1.I detta avsnitt undersöks jämställdhetslagens regler avseende kön och lön. Undersökningen inriktas i första hand på tolkningen och tillämp ningen av lönediskrimineringsregeln, 18 § JämL. Materialet består av rättsfall, relativt få till antalet, och förarbeten, relativt många till antalet. Lagen har ändrats vid upprepade tillfällen, men då den uttalat bygger på samma grundantaganden har äldre förarbeten ansetts vara relevanta för tolkningen av lagen. Detta synsätt är dock numera ifrågasatt.1176 Syftet med detta avsnitt är att beskriva hur avgörande begrepp som exempelvis likvärdigt arbete bör eller har tolkats och att analysera den argumentation som förs i mål om lönediskriminering. Den juridiska argumentationen undersöks med hjälp av modellen normrationalitet, målrationalitet och avvägningsrationalitet. Läsningen av det rättsliga materialet sker för övrigt utifrån de ramar som beskrivits i avhandlingens inledande avsnitt, vilket innebär att begrepp och normer inte enbart beskrivs utan också problematiseras. Det är utifrån avhandlingens ramar inte tillräckligt att beskriva och analysera rättsfrågorna. De konflikter som finns i en tvist angående lönediskriminering måste också lyftas fram och analyseras - ibland är konflikten tydlig och ibland är den osynlig(gjord).s. 1
2.Avsnittet inleds med en redogörelse för lagstiftningsprocessen. Det andra kapitlet behandlar de delar av reglerna om aktiva jämställdhetsåtgärder som har anknytning till förbudet mot lönediskriminering, framför allt gäller detta arbetsgivarens skyldigheter att kartlägga löneskillnader. I detta kapitel beskrivs även kollektivavtalsreglering avseende principen om lika lön. I kapitel 3 beskrivs och problematiseras lönediskrimineringsregelns uppbyggnad och tillämpningen av densamma. Vilka rekvisit finns i regeln och hur bedömer arbetsdomstolen parternas bevisning - med andra ord i vilka fall har lönediskriminering presumerats och i vilka fall har den också motbevisats? Materiella frågor och frågor om bevisningen är intimt förknippade med varandra i mål om lönediskriminering. Att hållas. 1
3.283s. 1
4.isär rättsfakta och bevisfakta är svårt, likaså är det svårt att urskilja vads. 2
5.som är invändningar och vad som hör till bevisningen.s. 2
6.EG-rätten smyger sig successivt in i handlingen, vilket dels avspeglars. 2
7.sig i förarbetena och därpå följande lagändringar, dels i arbetsdomstolenss. 2
8.tolkning och tillämpning av lönediskrimineringsregeln. Det finns väsents. 2
9.liga skillnader mellan EG-domstolens tolkning av artikel 119 (numeras. 2
10.141) och arbetsdomstolens tolkning och tillämpning av 18 § JämL. Dennas. 2
11.diskrepans måste synliggöras. EG-rätten kan således inte behandlas soms. 2
12.svensk rätt i framställningen av undersökningen. I avsnittets sista del bes. 2
13.handlas jämställdhetslagens regler om sanktioner och rättsverkningarnas. 2
14.av en lönediskrimineringsdom.s. 2
15.Jag har valt att infoga relevanta lagrum i texten. Syftet är att ge den läsas. 2
16.re som inte ’känner lagen’ en möjlighet att se de lagrum som utgör dens. 2
17.rättsliga ramen för undersökningen. För mig är det som forskare likas. 2
18.självklart och nödvändigt att visa lagtexten som att citera utdrag ur förars. 2
19.beten eller rättspraxis. Även i denna del av avhandlingen har målen ochs. 2
20.aktörerna namn eller yrkesbeteckningar. Detta ligger i led med syftet atts. 2
21.synliggöra kön, men det är också en konsekvens av personifieringen avs. 2
22.kärandeparten i EG-domstolens domar. Det skulle vara inkonsekvent atts. 2
23.skriva om flygvärdinnan Gabrielle Defrennes rättsprocesser och i etts. 2
24.annat kapitel av avhandlingen helt avpersonifiera jämförelsepersonerna is. 2
25.exempelvis Kumlamålet, AD 1995 nr 158.1177s. 2
26.Utanför framställningen av undersökningen lämnas de delar av jäms. 2
