Se Dillén s 259. Jfr NJA 1925 s 303 där personer, som för ett ännu inte registrerat aktie bolags räkning hade ingått ett avtal med skiljeklausul, ansågs skyldiga att medverka som parter i ett skiljeförfarande rörande en senare uppkommen tvist p g a avtalet. I RH 1991:16 ansågs en skiljeklausul, intagen i ett köpeavtal mellan två aktiebolag, sakna giltighet gente mot två styrelseledamöter i det ena bolaget sedan detta försatts i konkurs. Spörsmål huru vida medlem av organisation var bunden av skiljeklausul i kollektivavtal, som slutits av organisationen, förelåg i AD 1962 nr 8 och nr 21 samt 1972 nr 30. NJA 1981 s 1205 avsåg skiljeklausul i villkor för en på kollektivavtal grundad tjänstegruppli vförsäkring. — Någon fråga om skiljeavtals verkan gentemot tredje man kan inte anses ha förelegat i NJA 1955 s 500. Här riktade en kontraktspart efter stämning anspråk p g a kontraktet mot en person, som inte undertecknat det. Denne åberopade skiljeklausul i kontraktet. HD ansåg under dis- sens klausulen omfatta frågan huruvida svaranden var avtalsslutande part. Avgörandet sy nes innebära att den som framställer anspråk, grundat på kontrakt med skiljeklausul av standardtyp, regelmässigt inte kan motsätta sig att anspråket prövas av skiljemän. Jfr Bol ding s 111 ff och Welamson, SvJT 1964 s 281 f, som utgår från att avgörandet är uttryck för en regel, enligt vilken part som grundar sin ståndpunkt omedelbart på ett avtal med skil jeklausul av standardtyp, inte äger påfordra tvistens prövning av domstol mot motpartens bestridande, även om denne påstår att det avtal vari skiljeklausulen infogats inte äger till- lämpning.----Jfr RH 1985:90 och Hobér, Årsskrift 1986 s 26 angående skiljeklausuler i konsortialavtal.
Se Dillén s 259. Jfr NJA 1925 s 303 där personer, som för ett ännu inte registrerat aktie bolags räkning hade ingått ett avtal med skiljeklausul, ansågs skyldiga att medverka som parter i ett skiljeförfarande rörande en senare uppkommen tvist p g a avtalet. I RH 1991:16 ansågs en skiljeklausul, intagen i ett köpeavtal mellan två aktiebolag, sakna giltighet gente mot två styrelseledamöter i det ena bolaget sedan detta försatts i konkurs. Spörsmål huru vida medlem av organisation var bunden av skiljeklausul i kollektivavtal, som slutits av organisationen, förelåg i AD 1962 nr 8 och nr 21 samt 1972 nr 30. NJA 1981 s 1205 avsåg skiljeklausul i villkor för en på kollektivavtal grundad tjänstegruppli vförsäkring. — Någon fråga om skiljeavtals verkan gentemot tredje man kan inte anses ha förelegat i NJA 1955 s 500. Här riktade en kontraktspart efter stämning anspråk p g a kontraktet mot en person, som inte undertecknat det. Denne åberopade skiljeklausul i kontraktet. HD ansåg under dis- sens klausulen omfatta frågan huruvida svaranden var avtalsslutande part. Avgörandet sy nes innebära att den som framställer anspråk, grundat på kontrakt med skiljeklausul av standardtyp, regelmässigt inte kan motsätta sig att anspråket prövas av skiljemän. Jfr Bol ding s 111 ff och Welamson, SvJT 1964 s 281 f, som utgår från att avgörandet är uttryck för en regel, enligt vilken part som grundar sin ståndpunkt omedelbart på ett avtal med skil jeklausul av standardtyp, inte äger påfordra tvistens prövning av domstol mot motpartens bestridande, även om denne påstår att det avtal vari skiljeklausulen infogats inte äger till- lämpning.----Jfr RH 1985:90 och Hobér, Årsskrift 1986 s 26 angående skiljeklausuler i konsortialavtal.s. 2045