Miljöbalken och fastighetsrätten

1.3.1 Allmänt Frågan blir nu, i vad mån de principer i MB som beskrivits i det föregående (kap. 2) kan antas påverka bedömningen enligt andra rättsregler, som inte i första hand rör miljöfrågor men i varje fall på ena eller andra sättet får betydelse för miljön. Utgångspunkten för den följande diskussionen är uppfattningen att balken innebär en skärpning av tidigare miljölagstiftning som måste få betydelse också när balken inte är omedelbart tillämplig. I all synnerhet gäller detta, om förslaget rörande miljöskydd i grundlagen införs. I detta avsnitt uppmärksammas speciallagstiftning och andra regler på fast­ ighetsrättens område; det är ju i första hand användningen av fast egendom som berörs av miljökraven. Frågor om skadestånd, annan ersättning och kompensation in natura lämnas tills vidare utanför (se härom kap. 4 och 5), liksom kontraktsrättsliga regler (kap. 6).s. 1

2.Som nämnt vållade problemet med MB:s förhållande till annan lagstift­ ning som rör miljön åtskilliga svårigheter vid balkens tillkomst. Det kan vara anledning att påminna om lagstiftarens allmänna resonemang (se 1.2 ovan). MB och andra lagar skulle i princip gälla parallellt, med tillstånds­ prövning enligt varje lag för sig; regler i den andra lagen kunde stå kvar om den omfattade annat än sådant som reglerades i MB eller ställde miljökrav utöver balken, men MB:s materiella krav skulle vara miniminivå. Hänsynsreglerna i 2 kap. skulle emellertid tillämpas också vid prövning av vissa verksamheter som inte krävde tillstånd enligt MB, t.ex. enligt väglagen, ellagen m.m. För lösning av normkonflikter hänvisades till allmänna rätts­ grundsatser, såsom att specialregel går före allmän regel, normer med högre valör tar över normer med lägre valör och senare lag tar över tidigare lag. Sådana grundsatser skulle tydligen gälla i den mån lagtexten inte angav vil­ ken av två parallellt tillämpliga lagregler som skulle tillämpas.1 90 Miljöbalken och fastighetsrättens. 1

3.Särskilda problem uppkommer här när det gäller de allmänt hållna hänsynsreglerna. Det kan synas naturligt att de betraktas som mera generella än sådana preciserade bestämmelser som föreskriver hur verksamhetsutö­ vare och andra skulle förhålla sig. När hänsynsreglerna ändå skall gälla i alla sammanhang där de inte särskilt undantas kan detta naturligtvis motiveras med att de tillkommit efter speciallagarna, men också den tanken framträ­ der att de på ett annat sätt än flertalet regler i speciallagstiftningen tar sikte just på miljökraven - det är inte fråga om allmänna krav på försiktighet med hänsyn till enskilda och allmänna intressen.2 Från den synpunkten skulle även dessa regler kunna betraktas som lex specialis i förhållande till flertalet andra handlingsregler, som antingen ger allmänt hållna aktsamhetsregler eller också tar sikte på speciallagens särskilda syfte utan att betona miljöas­ pekterna. Över huvud taget ger hänvisningen till allmänna principer om lagkonflikter bara en begränsad ledning i många situationer. Mindre svå­ righeter vållar sådana konkreta miljökrav som framgår av miljökvalitetsnor­ merna; de skall iakttas vid all verksamhet som riskerar att påverka normen, oavsett vad som stadgas i den andra lagen.3s. 90

4.Frågan om förhållandet till speciallagarnas regler har berörts i en mängd olikas. 90

5.sammanhang i förarbetena till följdlagstiftningen. I vissa fall där regeln i en spe­s. 90

6.ciallag innebär ett miljökrav och inget annat har man ansett det nödvändigt atts. 90

7.klart ange om MB:s regler gäller eller ej; balken skall inte ta över regler i luftfart­s. 90

8.slagen om förbud mot överljudsfart och miljövärdighetskrav på flygplan(l:2a resp.s. 90

9.3:1)4, inte heller en bestämmelse i väglagen om renhållning (26 §)5, medan mine­s. 90

10.rallagens regler om efterarbete inte skall inskränka vad som gäller om avhjälpandes. 90

11.och efterbehandling enligt 2:8 och 10 kap. MB.6 Hänsynsreglerna i balken ansågss. 90

12.inte böra tillämpas vid prövningen enligt minerallagen om undersökningstillstånds. 90

13.och koncession, eftersom verksamhetens närmare utformning och dess effekter pås. 90

14.miljön var oklara i detta skede och reglerna ändå skulle tillämpas vid den senares. 90

15.miljöprövningen; man befarade motstridiga bedömningar.7 I fråga om planlägg­s. 90

16.ning och prövning av bygglov enligt PBL ansågs inte heller hänsynsreglerna böras. 90

17.gälla, eftersom lagens system var bättre avpassat till dessa bedömningar; däremots. 90

18.skulle 3 och 4 kap. MB tillämpas, och vidare skulle MB:s allmänna inställning tills. 90

19.Allmänt 91s. 91

20.miljöfrågor, bl.a. just i hänsynsreglerna, påverka PBL:s tolkning och intresseav-s. 91

21.• * 2s. 91

22.vagningar.s. 91

23.Vad åtger angick mera allmänt hållna regler som kan anses beröra miljön, t.ex.s. 91

24.om hänsynstagande till allmänna intressen eller skyldighet att visa aktsamhet, fanns. 91

25.man däremot dessa förenliga med MB, varför de inte behövde ändras.8 9 Sammas. 91

26.ståndpunkt intog man när speciallagens krav på viss verksamhet inte alls, eller intes. 91

27.i nämnvärd grad, berörde inverkan på omgivningen.10 Beträffande vissa verksam­s. 91

28.heter som inte skulle tillståndsprövas enligt MB gjordes hänsynsreglerna tillämpligas. 91

29.vid prövningen, exempelvis vid koncession enligt rörledningslagen och ellagen.11s. 91

30.Förhållandet mellan skogsvårdslagstiftningen och MB:s hänsynsregler hars. 91

31.medfört särskilda bekymmer. Den konflikt som här blir aktuell uppkommer fram­s. 91

32.för allt mellan å ena sidan hänsynsreglerna, å andra sidan de materiella regler soms. 91

33.finns i skogsvårdsförordningen och Skogsstyrelsens föreskrifter. Enligt motivens. 91

34.skall visserligen föreskrifter meddelade med stöd av skogsvårdslagen vara förenligas. 91

35.med 1:1 och 2 kap. MB, men när en tillämpning av reglerna skulle leda till olikas. 91

36.resultat skulle av allmänna lagvalsprinciper följa att de detaljerade föreskrifternas. 91

37.om miljöhänsyn i skogsvårdsförfattningarna tar över. Hänsynsreglerna skulle gällas. 91

38.bara i den mån frågan inte reglerade i dessa författningar.12 Här skulle tydligens. 91

39.inte tillämpas grundsatsen om att att lag tar över förordningar och myndighetss. 91

40.föreskrifter. (Se vidare 3.6 nedan.) De allmänna principer som eventuellt kan anses gälla rörande förhållandet till speciallagstiftningen är på detta vis inte helt lätta att överblicka. Syftet förefaller ha varit att respektera vedertagna grundsatser både om företräde för speciella lagregler och om företräde för senare tillkommen lag, fast de i detta fall ofta pekar åt skilda håll. I fråga om skogslagstiftningen har man därvid gått ifrån principen om att normer av högre valör tar över lägre nor­ mer. I allmänhet tycks man ha tänkt sig att miljöhänsyn skall inverka också vid andra verksamheter än dem MB reglerar, dock inte så att syftet med speciella lagar om sådana verksamheter motverkas i besvärande grad. Från­ sett fall där lagtexten direkt uttalar att MB inte kan läggas till grund för ytterligare miljökrav synes dock inget utesluta att de generellt tillämpliga 92 Miljöbalken ochf astighetsrätten hänsynsreglerna påverkar tolkningen av speciallagstiftningen och den intresseavvägning som förekommer, på sätt som uttryckligen sagts beträf­ fande PBL. Möjligheterna är större ju mindre preciserade reglerna är.s. 91