27.ställdhetslagen som behandlar de aktiva jämställdhetsåtgärderna i alls. 2
28.mänhet, förbudet mot könsdiskriminering i samband med anställnings. 2
29.och uppsägning, liksom frågan om sexuella trakasserier.s. 2
Lagstiftningsprocessen - en bakgrund
1.Det krävdes två utredningar och två lagstiftningsförsök innan den förstas. 2
2.jämställdhetslagen kunde träda i kraft i juli 1980.1178 Själva lagstifts. 2
3.ningsprocessen kännetecknades av ett turbulent och utdraget förfarande is. 2
4.utskott och riksdag. Störst motstånd väckte de delar av förslaget soms. 2
5.handlade om en särskild övervakande myndighet och sanktioner mot ars. 2
6.284 betsgivare i form av vitesföreläggande. Andemeningen i kritiken var att bästa sättet att utveckla jämställdheten i arbetslivet var genom ’frivillig’ partssamverkan.1179 Vid riksdagsbehandlingen visade det sig att majori teten av ledamöterna endast stödde införandet av ett förbud mot könsdis kriminering. Åsikten var att de aktiva jämställdhetsåtgärderna borde lämnas åt parternas försorg. Lagen blev slutligen en kompromissprodukt - en ’halv’ lag.1180 Den först antagna jämställdhetslagen, SFS 1979:503, kom aldrig att träda i kraft som beslutats till den 1 januari 1980. Med en rösts övervikt antog riksdagen istället, efter den borgerliga valsegern 1979, en ny lag som byggde på det ursprungliga förslaget i proposition 1978/79:175. Samtidigt upphävdes den tidigare antagna lagen.1181 Den första ’hela’ jämställdhetslagen drevs således igenom av en borgerlig minoritetsregering, trots hårt motstånd från såväl arbetsgivar- som fack liga organisationer.s. 2
7.285s. 3
8.Lönediskrimineringsförbudet - som det kom att utformas i den förstas. 4
9.jämställdhetslagen - ansågs dels som ett intrång i arbetsgivarens pre-s. 4
10.rogativ, dels som ett allvarligt ingrepp i den fria förhandlings- och avtalss. 4
11.rätten.1190 Lagen ansågs vara ett brott mot den ordning av autonoma kols. 4
12.lektiva lönesystem som under decennier gällt på arbetsmarknaden.s. 4
13.Enligt förarbetena - både till 1979 och 1991 års jämställdhetslag - ärs. 4
14.syftet dock inte att ingripa i det arbetsrättsliga systemet och i de värdes. 4
15.ringar som finns på arbetsmarknaden, under förutsättning att dessa inte ärs. 4
16.könsdiskriminerande i sig.1191 Den svenska arbetsrätten bygger av traditions. 4
17.på att lagstiftningen i huvudsak är en kodifikation av ett redan gällandes. 4
18.normsystem som genom parternas agerande har utvecklats på arbetss. 4
19.marknaden. Viktiga principer har som regel först utvecklats avtalsvä-s. 4
20.gen.1192 Båda partsintressena hotades av förbudet mot lönediskriminerings. 4
21.och samfällt menade parterna att jämställdhet kunde utvecklas bäst av-s. 4
22.talsvägen. Förbudet mot lönediskriminering och även kravet om särskildas. 4
23.286 jämställdhetsåtgärder är, enligt min mening, den starkaste statliga inter ventionen i parternas kollektiva rättigheter som någonsin förekommit på den svenska arbetsmarknaden. Förbudet mot lönediskriminering måste studeras mot bakgrund av de problem som intervenerande normer med för i ett redan starkt utvecklat rättsligt system.1193s. 4
24.Till lönediskrimineringsförbudets materiella utformning hämtades före bilden till viss del från det amerikanska och det brittiska rättssystemet.1194 Som medlem av den Europeiska gemenskapen hade Storbritannien varit tvunget att lagstifta om ett förbud mot lönediskriminering senast år 1978. Lagen ”Equal Pay Act” antogs redan 1970.1195 När det för övrigt gäller internationella influenser tycks svensk rätt inte direkt ha påverkats av an tagandet av ILO:s likalönekonvention nr 100 eller FN:s konvention om kvinnors rättigheter. Indirekt, genom EG-rätten, har den svenska lagstift ningen allt mer kommit att närma sig texten i ILO:s likalönekonven tion.1196s. 5