenariot skulle i första hand kunna överensstämma med verkliga för hållanden i ett normallönesystem av den typ att normerna varken får överskridas eller underskridas. Denna typ av kollektivavtal är ytterst ovanliga på den svenska arbetsmarknaden.1449 I ett minimilönesystem, med i många fall övergripande kollektivavtal som uppmanar till indivi duell lönesättning, kan kollektivavtalsbrottet i princip inte uppstå.1450s. 2016
124.För det andra är förbudet mot lönediskriminering utformat som en tvingande regel, som ger enskilda arbetstagare möjlighet att föra proces ser angående könsdiskriminerande lönesättning. Förbudet mot lönedis kriminering är utformat som en regel som tar sikte på den individuella rättvisan och ett avgörande i arbetsdomstolen har i första hand rättsverkan i förhållande mellan parterna i målet, arbetsgivaren och den som befun nits diskriminerad. Rättsföljden kan bli att ett anställningsavtal eller ett kollektivavtal helt eller delvis ogiltigförklaras - i den del som avtalet strider mot lagen.1451 JämO hade även yrkat på att det lokala kollektiv avtalet mellan landstinget och SHSTF skulle ogiltigförklaras. Domsto lens argumentation får ses mot bakgrund av att en enskild doms verkan på det kollektiva planet inte är helt förutsebar. Regeln har en latent funk tion och ett enskilt mål kan få konsekvenser för, som i det här fallet, alla barnmorskor (och klinikingenjörer) som berörs av det lokala kollektiv avtalet.s. 2017
125.Jag finner scenariot där den fackliga motparten stämmer arbetsgivaren, som betalat för mycket i lön till en arbetstagare, för kollektivavtalsbrott och där arbetsgivaren får bevisbördan för att arbetena är likvärdiga, som högst osannolikt. Mer sannolikt framstår hotet från arbetsgivarföreningen om en enskild medlem i arbetsgivarkollektivet obstruerar mot systemet. Arbetsgivaren kan i sådant fall riskera uteslutning ur organisationen. Det beskrivna moment 22 scenariot tar dock domstolen som grund för att i målet där barnmorskans arbetsuppgifter jämfördes med klinikingenjörer nas göra en intresseavvägning. Med hänvisning till arbetsgivarens rätts säkerhet ställde domstolen särskilt stränga krav på bevisningen. Någon diskussion om individens rättssäkerhet i det kollektiva förhandlingssys temet för domstolen anmärkningsvärt nog ej.s. 2017
126.345s. 2017
127.Av det citerade utdraget ur domskälen anser jag att arbetsdomstolen satts. 2018
128.beviskraven mycket högt - det krävs ”säkra slutsatser” för att de generels. 2018
129.la värderingar som finns på arbetsmarknaden skall kunna ifrågasättas.1453s. 2018
130.JämO hade i målet inte enbart bevisbördan för att just Kia Wetterbergss. 2018
131.lön var diskriminerande, utan den totala bevisbördan bestod i att visa atts. 2018
132.den kollektiva och strukturella diskriminering som finns på arbetsmarks. 2018
133.naden, och som kommer till uttryck i kollektivavtalen, existerar och atts. 2018
134.den strider mot 18 § JämL. Bevisningen i målet, arbetsvärderingen, bes. 2018
135.dömdes som osaklig medan sakligheten hos det kollektiva förhandlings-s. 2018
136.och avtalssystemet aldrig kom att ifrågasättas. Det tål att diskuteras oms. 2018
137.svensk rättspraxis uppfyller EG-rättens effektivitetsprincip - är det övers. 2018
138.huvud taget möjligt att tillämpa principen om lika lön för likvärdigts. 2018
139.arbete om de arbeten som jämförs är artskilda?1454 Frågan som också kans. 2018
140.ställas är om individuella rättigheter av denna karaktär kolliderar i så högs. 2018
141.grad med det kollektiva förhandlings- och avtalssystemet att en hops. 2018
142.jämkning är omöjlig?s. 2018
143.Hierarkins. 2018
144.Det finns många uppseendeväckande argument i domskälen i barnmor-s. 2018
145.skemålet. Bland de mer anmärkningsvärda finner jag de upprepade häns. 2018
146.visningarna till den hierarki som existerar inom den offentliga sektorn.s. 2018
147.Arbetsdomstolen är kritisk till den valda arbetsvärderingsmetoden, dås. 2018
148.den inte tar hänsyn till vad andra fackliga organisationer som organiserars. 2018
149.exempelvis undersköterskor och läkare har för synpunkter på arbetss. 2018
150.värderingen: ”(d)vs. personal som ingår i samma hierarki som barnmors. 2018
151.skorna”. Utifrån arbetsgivarens synvinkel menade domstolen också atts. 2018