41.Vissa speciallagar går ganska lätt att förena med balkens målsättning, t.ex. plan- och bygglagen; att betona miljöhänsyn vid planering är ju natur­ ligt. Inte heller tillämpningen av fastighetsbildningslagen behöver innebära några konflikter av betydelse med MB. Andra lagar kan te sig mera proble­ matiska från denna synpunkt. Väglagen, lagen om byggande av järnväg och luftfartslagen avser framför allt att tillgodose kommunikationsintresset, som inte alltid stämmer så väl med miljösynpunkter, och tillåtlighetsprövningen sker i särskild ordning. Minerallagen tar i utpräglad grad sikte på exploatering av naturtillgångar; miljöhänsyn spelar här en ganska under­ ordnad roll. Detsamma gäller lagen om vissa torvfyndigheter. En tillämp­ ning av MB:s hänsynsregler kan här te sig som en besvärande komplika­ tion. En liknande viktig lag från nationalekonomisk synpunkt är skogs­ vårdslagen; man har visserligen försökt samordna dess bestämmelser med naturvårdsregler, men konflikter är svåra att undvika. Detsamma gäller i någon utsträckning rennäringslagen. Andra lagar, om jakt och fiske, har betydelse för naturmiljön men har inte ändrats i sak genom tillkomsten av MB. Miljöfrågor aktualiseras också vid tillämpning av grannelagsrättsliga principer och regler om allemansrätt, fast dessa problem knappast alls berörts av lagstiftaren. Slutligen tillgodoser kulturminneslagen (KML) lik­ nande hänsyn som MB, fast på ett annat område. Inte heller förhållandet till den lagen tas upp i MB:s motiv, och lagtexten har inte ändrats i något avseende vid balkens tillkomst.s. 92

42.Man kan vidare skilja mellan flera olika grupper av lagar med hänsyn till hur de ställer sig till problemen vid markexploatering. Plan- och bygglagen är en övergripande lagstiftning, som siktar till en lämplig samhällsplanering utan att ta vare sig exploatörens eller andra markägares parti. Något lik­ nande kan sägas om fastighetsbildningslagen. Bl.a. väglagen och lagen om byggande av järnväg - banlagen - innebär tvångsingrepp i markäganderätt för att tillgodose ett samhällsintresse utan direkt samband med miljön; här har markägaren en fördel av att miljöhänsyn tillvaratas. Detsamma gäller - ibland i ännu högre grad - minerallagen., där tvångsingreppen ofta innebär ett direkt hot mot miljön, och i viss mån lagen om vissa torvfyndigheter. Lagen om kontinentalsockeln och lagen om Sveriges ekonomiska zon kan räknas till samma grupp, fast de inte på samma sätt berör enskildas rätt. Expropri­ ationslagen kan åberopas för att genomföra olika miljöstörande företag mot markägarens vilja; lagen kan ibland även användas för att tillvarata vissas. 92

43.Allmänt 93 miljöintressen (jfr 2 kap. 7-9 §§), men den praktiska betydelsen av detta är begränsad. Även här kan den enskilde ha intressse av att åberopa miljösyn­ punkter. Ledningsrättslagen fungerar också som en expropriationslagstiftning, och de ingrepp den medför innebär normalt ingen fördel vare sig från miljösynpunkt eller för markägaren. Skogsvårds-, jakt- och fiskelagstift­ ningen tillgodoser däremot i princip intresset för markägaren eller inneha­ varen av särskild rätt (t.ex. jakt- och fiskerätt) att utnyttja marken på eko­ nomiskt lämpligt sätt, och miljöhänsyn framstår ibland som ett besvärande hinder. Rennäringslagen gäller på liknande vis utnyttjande av marken för den som har renskötselrätten (varvid miljöhänsyn i vissa fall kan utgöra ett problem för samerna och ett stöd för markägaren; jfr 3.9 nedan). Bestäm­ melserna om grannförhållanden i 3 kap. JB kan liksom gällande regler om allemansrätt sägas ge ett skydd mot intrång från andra än markägaren13 genom att intrånget begränsas; här är det åter framför allt markägaren som har anledning att åberopa miljöhänsyn.s. 93

44.På detta sätt fyller MB:s miljövänliga principer växlande funktioner på fastighetsrättens område: ibland utgör de ett visst skydd för den enskilde markägaren mot olika ingrepp med det allmännas goda minne, i andra fall begränsar de befogenheterna för markägaren (eller innehavaren av särskild rätt) att utnyttja fastigheten, och då är MB ett hot mot dennes intresse. I några fall spelar MB:s regler en mera neutral roll. Vid balkens tillkomst får man antas ha observerat denna skiftande betydelse hos balkens regler, men den framträder inte närmare i resonemangen om MB:s funktion i samman­ hanget.s. 93

45.Även om man lyckas förena MB:s roll med syftet bakom de särskilda reglerna på området, kan vissa praktiska problem uppkomma. Det kan vara svårt att tillämpa reglerna om MB:s mål och hänsynsreglerna i sam­ manhang som inte kunnat närmare analyseras vid förarbetena. Som tidi­ gare utvecklats bör en riskbedömning ske när dessa regler skall tillämpas: man skulle fråga dels hur pass sannolik en negativ miljöpåverkan är, dels hur stora värden som står på spel och hur stor skadan kan väntas bli på dessa 94 Miljöbalken och fastighetsrätten värden (se 2.3 ovan).14 Något liknande bör gälla också på speciallagarnas område. Men här är det svårt att bortse från den aktuella lagstiftningens art och syfte. Om den skall tillvarata viktiga samhällsintressen utanför miljö­ området - och det är mycket ofta fallet - måste detta i viss mån påverka hänsynskravet; man får som sagt väga in bl.a. verksamhetens samhällsnytta när man tillämpar 2:7 MB ( se 2.5 ovan). En miljöförstöring av den omfatt­ ning en motorväg innebär skulle t.ex. stå i strid med försiktighetsregeln i 2.3 MB och kanske också med lokaliseringsregeln i 2:4 MB, om inte den medförde så stora vinster från kommunikations- och trafiksäkerhetssyn­ punkt. Hade ett liknande ingrepp i miljön gjorts för att ordna en stor par­ keringsplats, skulle det normalt knappast ha accepterats. Förhållandet kan tyckas ganska självklart men förtjänar ändå att påpekas: hänsynsreglerna kommer på detta vis att tillämpas på varierande sätt inom det område som nu skall behandlas. - Här har ändå bortsetts från den speciella avvägning som förekommer beträffande de områden som skyddas enligt fågel- och art- och habitatdirektiven.s. 93

46.Också i övrigt kan intresseavvägningen enligt 2:7 vara besvärlig att han­ tera på speciallagstiftningens område. I vilken utsträckning skall man t.ex. ta hänsyn till att en miljöskadlig verksamhet är offentlig och att de kostna­ der som skall beaktas enligt paragrafen alltså kommer att hamna på skatte­ betalarna? Frånsett att frågan till någon del kan vara politiskt kontroversiell bör bedömningen skifta med hänsyn till lagstiftningens karaktär. Uppen­ barligen måste vidare skälighetsbedömningen påverkas av om miljöhänsyn talar för eller mot den enskildes intresse. Och här bör man liksom annars pröva, dels hur pass sannolikt det är att miljön förändras genom beslutet, dels hur pass betydelsefull denna förändring kan antas bli (se 2.4 ovan),s. 94

