1.Den äldre jämställdhetslagens förbud mot lönediskriminering, som gäll de till 1992, prövades endast i två mål av arbetsdomstolen, Blanketteknikermålet, AD 1984 nr 140, respektive Joumalistmålet, AD 1991 nr 62. I båda fallen gällde talan en jämförelse grundad på metoden att jämföra lika arbete. Frågan om diskriminerande anställningsvillkor i kollektivavtal har prövats i två mål, AD 1985 nr 134 och 1987 nr 132. I de båda sist nämnda fallen gällde målen särskilt kollektivt avtalade förmåner som en bart förbehållits kvinnliga arbetstagare i samband med barns födelse. Det ena fallet rörde löneutfyllnad vid föräldraledighet medan det andra hand lade om så kallad havandeskapslön.1233 Jag behandlar inte dessa rättsfall som mål om lönediskriminering, emedan de behandlar rätten till ersätt ning i enlighet med kollektivavtal vid vård av barn i nära anslutning till barns födelse det vill säga ”gruppinriktade anställningsförmåner”.1234 Problematiken lika och likvärdigt arbete finns över huvud taget inte i dessa mål.1235 Målen är i första hand intressanta för detta arbete i det att de behandlar frågan om kollektivavtalets giltighet i förhållande till jäm ställdhetslagen och frågan om kön och olika anställningsvillkor.s. 12
2.De fyra senaste lönediskrimineringsmål som prövats av arbetsdomstolen och som är en tolkning och tillämpning av nuvarande lag och EG-rätten är Kumlamålet, AD 1995 nr 118, Bammorskemålet, AD 1996 nr 41,s. 12
3.Karlskogamålet, AD 1996 nr 79 och Mjölbymålet, AD 1997 nr 68. I Bammorskemålet II, AD 1998 nr 66, har EG-domstolen svarat på arbets 294 domstolens fråga om omfattningen av begreppet lön.1236 Detta mål be handlas endast i samband med just denna rättsfråga då arbetsdomstolen ännu inte avgjort målet.s. 12
4.Endast sex mål, åtta om vi räknar med målen om anställningsvillkor, har prövats totalt i svensk domstol sedan den första jämställdhetslagen trädde i kraft 1980. För min del innebär det att jag har möjlighet att ana lysera all svensk rättspraxis, men denna magra rättstillämpning innebär också att rättsläget kan antas vara oklart - prejudikaten är mycket få. När rättsläget är oklart, avseende tillämpningen av förbudet mot lönediskriminering, kommer jag att argumentera normativt.s. 13
5.Det finns många frågor som ännu inte prövats av arbetsdomstolen, eller i den mån rättspraxis finns består den av EG-domstolens tolkningar av EG-fördragets artikel 119 (numera 141) och Likalönedirektivet, 75/ 117. Tolkningen av den nationella regleringen skall emellertid numera göras utifrån ”gällande gemenskapsrätt”.1237 Jag vill påpeka att detta rättsläge påverkar analysen av de senare domarna och också betydelsen av värdet av de två tidiga domarna. EG-rättens ställning har således med fört att prejudikatvärdet av de två äldre domarna har minskat, men också att värdet av jämställdhetslagens förarbeten som rättskällor kan ifråga sättas.s. 13
6.295s. 13