1.Nu gällande jämställdhetslag består av tre delar och lagen har såväl civil rättsliga stadganden som offentligrättsliga inslag. Lagen bygger därmed på en dikotom uppdelning.1222 Den första delen, 1—12 §§, (13 och 14 §§ upphävda 1994) består av de aktiva jämställdhetsåtgärdema. Över dessa reglers tillämpning vakar Jämställdhetsombudsmannen, JämO, och Jämställdhetsnämnden, JämN. Vitesföreläggande är det medel som kan ans. 9
2.291s. 9
3.vändas för att tvinga en tredskande arbetsgivare att uppfylla kravet pås. 10
4.aktivitet. Reglerna om dessa offentligrättsliga befogenheter finns i lagenss. 10
5.tredje del, 30-44 §§, samt i förordningar med instruktioner för JämO ochs. 10
6.JämN.1223 Lagens andra del består av förbudet mot könsdiskriminerings. 10
7.och förbudet mot sexuella trakasserier, 15-22 §§. Frågan om skadestånds. 10
8.och andra påföljder regleras i lagens tredje del i 23-29 §§ och i slutet avs. 10
9.lagen finner vi reglerna om preskription och rättegången i diskrimine-s. 10
10.ringstvister, 45-56 §§. Jag vill understryka att trots lagens olika funktios. 10
11.ner och reglernas olika karaktär är den uttalade målsättningen att lagenss. 10
12.skall ses som en helhet - diskrimineringsförbudet och de aktiva jäm-s. 10
13.ställdhetsåtgärdema skall ses som en enhet i strävan att uppnå jämställds. 10
14.het i arbetslivet.1224 Kollektiva och individuella handlingsstrategier skalls. 10
15.kunna befrukta varandra och målet - ökad jämställdhet - skall därmeds. 10
16.kunna nås med de olika medel som lagen anvisar.s. 10
17.Vid konkurrens mellan andra arbetsrättsliga lagar och jämställdhets-s. 10
18.lagen skall vanliga tolkningsregler användas. När frågan gäller förbudets. 10
19.mot könsdiskriminering i arbetslivet får jämställdhetslagen anses varas. 10
20.speciallag i förhållande till andra arbetsrättsliga lagar.1225 Då frågan oms. 10
21.könsdiskriminering är reglerad i EG-fördragets artikel 141 (f.d. 119) ochs. 10
22.då artikeln har direkt effekt, torde jämställdhetslagens förbud mot könss. 10
23.diskriminering ha stärkts ytterligare vid normkollision. Den del av lagens. 10
24.som handlar om aktiva jämställdhetsåtgärder är å andra sidan inte av dens. 10
25.karaktären att den bör ha företräde vid normkollisioner: ”1 den utsträcks. 10
26.ning sådana andra arbetstagarintressen har stöd i lag är det inte avsett atts. 10
27.jämställdhetslagens regler skall ha företräde”.1226s. 10
Nordisk lagstiftning
1.Lagstiftning om lika lön för lika eller likvärdigt arbete infördes unders. 10
2.70- och 80-talen i hela Norden.1227 Vi kan se att den anglosachsiska rättss. 10
3.traditionen slog igenom inom hela det nordiska arbetsrättssystemet,s. 10
4.framförallt genom direkt påverkan från EG-rätten. Det processuella systes. 10
5.met och tillämpningen av förbudet anpassades dock till mer kollektiva ar-s. 10
6.292 betsrättsliga modeller. Utformandet av lönediskrimineringsförbudet i de nordiska länderna skiljer sig, till viss del, åt materiellt och processuellt.1228 Gemensamt är att de flesta lagarna har ändrats och skärpts under 80- och 90-talet som svar på bristande måluppfyllelse och krav på kor rekt implementering från EU:s institutioner. Dansk lagstiftning ändrades exempelvis efter ett mål i EG-domstolen, Kommissionen mot Danmark 143/83, och begreppet likvärdigt arbete infördes i lagtexten.1229s. 10
7.Jag vill peka på en väsentlig egenhet i den svenska jämställdhetslagen och det är kravet på specificerade aktiva åtgärder i form av kartläggning av löner och utformandet av jämställdhetsplaner. Någon motsvarande reglering har inte funnits i de övriga nordiska länderna. I Finland revi derades jämställdhetslagen 1995 och regler med krav på konkreta jämställdhetsåtgärder, vilka påminner om utformandet av den svenska lagen, infördes. Vid en jämförelse med lagstiftning på området skiljer sig den svenska jämställdhetslagen också från andra regelverk på området i syste matiskt avseende. I den svenska jämställdhetslagen finns det, som tidigare påpekats, såväl civilrättsliga som offentligrättsliga regler, och förbudet mot könsdiskriminering i allmänhet respektive förbudet mot lönediskriminering, är samlat i en och samma lag. I exempelvis Danmark är förbu det mot lönediskriminering reglerat i en särskild lag. Mönster för denna uppdelning är det brittiska systemet. Denna åtskillnad kan bero på att allmänna lagar om förbud mot könsdiskriminering inte är begränsade till arbetslivet såsom lagstiftning om förbud mot lönediskriminering av naturliga skäl är. Den svenska jämställdhetslagen gäller som helhet enbart på arbetslivets område. De finska och de norska jämställdhetslagarna, exempelvis, är inte på samma vis begränsade till förhållandet mellan ar betsgivare och arbetstagare.1230s. 11