47.Som framgått av det föregående (2.3) har regeringen vid MB:s tillkomst velat behålla en viktig del av bestämmanderätten, när det gäller politiskt färgade ärenden - framför allt om tillåtligheten av olika verksamheter. Även om balkens regler skall tillämpas, vill man kontrollera avvägningen när andra intressen än miljöhänsyn gör sig gällande. Meningen är tydligen att prövningen ändå skall vara förenlig med MB:s regler.15 Visserligen ärs. 94

48.Allmänt 95 awägningsreglerna så pass obestämda att man sällan kan anse resultatet klart stridande mot balken, men det är ändå något betänkligt att det över­ väganden av en typ som inte framgår av lagtexten och kan variera med hän­ syn till regeringens sammansättning skall spela en sådan roll vid pröv­ ningen. Risken finns att praxis blir inkonsekvent och svårförutsebar.s. 95

49.Frågan får aktualitet också - och kanske allra mest - när det gäller spe­ ciallagstiftningen, där avvägningarna i ganska stor utsträckning har anförtrotts regeringen eller myndigheter vilkas beslut överklagas till regeringen. Det gäller bl.a. åtskilliga beslut enligt väglagen (74 och 75 §§), kärnteknik­ lagen (23 §), minerallagen (16 kap. 1 §) och lagen om vissa torvfyndigheter (41 §). När det föreskrivs att MB:s hänsynsregler skall tillämpas eller moti­ ven uttalar att dessa regler skall påverka bedömningen, får man alltså hålla i minnet att avvägningen kan påverkas av politiska lämplighetsöverväganden eller principiella politiska ståndpunkter. Beslut av denna typ strider normalt inte mot lagen på sådant sätt att de kan upphävas genom rättsprövning. - Samma risk finns inte när besluten överklagas till förvaltnings­ domstol.s. 95

50.Till detta kommer andra oklarheter beträffande awägningsregeln; bl.a. kan man fråga i vad mån den förhåller sig till andra liknande regler i balken. Särskilt intresse har förhållandet till proportionalitetsprincipen. I det före­ gående har utvecklats, att tillämpningen av denna princip även utanför MB:s område bör ha påverkats av balkens målsättnings- och hänsynsregler, särskilt när den aktuella lagstiftningen kan anses röra miljöfrågor (se 2.8 ovan). Det får därför särskilt intresse i vad mån en avvägning mot miljöhän­ syn kan ske enligt olika speciallagar.s. 95

51.Om en verksamhet prövas enligt både speciallagstiftning och MB, kan dessutom myndigheterna komma till olika resultat: ibland kan en verksam­ het tänkas bli totalt förbjuden enligt MB, fast den tillåts enligt annan lag­ stiftning, men vanligare blir nog att dess närmare utformning regleras olika vid de båda besluten. Ett tidigt beslut som bara tar sikte på speciallagstift­ ningen kanske inte är mycket att lita på när verksamheten skall planeras; miljömyndigheterna kan tänkas se annorlunda på saken.16 Får däremot speciallagstiftningen ensamt råda, kommer miljöintresset knappast att till­ godoses på det sätt som avsetts med MB, och rättsläget blir alltså ett annat.s. 95

52.En typ av regel som återkommer i flera olika sammanhang i speciallag­ stiftningen är att en föreskrift eller ett annat ingrepp till skydd för miljön inte får medföra att pågående markanvändning avsevärt försvåras (se t.ex.s. 95

53.96 Miljöbalken och fastighetsrättens. 96

54.30 § skogsvårdslagen, 65a § rennäringslagen).17 Formuleringen har kom­s. 96

55.mit till användning när det gäller gränsen för vad en markägare får tåla utans. 96

56.ersättning; här kan hänvisas, utom till 2:18 2 st. RF, även till bl.a. 31:4 MB.s. 96

57.De aktuella reglerna i speciallagstiftningen siktar till att dra upp en motsva­s. 96

58.rande gräns. Som utvecklas i avsnittet om ersättning (5.2 nedan) leders. 96

59.emellertid de nya hänsynsreglerna, i förening med bestämmelsen i 1:1 MB,s. 96

60.till att pågående markanvändning får en annan innebörd: avgörande blirs. 96

61.den markanvändning som är tillåten enligt balken, och en myndighet hars. 96

62.alltid rätt att kräva att en verksamhet följer dessa regler. En pågående mark­s. 96

63.användning som strider mot hänsynsreglerna är inte skyddad mots. 96

64.ingrepp.18 Detta får betydelse också vid tillämpningen av sådana regler is. 96

65.speciallagstiftningen som rör föreskrifter till skydd för miljön. Men vilkens. 96

66.effekt den nya lagstiftningen får i sådana fall är inte lätt att konstatera.s. 96

67.Effekten kan i vart fall antas öka om miljöhänsyn kommer till uttryck is. 96

68.grundlagen (1.6 ovan).s. 96

69.Sådana frågor om MB:s verkningar dyker upp vid all möjlig lagstiftning,s. 96

70.framför allt på fastighetsrättens område. I det följande skall jag ta upp någras. 96

71.av dem.19s. 96

72.Åtskilliga lagar rör på olika vis människors säkerhet till liv, hälsa ochs. 96

73.egendom. Till en del har de sålunda liknande syfte som MB. Exempel gers. 96

74.räddningstjänstlagen (1986:1102), strålskyddslagen (1988:220), lagens. 96

75.(1988:868) om brandfarliga och explosiva varor och »Sevesolagen» (lags. 96

76.1999:381 om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarligas. 96

77.kemikalieolyckor), vilka alla rör bl.a. användningen av fastighet, samt ävens. 96

78.produktsäkerhetslagen (1988:1604). Vid MB:s tillkomst skedde inga ellers. 96

79.bara obetydliga ändringar i dessa lagar.20 I detta avsnitt skall inte närmares. 96

80.diskuteras balkens betydelse för deras tillämpning. I de allra flesta fall fram­s. 96

81.Allmänt 97 går det nämligen klart redan av lagarnas syfte, att i varje fall skyddet för häl­ san skall spela en viktig roll för de avvägningar som förekommer; MB:s till­ komst lär knappast ha ytterligare ökat tyngden av detta intresse, utan de kan antas bli tillämpade ungefär som förut.21s. 97

82.Som nämnts i det föregående är tanken, att miljöhänsyn på detta vis skall påverka lagstiftningen också utanför den egentliga miljörätten, känd internationellt (se ovan 1.1). EG:s miljöpolitik syftar ju bl.a. till en integra­ tion med gemenskapens politik på andra områden, och i den internationella debatten har man påpekat vikten av att också lagstiftning utom miljörätten granskas ur detta perspektiv.22 Det bör emellertid framhållas att MB:s ambitioner inte går fullt så långt. I den mån MB:s regler skall tillämpas parallellt med annan lag kvarstår ju denna senare lagstiftning väsentligen opåverkad av MB:s regler. Man är närmare en integration i sådana situatio­ ner där vissa regler i MB, framför allt hänsynsreglerna, skall påverka till— lämpningen av speciallagstiftningen. Enligt vad som framgår av det följande finns exempel på båda resonemangen i motiven till balkens följdlagstiftning. För EG-rättens del kan särskilt framhållas betydelsen av art- och habitatdirektiven (2.7 ovan), men också andra direktiv blir aktuella på området.23 Visserligen kan både MB:s och Europarättens betydelse ibland antas vara marginell: redan tidigare har det stått klart att miljöhänsyn fått vägas mot de särskilda ändamål som speciallagstiftningen skall tillgodose och därvid väsentligt påverkat reglerna. Frågan bör dock uppmärksammas närmare i det följande.s. 97

83.Också miljökvalitetsnormer kan självfallet påverka bedömningarna även utanför MB:s område. De har dock inte samma betydelse här, eftersom dessa speciallagarna mera sällan handlar om så miljöfarliga verksamheter att normerna alls blir aktuella. Inte sällan har lagstiftaren reglerat sådana situationer, fast man kan anta att de inte blir särskilt vanligt förekom­ mande. I några fall lär dock problemet hur de skall påverka speciallagstift­ ningen bli mera praktiskt (se särskilt nedan 3.2 om PBL).s. 97