152.346 lönestrukturen måste ses i ett vidare sammanhang. Arbetsdomstolen till erkände yrkesgruppen läkare en särställning bland grupperna i lönestruk turen: ”Enligt arbetsdomstolens mening kan man inte bortse från läkar nas invändningar mot beskrivningarna av barnmorskearbetet och även av det skälet framstår det som tveksamt om beskrivningarna kan läggas till grund för värdering av arbetet.”1455 Läkarna framstår här som part i målet och deras ”invändningar” är av särskild vikt. Den fråga som arbets domstolen glömmer att ställa är om inte läkarna som yrkesgrupp kan ha något eget intresse i målet. I en avhandling, ”Barnmorskan och läkaren”, beskrivs relationen mellan barnmorskan och läkaren i ett historiskt per spektiv som en spegelbild av rådande genusordning.1456 Konflikten mel lan de två professionerna är således utforskad och känd. Vid läsning av domen uppkommer också frågan vad det var som egent ligen skulle prövas i målet? Sammanfattningsvis vill jag hävda att arbets domstolens uppgift var att bedöma om barnmorskan Kia Wetterbergs arbete var likvärdigt med de båda klinikingenjörernas - det vill säga - förelåg det en så kallad presumtion om lönediskriminering. Vad domsto len gör genom sin domskrivning och sitt domslut är att gardera sig för alla eventuella effekter som skulle kunnat uppstå om barnmorskans arbe te befanns likvärdigt med klinikingenjöremas. Dessa garderingar tas sedan till grund för att ställa kravet om ”säkra slutsatser” och därmed un derkänna den av JämO initierade utredningens bevisvärde. Genom detta förfarande kan arbetsdomstolen undvika att ta ställning i sakfrågan. Om en barnmorskas arbete är likvärdigt jämfört med en klinikingenjörs är fortfarande en öppen fråga. Denna fråga kommer kanske att prövas i det nu pågående Bammorskemålet II, AD 1998 nr 66. Jag har tidigare klassificerat Bammorskemålet som ett svårt fall. För att lösa svåra fall kan den juridiska argumentationen byggas upp kring kon sekvenserna av en systemförändring. De konsekvensorienterade grunder som jag funnit i domskälen är exempelvis hänvisningen till hierarkin inom sjukvården, till lönestrukturen och till förhandlings- och avtalssystemet. Arbetsvärderingen måste kunna medge ”säkra slutsatser”. Om det inte med säkerhet kan fastställas att artskilda arbeten är likvärdiga kan konsekvensen bli att förhandlings- och avtalssystemet hotas. Domstolen försöker här argumentera normrationeilt då arbetsgivarens rättssäkerhet påstås vara i fara. I det här fallet rationaliserar domstolen och anför mycket tveksamma motiv för sina ställningstaganden.1457 Samtidigt klärs. 2018
153.347s. 2019
154.domstolen argumentationen i en juridisk dräkt som blir en variant av kejs. 2020
155.sarens nya kläder, emedan problemet inte kan anses existera. Arbetsgivas. 2020
156.re är idag inte bundna av normallöneavtal och kollektivavtalsbrottet kans. 2020
157.således inte uppstå.s. 2020
158.Argumentationen är också motsägelsefull, å ena sidan skall det varas. 2020
159.möjligt att bevisa att artskilda arbeten är likvärdiga och å andra sidan kans. 2020
160.artskilda arbeten inte vara likvärdiga om parterna på arbetsmarknadens. 2020
161.bedömt dem som olika mycket värda. Detta är vad som i förarbetena kals. 2020
162.las för ”generella värderingar”.1458 Arbetsdomstolen misslyckas med atts. 2020
163.bygga upp en argumentationen som kan framstå som subsumtionslogisks. 2020
164.och normrationell. De konsekvensorienterade grunderna är mycket tyds. 2020
165.liga i domskälen. Arbetsdomstolen döljer inte ens att det är konsekvens. 2020
166.serna av en fällande dom som är motivet för argumentationen. Boels. 2020
167.Flodgren menar att det nog finns ”(f)og för att påstå att AD:s beslut i des. 2020
168.svåra fallen i större utsträckning styrs av de förväntade samhälleliga kons. 2020
169.sekvenserna av besluten än av de texter som finns i rättskällorna, trots atts. 2020
170.besluten inte explicit utformas så att detta framgår.”1459 I Barnmorske-s. 2020
171.målet, AD 1996 nr 41, är domskälen mycket tydliga - konsekvensernas. 2020
172.måste undvikas.s. 2020
173.Arbetsdomstolen gör i sin argumentation i målet en intresseavvägnings. 2020
174.mellan arbetsgivarens, och den kollektiva motpartens, krav på fortsatts. 2020
175.etablerad position inom förhandlings- och avtalssystemet och den enskils. 2020
176.de arbetstagarens krav på rättvisa normer. Rent faktiskt följer domskälens. 2020
177.svarandepartens synpunkter och invändningar i målet till punkt ochs. 2020
178.pricka. Att arbetsdomstolen inte förmår att argumentera på ett annat sätt,s. 2020
179.och som en följd av detta underkänner bevisningen, får ses mot baks. 2020
180.grund av att de normskapande aktörerna är en del av den rättsskapandes. 2020
181.institutionen och som sådana bundna av sina egna etablerade normer.s. 2020
182.Avvägningen mellan parternas intressen görs till arbetsgivarpartens förs. 2020
183.del, vilket medför att rättssäkerheten och systemet som sådant bevaras.s. 2020
184.Något kaos uppstår inte i landstingets lönehierarki.1460s. 2020
185.348s. 2020