8.Omfattningen av den svenska jämställdhetslagens tillämpningsområde har diskuterats i olika sammanhang. I utskottsreservationen i samband med 70-talet lagstiftningsprocess nämns även utbildningsområdet som tänkbart tillämpningsområde.1231 Enligt min mening vore det plausibelt och angeläget att utsträcka den svenska lagens tillämpningsområde till att även omfatta området för utbildning och undervisning. Förhållandet lärare-elev eller handledare-doktorand har samma karaktär som relatio nen arbetsgivare-arbetstagare - som överordnad respektive underordnad.s. 11
9.293 Undersökningar av förhållandena på högskolor och universitet, visar på ett skyddsbehov och stöder därmed kravet på en utvidgning av lagen till utbildningsområdet.1232 Det finns ytterligare ett starkt argument för att vidga jämställdhetslagens tillämpningsområde och det är likabehandlingsdirektivet, 76/207. Direktivet innebär ett skydd mot diskriminering under yrkesutbildning och i denna del är direktivet följaktligen inte implementerat i svensk rätt.s. 11
Begränsningar i materialet
1.Den äldre jämställdhetslagens förbud mot lönediskriminering, som gäll de till 1992, prövades endast i två mål av arbetsdomstolen, Blanketteknikermålet, AD 1984 nr 140, respektive Joumalistmålet, AD 1991 nr 62. I båda fallen gällde talan en jämförelse grundad på metoden att jämföra lika arbete. Frågan om diskriminerande anställningsvillkor i kollektivavtal har prövats i två mål, AD 1985 nr 134 och 1987 nr 132. I de båda sist nämnda fallen gällde målen särskilt kollektivt avtalade förmåner som en bart förbehållits kvinnliga arbetstagare i samband med barns födelse. Det ena fallet rörde löneutfyllnad vid föräldraledighet medan det andra hand lade om så kallad havandeskapslön.1233 Jag behandlar inte dessa rättsfall som mål om lönediskriminering, emedan de behandlar rätten till ersätt ning i enlighet med kollektivavtal vid vård av barn i nära anslutning till barns födelse det vill säga ”gruppinriktade anställningsförmåner”.1234 Problematiken lika och likvärdigt arbete finns över huvud taget inte i dessa mål.1235 Målen är i första hand intressanta för detta arbete i det att de behandlar frågan om kollektivavtalets giltighet i förhållande till jäm ställdhetslagen och frågan om kön och olika anställningsvillkor.s. 12
2.De fyra senaste lönediskrimineringsmål som prövats av arbetsdomstolen och som är en tolkning och tillämpning av nuvarande lag och EG-rätten är Kumlamålet, AD 1995 nr 118, Bammorskemålet, AD 1996 nr 41,s. 12
3.Karlskogamålet, AD 1996 nr 79 och Mjölbymålet, AD 1997 nr 68. I Bammorskemålet II, AD 1998 nr 66, har EG-domstolen svarat på arbets 294 domstolens fråga om omfattningen av begreppet lön.1236 Detta mål be handlas endast i samband med just denna rättsfråga då arbetsdomstolen ännu inte avgjort målet.s. 12
4.Endast sex mål, åtta om vi räknar med målen om anställningsvillkor, har prövats totalt i svensk domstol sedan den första jämställdhetslagen trädde i kraft 1980. För min del innebär det att jag har möjlighet att ana lysera all svensk rättspraxis, men denna magra rättstillämpning innebär också att rättsläget kan antas vara oklart - prejudikaten är mycket få. När rättsläget är oklart, avseende tillämpningen av förbudet mot lönediskriminering, kommer jag att argumentera normativt.s. 13
5.Det finns många frågor som ännu inte prövats av arbetsdomstolen, eller i den mån rättspraxis finns består den av EG-domstolens tolkningar av EG-fördragets artikel 119 (numera 141) och Likalönedirektivet, 75/ 117. Tolkningen av den nationella regleringen skall emellertid numera göras utifrån ”gällande gemenskapsrätt”.1237 Jag vill påpeka att detta rättsläge påverkar analysen av de senare domarna och också betydelsen av värdet av de två tidiga domarna. EG-rättens ställning har således med fört att prejudikatvärdet av de två äldre domarna har minskat, men också att värdet av jämställdhetslagens förarbeten som rättskällor kan ifråga sättas.s. 13
6.295s. 13