84.Som förut framhållits har miljökonsekvensbeskrivningar och liknande utredningar fått en ökad betydelse i samband med MB:s tillkomst (jfr 1.4 ovan). Kravet på en beskrivning gäller numera vid de flesta ansökningar om tillstånd enligt balken, bl.a. enligt 9, 11, 12 och 17 kap., och kan ställass. 97

85.98 Miljöbalken ochf astighetsrättens. 98

86.också i andra ärenden, t.ex. rörande dispens eller anmälningar.24 Liknandes. 98

87.krav förekommer i åtskillig lagstiftning utanför balken (se nedan i kap. 3).s. 98

88.Det innebär att beskrivningar får företas i betydligt flera ärenden än förut.s. 98

89.Anspråken på beskrivningens innehåll har också skärpts på olika sätt, sär­s. 98

90.skilt när en verksamhet kan antas medföra en betydande miljpåverkan; bl.a.s. 98

91.skall som huvudregel redovisas olika alternativ (jfr 6:7 MB). Allt detta börs. 98

92.naturligtvis medföra att olika myndigheter blir mera uppmärksam på mil­s. 98

93.jöproblemen; av det följande framgår att så ofta är fallet.s. 98

94.Under år 2000 har jag gjort en rundfråga hos en rad statliga myndigheter för atts. 98

95.få reda på om MB:s tillkomst påverkat praxis på deras områden och i så fall hur.s. 98

96.Resultatet blev ganska magert: oftast ansågs balken ha haft betydelse för den all­s. 98

97.männa inställningen till miljöfrågor och i vart fall medfört högre kvalitet på mil­s. 98

98.jökonsekvensbeskrivningar, men man har i regel inte kunnat peka på mera kon­s. 98

99.kreta ändringar i myndighetens praxis. Till stor del hade denna rört frågor soms. 98

100.skulle bedömas enligt äldre regler; rundfrågan skulle nog ha blivit mera givandes. 98

101.ett par år senare. - Uppgifter av intresse redovisas i det följande.s. 98

102.Genomgången av den speciella lagstiftningen och andra speciella rättsreg­s. 98

103.ler på området inriktar sig väsentligen på att finna fastighetsrättsliga pro­s. 98

104.blem där tillkomsten av MB kan få betydelse, utan att det går att kommas. 98

105.fram till några säkra resultat. De allmänna principer som kunde vara ens. 98

106.utgångspunkt för resonemangen är alltför oklara, och situationerna där des. 98

107.skall tillämpas är alltför växlande till sin art. Eventuella läsare bör varnas:s. 98

108.kapitlet är en föga fascinerande läsning, särskilt om någon skulle komma pås. 98

109.idén att läsa det i ett sträck från början till slut.s. 98

110.3.2 Plan- och bygglagen .s. 98

111.En central lagstiftning i detta sammanhang är naturligtvis PBL. Plane­s. 98

112.ringsfrågorna hänger direkt samman med miljöfrågorna, och det kan varas. 98

113.naturligt att samma synsätt ligger bakom.s. 98

114.Det tycks vara alltför tidigt att redan nu försöka konstatera vilken inverkan MBs. 98

115.faktiskt haft på kommunernas planbeslut; tydligen har den i viss utsträcknings. 98

116.påverkat det allmänna synsättet inom de kommunala myndigheterna, men hurs. 98

117.detta närmare bestämt skett är svårt att ange. Vad som sägs i fortsättningen kans. 98

118.delvis tyckas ganska avlägset från den praktiska verkligheten vid kommunernass. 98

119.Plan- och bygglagen 99s. 99

120.planering. Men det kan ändå ha sitt intresse att konstatera vad lagstiftningens. 99

121.egentligen säger om MB:s tillämpning i dessa fall; det är framför allt denna frågas. 99

122.som jag tar upp här.s. 99

123.Redan vid PBL:s tillkomst uppkom frågan, hur planbeslut och beslut oms. 99

124.bygglov (eller marklov) skulle samordnas med sådan miljölagstiftning som miljö­s. 99

125.skyddslagen och naturvårdslagen. Man intog den principiella ståndpunkten atts. 99

126.varken en detaljplan eller ett bygglov enligt lagen skulle innebära att en markägares. 99

127.fritogs från att skaffa tillstånd enligt andra författningar. För miljöfarlig verksam­s. 99

128.het skulle t.ex. tillstånd inhämtas enligt miljöskyddslagen; för åtgärder soms. 99

129.berörde naturreservat eller fornlämningsområde tillstånd enligt naturvårdslagens. 99

130.respektive fornminneslagen (numera 2 kap. KML).25 Däremot skulle, liksom nu,s. 99

131.tidigare detaljplan eller områdesbestämmelser ta över beslut om områdesskydd:s. 99

132.naturreservat, naturvårdsområde etc. fick inte bildas i strid med planen, och hus-s. 99

133.hållningsbestämmelserna - då i naturresurslagen - skulle tillämpas vid prövnings. 99

134.av frågor som rörde naturvård (se 3 § naturvårdslagen). Eftersom naturresurslagens. 99

135.också skulle ligga till grund för överväganden om framtida markanvändning i des. 99

136.kommunala översiktsplanerna kunde man vänta sig att väsentligen samma syn­s. 99

137.punkter skulle bli avgörande vid de olika typerna av beslut.26s. 99

138.I stora drag behölls detta system när MB tillkom. Beträffande PBL framhölls is. 99

139.motiven till följ dlagstiftningen att bestämmelserna där och i MB var delvis likar­s. 99

140.tade och kunde sägas komplettera varandra; beslut enligt PBL begränsade i all­s. 99

141.mänhet inte den prövning som skulle göras enligt MB. Enligt 16:4 MB far visser­s. 99

142.ligen tillstånd eller dispens beträffande en verksamhet inte meddelas i strid meds. 99

143.detaljplan eller områdesbestämmelser, men att en verksamhet är planenlig innebärs. 99

144.inte att den måste tillåtas; även om t.ex. ett område i en detaljplan avsatts för indu­s. 99

145.striändamål kan tillstånd till en miljöfarlig verksamhet vägras med stöd av regler is. 99

146.MB, och ett bygglov för en fabriksbyggnad hindrar inte att krav kan ställas enligts. 99

147.balken.27s. 99

148.Enligt förarbetena skall som sagt miljöbalkens hänsynsregler inte bli generellts. 99

149.tillämpliga vid prövning av ärenden enligt PBL. Man åberopade dels att dessa reg­s. 99

150.ler var avpassade för en viss konkret verksamhet, medan planer ofta ger utrymmes. 99

151.för olika verksamheter, dels att PBL redan hade ett väl utvecklat system för des. 99

152.avvägningar som skulle göras i ett plan- eller lovärende, där flertalet av de krav soms. 99

153.tillgodosågs som hänsynsreglerna omfattade; bl.a. skulle PBL främja en lämpligs. 99

154.bebyggelsestruktur, goda miljöförhållanden samt hushållning med energi ochs. 99

155.råvaror. Meningen var tydligen att den speciella lagstiftningen här skulle ta övers. 99

156.den allmänna. Emellertid medgav man att MB måste påverka tolkningen ochs. 99

157.avvägningen mellan de olika intressena enligt PBL, vars bestämmelse om all­s. 99

158.männa intressen var avsedda att påverkas av förändringarna i samhället. »Dens. 99

159.100 Miljöbalken ochf astighetsrättens. 100

160.ökade vikten av miljöfrågorna» - sannolikt framför allt MB:s målsättningsregler -s. 100

161.och hänsynsreglerna skulle därför få genomslag vid tillämpningen av PBL.28s. 100

