Se NJA 2000 s 538. Även HD anser att ”part i skiljeförfarande i allmänhet är angelägen om att uppgifter rörande tvisten inte lämnas ut och utgår från att motparten har samma in ställning”. Trots det anges i domen - utan angivande av annan källa än Skiljedomsutred- ningens betänkande Näringslivets tvistlösning (SOU 1995:65) s 186 - att ”den allmänt rådande uppfattningen bland ombud och skiljemän synes snarare vara att tystnadsplikt inte gäller utan särskild överenskommelse därom”. Av den i domen intagna redovisningen av utländsk rätt framgår vidare, att den gängse uppfattningen i engelsk och fransk rätt synes vara att parterna har tystnadsplikt på grund av skiljeförfarandets natur, medan endast austra lisk rätt redovisas som exempel på en motsatt uppfattning.
Se NJA 2000 s 538. Även HD anser att ”part i skiljeförfarande i allmänhet är angelägen om att uppgifter rörande tvisten inte lämnas ut och utgår från att motparten har samma in ställning”. Trots det anges i domen - utan angivande av annan källa än Skiljedomsutred- ningens betänkande Näringslivets tvistlösning (SOU 1995:65) s 186 - att ”den allmänt rådande uppfattningen bland ombud och skiljemän synes snarare vara att tystnadsplikt inte gäller utan särskild överenskommelse därom”. Av den i domen intagna redovisningen av utländsk rätt framgår vidare, att den gängse uppfattningen i engelsk och fransk rätt synes vara att parterna har tystnadsplikt på grund av skiljeförfarandets natur, medan endast austra lisk rätt redovisas som exempel på en motsatt uppfattning.s. 344