162.Resonemanget bör få betydelse bl.a. vid tillämpningen av olika awägningsregler is. 100

163.PBL, t.ex. bestämmelsen om betydelsen av allmänna intressen i 2:2 (som docks. 100

164.ändrats i miljövänlig riktning redan 1995) och reglerna om utformning av detalj­s. 100

165.plan i 5:2. För kraven på byggnader enligt 3 kap. bör det också spela en roll.s. 100

166.Planbeslut kan ju både missgynna och gynna en markägare. Vad en markägares. 100

167.allmänt sett får acceptera, när det gäller missgynnande planbeslut som motiverass. 100

168.av miljöhänsyn, måste rimligen påverkas av hänsynsreglerna - här liksom när dets. 100

169.gäller andra inskränkningar av rådigheten.29 Skälighetsregeln i 2:7 bör ha bety­s. 100

170.delse i detta sammanhang; påstår markägaren att de skärpta hänsynskraven enligts. 100

171.MB leder till en orimlig inskränkning i hans rådighet, är det hans sak att visas. 100

172.detta. -1 situationer där markägaren tillerkänns vissa befogenheter utan att lagens. 100

173.hänvisar till någon avvägning mot allmänna intressen, som t.ex. under detaljpla­s. 100

174.nens genomförandetid30, saknar förstås MB betydelse.s. 100

175.Vad åter angår gynnande planbeslut kan det naturligtvis hända att de påverkars. 100

176.miljön negativt. När man i motiven talat om hänsynsreglernas betydelse i sådanas. 100

177.sammanhang bör man framför allt ha tänkt på lokaliseringsregeln i 2:4 MB. För­s. 100

178.siktighetsprincipen i 2:3, som ju kräver en riskbedömning i alla sammanhang ochs. 100

179.följaktligen också vid planering beträffande miljöskadlig verksamhet, kan ocksås. 100

180.tänkas bli aktuell31, liksom det generella kunskapskravet i 2:2; möjligen också hus­s. 100

181.hållnings- och kretsloppsprincipen i 2:5 — ett planbeslut kan någon gång tänkass. 100

182.utgöra ett hot mot en viktig råvarutillgång eller energikälla. När ett planbeslut soms. 100

183.ofta är fallet bara rör markanvändningens art, inte hur verksamheten på områdets. 100

184.skall bedrivas, kommer dock 2:2, 2:3 och 2:5 MB att ha bara en indirekt inverkans. 100

185.på miljön som är svår att förutse för en planmyndighet. Viktigare är i varje fall des. 100

186.övergripande hushållningsreglerna i 3 och 4 kap. MB. - An mindre lär produkt-s. 100

187.valsprincipen i 2:6 få betydelse i sådana sammanhang: den avser ju inte allss. 100

188.användningen av marken.s. 100

189.Redan vid prövningen av planfrågor bör man alltså, vid sidan av hushållnings­s. 100

190.reglerna, i varje fall beakta MB:s krav på lämpligaste lokalisering. Detta är ocksås. 100

191.naturligt med tanke på att många planbeslut tar särskilt sikte på viss verksamhet,s. 100

192.exempelvis en tilltänkt industri på platsen. Men sedan innebär MB:s prövnings-s. 100

193.regler ytterligare en spärr: är det fråga om miljöfarlig verksamhet skall man åter­s. 100

194.Plan- och bygglagen 101s. 101

195.komma till lokaliseringsregeln, och då kommer bl.a. också försiktighetsprincipens. 101

196.i blickfältet.s. 101

197.En annan nyhet av betydelse för PBL är miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap.s. 101

198.MB. Enligt 2:1 PBL gäller den naturliga regeln att de skall iakttas vid planerings. 101

199.och planläggning. Vidare har i 2:4 PBL införts den ganska oklara bestämmelsens. 101

200.att planläggning »inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. MBs. 101

201.överträds». Formuleringen anknyter till 16:5 MB, där det sägs att tillstånd, god­s. 101

202.kännande och dispens inte får meddelas för en ny verksamhet som medverkar tills. 101

203.att en miljökvalitetsnorm överträds.32 Den bortser emellertid från att vid självas. 101

204.planläggningen det ofta är osäkert om över huvud taget en överträdelse kan blis. 101

205.aktuell; verksamheten är ju bara planerad, något tillstånd till den har normalt intes. 101

206.meddelats, och det kan ofta dröja innan den startar. Vad som blir aktuellt är pås. 101

207.detta vis bara en risk för medverkan till överträdelsen. Och även frånsett att dets. 101

208.avgörande blir om tillstånd ges enligt MB lär det vanligen vara en mängd samver­s. 101

209.kande faktorer som medför att exempelvis en föroreningsnivå överskrids; hur dets. 101

210.förhåller sig med detta kan man sällan konstatera med någon säkerhet förrän i ens. 101

211.ganska avlägsen framtid. Detta gäller visserligen också vid tillämpning av 16:5s. 101

212.MB, men när man tar ställning till själva verksamheten vet man ändå något mers. 101

213.om vad den kan väntas innebära. Till detta kommer att uttrycket »medverka»s. 101

214.omfattar även mera avlägsna samband mellan planen och den eventuella överträ­s. 101

215.delsen, men sådana möjligheter kan man inte gärna beakta vid riskbedömningen.s. 101

216.Rimligen måste därför planmyndigheterna ställa frågan, vad som kan tänkass. 101

217.ske om marken används enligt planen, och göra en prognos om hur miljösituatio­s. 101

218.nen kan utvecklas i framtiden, i allmänhet med ledning av en sådan miljökon­s. 101

219.sekvensbeskrivning som skall upprättas enligt 5:18 PBL. Men vilken sannolikhets. 101

220.för en överträdelse krävs för att regeln skall aktualiseras? Prognosen måste i all­s. 101

221.mänhet bli mycket osäker, något man uppmärksammade vid tillkomsten av MB:s. 101

222.man underlät med avsikt att hänvisa i PBL till MB:s regler om miljökonsekvens­s. 101

223.beskrivningar, eftersom vid planbeslutet det normalt inte var känt i detalj vilkas. 101

224.verksamheter som kan komma att lokaliseras till området i fråga.33 Gäller det ens. 101

225.verksamhet som kräver tillstånd, blir naturligtvis den väsendiga frågan om till­s. 101

226.stånd ges och vilka föreskrifter som i så fall kan väntas bli meddelade. En fråga blirs. 101

227.om över huvud taget planmyndigheten kan göra en självständig prövning av dennas. 101

228.fråga. Man kan dock inte gärna fatta beslut om en plan utan någon uppfattnings. 101

229.om i vad mån den kan förverkligas. En möjlighet kan vara att den kommunalas. 101

230.myndigheten utgår från att verksamheten kommer att tillåtas under villkor soms. 101

231.garanterar att miljökvalitetsnormerna upprätthålls; men skulle tillstånd helt vägrass. 101

232.har planen beslutats under felaktiga förutsättningar. 102 Miljöbalken och fastighetsrättens. 101

233.I vart fall stämmer den faktiska situationen dåligt med lagtextens ordalag; des. 102

234.tycks utgå från fallet, att inget tillstånd krävs - varken 9 kap. eller andra tillstånds-s. 102

235.regler i balken skulle gälla. Närmast tycks man ha tänkt på fallet där det blir frågas. 102

236.om ett antal smärre störningar, t.ex. från trafiken, som någorlunda väl går att för­s. 102

237.utse. Motiven ger inte närmare besked om bedömningen ens i denna situation.s. 102

238.Där sägs att t.ex. en detaljplan inte får antas om dess genomförande skulle med­s. 102

239.verka till att en miljökvalitetsnorm överträds; om en lagakraftvunnen men intes. 102

240.genomförd detaljplan skulle kunna medverka till en överträdelse, kan det bli aktu­s. 102

241.ellt att upphäva eller ändra planen.341 4:9 PBL har införts regeln att av länsstyrel­s. 102

242.sens granskningsyttrande över ett planförslag skall framgå om förslaget kan med­s. 102

243.verka till att en miljökvalitetsnorm överträds. - De kursiverade uttrycken ger allas. 102

244.olika uttryck för en sannolikhetsbedömning; att de enligt ordalagen kan leda tills. 102

245.skilda resultat tycks man inte ha beaktat. Bl.a. tycks bara en stark sannolikhet förs. 102

246.överträdelse kunna hindra att en plan antas, men sedan skulle även en mer avläg­s. 102

247.sen risk kunna leda till dess upphävande, fast det omvända hade varit naturligast.s. 102

248.Länsstyrelsen skall däremot beakta även närmast teoretiska möjligheter till ens. 102

249.överträdelse. Man bör nog inte fästa nämnvärd vikt vid dessa olika formuleringar.s. 102

250.Hur som helst tycks det medföra betydande olägenheter att godta en detaljplans. 102

251.så snart det inte finns en övervägande sannolikhet för att planens utnyttjande vids. 102

252.en normal utveckling kommer att medföra en överträdelse; det kan visa sig omöj­s. 102

253.ligt att ingripa när andra faktorer oförmodat påverkar miljösituationen, och då fårs. 102

254.åtgärderna riktas mot markägarens avsedda verksamhet. I allmänhet förefaller dets. 102

255.lämpligare att stoppa projektet redan när detaljplanen medför en inte obetydligs. 102

256.risk för överträdelse (fast vad detta närmare innebär kan naturligtvis vara svårt atts. 102

257.avgöra). - Som nämnt avser sannolikhetsbedömningen bara frågan om en överträ­s. 102

258.delse alls kommer att ske (jfr 1.3 ovan); den är förbjuden, hur obetydlig den än är.s. 102

259.Uttrycket »kan medverka» i 4:9 PBL tycks trots allt vara den lämpligaste formu­s. 102

260.leringen av prövningen.s. 102

261.Beträffande miljökonsekvensbeskrivningar har vid MB:s tillkomst införts kra­s. 102

262.vet att beskrivningar i anledning av detaljplaner som medger en betydande miljö­s. 102

263.påverkan skall möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verk­s. 102

264.samhets eller åtgärds effekter (se närmare 5:18 MB).35 Också denna bestämmelses. 102

265.inskärper vikten av en riskbedömning med tanke på den framtida utvecklingen.s. 102

266.Tidigare har allmänt diskuterats den inverkan MB:s målsättning och hänsyns-s. 102

267.regler bör ha på bedömningen enligt sådana speciallagar som PBL (se 1.4). Närs. 102

268.man numera tillämpar den allmänna regeln i 2:2 PBL om planläggningens syftes. 102

269.bör man inte bara beakta risken att miljökvalitetsnormer överträds utan ocksås. 102

270.annars bedöma, hur pass sannolik en miljöpåverkan är - positiv eller negativ - ochs. 102

271.Plan- och bygglagen 103s. 103

272.hur betydelsefull denna inverkan kan väntas bli; på detta vis får man konstateras. 103

273.miljöintressenas tyngd. (Se 2.3 ovan.) En sådan prognos får också göras vids. 103

274.bedömningen enligt 1:6 och 2:3 PBL om bebyggelse är lämplig och när det gällers. 103

275.utformningen av bebyggelsemiljön enligt 2:4; vid avvägningen mot enskildas. 103

276.intressen får man vidare ta hänsyn till den ökade tyngd det på detta vis bestämdas. 103

277.miljöintresset har. Som förut framhållits (2.2) ingår alla sorters naturresurser i mil­s. 103

278.jön. Man skall alltså ta hänsyn också till bl.a. odlingsbar jord och skogsmark.s. 103

279.En delvis liknande bedömning verkar motiverad, ifall ett planbeslut eller etts. 103

280.bygglov kan skada ett område ingående i Natura 2000-nätet som inte hunnit fas. 103

281.tillräckligt områdesskydd enligt MB (jfr 7:27 och 7:28 MB). Man får även härs. 103

282.göra en prognos om beslutet kan leda till en skada på området.36 Att märka ärs. 103

283.emellertid att art- och habitat- och fågeldirektiven tar sikte också på planer ochs. 103

284.projekt som i kombination med andra planer och projekt kan påverka området på etts. 103

285.betydande sätt. Det kan krävas en noggrann analys av den möjliga framtidas. 103

286.utvecklingen. Regeln ger över huvud taget stöd för att man i planeringen skall varas. 103

287.särskilt försiktig, när ett beslut alls kan beröra områden med stora naturvärden -s. 103

288.vare sig de förtecknats enligt P.T1 MB eller ej.s. 103

289.I detta sammanhang bör också framhållas det förstärkta skydd som naturmiljöns. 103

290.och även kulturmiljön har fatt genom att reglerna i naturresurslagen blivit en dels. 103

291.av balken och därigenom bl.a. målsättningsreglerna i 1:1 MB blivit tillämpliga vids. 103

292.planeringen. Den avvägning som avsetts med naturresurslagens regler tar visserli­s. 103

293.gen stor hänsyn till motstående intressen; sålunda innebär den ofta använda for­s. 103

294.muleringen att man skall skydda viss mark »så långt möjligt» att man skall ta hän­s. 103

295.syn till bl.a. samhällsekonomiska och enskilda intressen37, varvid dock ekono­s. 103

296.miska hänsyn skall bli ensamt avgörande bara om detta främjar en från allmän syn­s. 103

297.punkt god hushållning. I motiven till 3 och 4 kap. MB framhålls vidare att någons. 103

298.ändring i sak inte är avsedd i fråga om awägningsreglerna i dessa kapitel.38 Mens. 103

299.samtidigt sägs att genom att hushållningsreglerna tagits in i MB man betonat mil­s. 103

300.jöfrågornas betydelse i planeringen samt vikten av att de ekologiska förutsättning­s. 103

301.arna beaktas och att områden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt blirs. 103

302.skyddade. Vidare påpekas betydelsen av att hushållningsreglerna tillämpas i måls. 103

303.och ärenden enligt lagar som tidigare var anslutna till naturresurslagen men intes. 103

304.arbetats in i MB (jfr 1:2 MB).39 -Även om lagstiftaren här liksom ofta annars för­s. 103

305.söker tona ner reformens praktiska innebörd, bör det sagda i vart fall ge ytterligares. 103

306.stöd för att miljöhänsyn nu skall få ökad tyngd också enligt plan- och bygglagstift-s. 103

307.ningen. Frågan är bara i vad mån dessa signaler uppfattas av de beslutande myn­s. 103

308.digheterna. Men det är som sagt för tidigt att bedöma detta idag.s. 103

309.104 Miljöbalken och fastighetsrättens. 104

310.Man kan vänta sig att den förut berörda proportionalitetsprincipen far bety­s. 104

311.delse också när PBL tillämpas. Många gånger kan det vara naturligare att åberopas. 104

312.denna princip än 2:7 MB vid planbeslut av miljöskäl. Vad som förekommit vids. 104

313.MB:s tillkomst bör dock i viss mån neutralisera dess verkningar, när miljöintressens. 104

314.står på spel (jfr 2.8 ovan).s. 104

315.MB:s betydelse för PBL:s ersättningsregler skall behandlas senare (5.4).s. 104

316.3.3 Fastighetsbildningslagen m.m.s. 104

317.Fastighetsbildningslagen är från början dominerad av ekonomiska syn­s. 104

318.punkter. Den syftar till att tillvarata naturresurser - skog, jord, fiske m.m.s. 104

319.- men man tog avstånd från tanken att direkt betona naturvårdshänsyn närs. 104

320.det gällde lämpligheten av en fastighetsbildning. Sådana hänsyn skulle till­s. 104

321.varatas vid planering, inte vid fastighetsbildning.40 Det förekommer docks. 104

322.numera vissa bestämmelser som ger möjligheter att beakta miljösynpunkters. 104

323.i sammanhanget.s. 104

324.Vad gäller de allmänna villkoren för fastighetsbildning i 3 kap. spelar miljöhänsyns. 104

325.en underordnad roll, att döma av lagtexten. Om naturvårdsföreskrifter och andras. 104

326.särskilda bestämmelser - t.ex. om strandskydd - gäller för markanvändningen fårs. 104

327.dock fastighetsbildningen inte motverka syftet med bestämmelserna (3:2 FBL) -s. 104

328.ett ganska naturligt förbehåll. Dispens kan ges från regeln. - Genom lagändringars. 104

329.1990 kom vidare lagen att hänvisa till värdet av att natur- och kulturmiljön främjass. 104

330.(3:5), t.ex. genom att intressanta natur- och kulturmarker förs över till en aktivs. 104

331.brukare.41s. 104

332.MB:s tillkomst, som i och för sig inte medförde några ändringar i de relevantas. 104

333.bestämmelserna i FBL, kan tänkas leda till att sådana miljöhänsyn också annarss. 104

334.ökar i tyngd. Detta bör dock knappast gälla friluftsintresset, som traditionellt spe­s. 104

335.lat en roll för tillämpningen av bl.a. den allmänna regeln i 3:142 men som nämnts. 104

336.knappast får nämnvärt starkare ställning genom balken (jfr 1.3 ovan). Man kans. 104

337.däremot tänka sig att en fastighetsbildning för att anses lämplig bör i högre grads. 104

338.än tidigare präglas av miljöhänsyn: den skulle vara ägnad att bevara naturmiljöns. 104

339.och tillvarata naturresurserna också utanför området för 3:5 FBL, i varje fall oms. 104

340.beslutet rör en känslig miljö. Det kan också hända att reglerna om bevarande avs. 104

341.naturresurser i 1 och 2 kap. MB medför att intresset att behålla mark för jordbruks. 104

342.och skogsbruk och att bevara lämpliga fiskevatten tillgodoses på bekostnad avs. 104

343.exempelvis industrins och bostadsbyggandets intressen. Väsentligen lär väl dettas. 104

344.ske genom tillämpning av PBL i samband med planering, men inom det utrymmes. 104

345.Väglagen, expropriationslagstiftning m.m. 105s. 105

346.lantmäterimyndigheter och domstolar har kan också vid FBL:s tillämpning hän­s. 105

347.syn av detta slag tillvaratas. MB kan i så fall medföra en viss inskränkning i mark­s. 105

348.ägarens befogenheter.s. 105

349.Man kan dock gissa att MB:s effekt kommer att bli begränsad i fråga om FBL:ss. 105

350.tillämpning. Enligt uppgift från Lantmäteriverket kan inte konstateras någons. 105

351.omedelbar inverkan på lantmäteripraxis av MB:s tillkomst. Att döma av interns. 105

352.information inom lantmäteriet får den måttlig betydelse på kort sikt; som reglers. 105

353.med verkan på FBL nämns det något skärpta strandskyddet och lagregleringen avs. 105

354.naturvårdsavtal.43 Bl.a. på grund av de ökade kraven på miljökonsekvensbeskriv­s. 105

355.ningar i olika sammanhang kan man dock ha blivit mera observant på miljöeffek­s. 105

356.ter som har samband med aktuella förrättningsåtgärder. - Vilken inverkan balkens. 105

357.kan fa på längre sikt är naturligtvis svårt att uttala sig om nu.s. 105

358.De mera speciella och preciserade reglerna i senare kapitel av FBL lär knappasts. 105

359.i och för sig innebära att miljöhänsyn får något större utrymme, och MB kan intes. 105

360.antas ha betydelse i detta sammanhang. Reglerna skall här förbigås. 3.4 Väglagen^ expropriationslagstiftning m.m. En annan typ av lagar är närmast riktade mot markägaren, vars fastighet exploateras för att tillgodose olika samhällsintressen (sällan dock miljöhän­ syn). I dessafall kanMB:s principer verka som ett skydd för ägarens intressen.s. 105

361.En speciallagstiftning av stor betydelse för miljön är väglagen (1971:948). Vid till­s. 105

362.komsten av MB ägnades den ganska stor uppmärksamhet. Väglagen skall liksoms. 105

363.så många andra lagar i princip gälla parallellt med MB, även om lagen blir exklu­s. 105

364.sivt tillämplig i fråga om renhållning.44 Tillåtlighetsprövningen sker normalt i sär­s. 105

365.skild ordning, genom att en arbetsplan fastställs. Någon prövning av miljöfarligs. 105

366.verksamhet enligt 9 kap. MB kommer alltså i regel inte att ske beträffande mindres. 105

367.vägföretag. Enligt balken skall däremot en regeringsprövning ske i vissa fall:s. 105

368.beträffande motorvägar, motortrafikleder och vissa andra större vägar, och efters. 105

369.särskilt förbehåll t.ex. beträffande vägar i särskilt känslig natur.45 Sedan väl tillåt-s. 105

370.lighetsfrågan avgjorts av regeringen, skall övriga frågor prövas i vanlig ordning avs. 105

371.Vägverket.s. 105

372.Ett utmärkande drag för väglagstiftningen är att dess tillämpning medför intes. 105

373.bara allvarliga miljöproblem utan också, åtminstone typiskt sett, allvarliga mot­s. 105

374.sättningar till många berörda markägare. Dessa har ju vanligen ringa intresse förs. 105

375.vägbygget, frånsett när någon gång det medför en väsentlig förbättring av kom­ 106 Miljöbalken ochf astighetsrättens. 105

376.munikationerna till den egna fastigheten,46 och anläggningen kan medföra olä­s. 106

377.genhet och obehag som inte kompenseras vare sig av eventuellt förbättrade kom­s. 106

378.munikationer eller av eventuell ersättning. Ofta får en markägare tåla trafikstör­s. 106

379.ningar utan någon som helst kompensation (utom för mark som tas i anspråk), ochs. 106

380.i vart fall får han delvis bära risken för sänkt fastighetsvärde genom vägbygget (ses. 106

381.NJA 1977 s. 424 och NJA 1999 s. 38547, där skadan visserligen ansågs ersättnings-s. 106

382.gill men med en självrisk av 5 % av fastighetsvärdet). Genom att MB kan begränsas. 106

383.eller förhindra intrånget kommer balken att framstå som en skyddslagstiftnings. 106

384.också för markägarna.s. 106

385.Enligt 3a § väglagen skall vid prövning av ärenden enligt lagen bl.a. hänsyns­s. 106

386.reglerna i 2 kap. MB och balkens miljökvalitetsregler tillämpas. I motiven under­s. 106

387.ströks att det var viktigt att »tillräckliga och med miljöbalken förenliga» miljöhän­s. 106

388.syn togs vid prövningen.48 Formuleringen tyder inte på att sådana hänsyn skulles. 106

389.tillmätas lika stor vikt i förhållande till motstående intressen som i andra samman­s. 106

390.hang, kanske därför att ett sådant allmänt intresse som goda och trygga kommu­s. 106

391.nikationer ansetts ha speciell tyngd. Man kan ha menat, att om starka miljöhänsyns. 106

392.kan åberopas vid sidan av enskilda intressen mot ett vägbygge det fanns en risk atts. 106

393.intresseavvägningen skulle utfalla till Vägverkets nackdel.s. 106

394.I övrigt finns dock inget stöd för att miljösynpunkter skulle väga lättare i dettas. 106

395.sammanhang. Tvärtom har i MB:s motiv betonats vikten av miljöskydd vid till­s. 106

396.komsten av stora trafikanläggningar, något som lett till den obligatoriska reger-s. 106

397.ingsprövningen enligt 17 kap. MB.49 Här tillämpas MB direkt, och man kans. 106

398.räkna med att hänsynsreglerna följs. Det är vidare naturligt att motsvarande rikt­s. 106

399.linjer gäller för intresseavvägningen vid mindre anläggningar, fast man självfallets. 106

400.får ta hänsyn till att miljöpåverkan här är mera begränsad. Stoppregeln i 2:9 hars. 106

401.också ansetts tillämplig bl.a. vid väganläggningar, i motsats till vad som gälldes. 106

402.enligt motsvarande regel i äldre rätt.50 Till detta kommer synpunkten att det oftas. 106

403.är fråga om oåterkalleliga ingrepp i miljön; MB:s awägningsregler ger ju visst stöds. 106

404.för att detta skulle spela en särskild roll vid prövningen Q fr 2.5 ovan).s. 106

405.Vid MB:s tillkomst har man behållit väglagens tidigare regel om att vid väg­s. 106

406.hållning »tillbörlig hänsyn» skall tas till enskilda intressen och till allmänna intres­s. 106

407.sen, såsom trafiksäkerhet, miljöskydd, naturvård och kulturmiljö (4 §), vartill lagtss. 106

408.att en estetisk utformning skall eftersträvas. Vidare har man kompletterat bestäm­s. 106

409.melsen om att vid byggande av väg skall tillses att vägen far sådant läge och utfö­s. 106

410.rande att ändamålet med vägen vinns med minsta intrång och olägenhet utans. 106

411.Väglagen, expropriationslagstiftmngm.m. 107s. 107

412.oskälig kostnad, något som liknar lokaliseringsregeln i 2:4 MB; hänsyn skall ocksås. 107

413.tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden (13 §). Numeras. 107

414.måste dessa bestämmelser tillämpas också mot bakgrunden av de allmänna hän­s. 107

415.synsreglerna; större hänsyn än tidigare är »tillbörlig». Vid lokaliseringsprövningens. 107

416.bör man alltså godta en dragning som är ofördelaktig från miljösynpunkt bara oms. 107

417.det skulle vara orimligt att uppfylla miljökraven; frågan om kostnaden skulle varas. 107

418.oskälig skulle på detta sätt bedömas i enlighet med 2:7 MB.51 Att här lägga bevis­s. 107

419.bördan på Vägverket är naturligt. Som nämnt får man dock väga in frågan oms. 107

420.vägens nytta från allmän synpunkt vid denna bedömning (jfr 3.1 ovan). - Ocksås. 107

421.de nya reglerna om miljökvalitetsnormer bör få betydelse.52 Vidare är det tydligts. 107

422.att estetiska värden, t.ex. ett hotat kulturlandskap, spelar en större roll än tidigare.s. 107

423.Utöver de allmänna intressen som särskilt nämns i väglagen får man också beaktas. 107

424.bl.a. om vägbygget är förenligt med det skydd för naturresurser som MB innebär.s. 107

425.Till detta kommer att kravet på ett underlag för bedömning av miljökonsekven­s. 107

426.ser har skärpts. Vid MB:s tillkomst infördes regler i väglagen om förstudie ochs. 107

427.miljökonsekvensbeskrivning, vilka med viss anpassning till vägbyggnadsförhållan-s. 107

428.den motsvarar balkens bestämmelser (se närmare 14a-18 §§). Även mindre för­s. 107

429.bättringsåtgärder kräver utredning av detta slag. Av betydelse blir att länsstyrelsens. 107

430.alltid skall godkänna en miljökonsekvensbeskrivning (något som samtidigt med­s. 107

431.för en ökad arbetsbelastning på dessa myndigheter). Regeringens tillåtlighets -s. 107

432.prövning beträffande större vägprojekt skall göras på grundval av en vägutrednings. 107

433.(se 17:1 p. 18 MB och 14c § väglagen). Ur Vägverkets perspektiv anses det varas. 107

434.en vinst att man på detta vis far klarhet i vad mån ett projekt går att genomföra.s. 107

435.Allt som allt borde dessa lagändringar leda till en påtaglig skärpning av miljö­s. 107

436.kraven vid vägbyggen.53 Enligt uppgift från Vägverket kan man räkna med atts. 107

437.MB:s införande över huvud taget kommer att höja miljöhänsynen vid planeringens. 107

438.av allmänna vägar, även om detta först så småningom kommer att kunna konsta­s. 107

439.teras.54 Sannolikheten för miljöpåverkan lär i dessa ärenden, där störningarna ärs. 107

440.väl förutsebara och den kommande markanvändningen på förhand är noggrants. 107

441.utredd, vara lättare att konstatera än i de flesta andra situationer. Detta skulle i sås. 107

442.fall också leda till en förstärkning av de enskilda intressena. I detta fall kommer jus. 107

443.en ökad tillämpning av proportionalitetsprincipen (2.4 ovan) inte att gå ut övers. 107

444.miljön. - Men avvägningen mot kommunikationsintresset går naturligtvis inte atts. 107

445.precisera närmare heller i detta fall, inte heller den roll enskilda intressen spelar is. 107

446.sammanhanget.s. 107

447.108 Miljöbalken ochfastighetsrättens. 108

448.Delvis liknande ändringar gjordes i lagen (1995:1649) om byggande av järnvägs. 108

449.- banlagen - och i luftfartslagen (1957:297), efter resonemang som väsentligens. 108

450.motsvarar dem som fördes om väglagen.551 banlagen infördes sålunda regler oms. 108

451.förstudie och järnvägsutredning i 2 kap. motsvarande vad som föreskrivits i vägla­s. 108

452.gen. En awägningsregel av betydelse i sammanhanget är 1:3 samma lag, därs. 108

453.beträffande planläggning av järnväg och prövning beträffande järnvägsbyggens. 108

454.numera bl.a. hänvisas till MB:s hänsynsregler; vidare sägs att vid planläggning,s. 108

455.byggande och underhåll av järnväg hänsyn skall tas till både enskilda och allmännas. 108

456.intressen. Här kan de nya reglerna i MB få inflytande på samma sätt som i frågas. 108

457.om väglagen; de verkar normalt till förmån för miljöhänsyn. Det bör framhållass. 108

458.att regeringsprövningen beträffande stora trafikanläggningar också gäller rörandes. 108

459.järnvägar och bör påverka avvägningen på samma sätt som i fråga om vägbyggen.56s. 108

460.Vad angår luftfartslagen, har lagstiftaren väsentligen litat till MB när det gällers. 108

461.tillståndsprövning av olika slag; man har avsiktligt inskränkt lagens regler om mil­s. 108

462.jöprövning till frågor typiska för luftfart, varvid speciella miljökrav skall gälla i etts. 108

463.par situationer (se 1:2a och 3:2). Eftersom flygplatser alltid skall prövas enligt MBs. 108

464.ansågs vidare överflödigt att ta in en hänvisning till hänsynsreglerna även i luft­s. 108

465.fartslagen; däremot skulle dessa vara tillämpliga på själva luftfartsverksamheten.57s. 108

466.- På detta vis är det svårare att finna några regler i denna lag där tolkningen kans. 108

467.bli nämnvärt påverkad av balkens målsättning. Möjligen kan dock de allmännas. 108

468.miljökraven enligt lagen få större tyngd än tidigare. Enligt uppgift från Luftfarts­s. 108

469.verket har någon sådan påverkan på praxis ännu inte kunnat konstateras.58s. 108

470.I detta sammanhang bör också något sägas om expropriationslagen, som inte allss. 108

471.kom att ändras i samband med MB:s tillkomst. Det står klart att vissa expropria-s. 108

472.tioner kan innebära allvarliga olägenheter inte bara för fastighetsägaren, som baras. 108

473.får ersättning för ekonomiska förluster (för övrigt ofta reducerad enligt 4:3, alltsås. 108

474.den s.k. presumtionsregeln) utan också för miljön. Här bör särskilt observeras 2:12s. 108

475.1 st., där det sägs att expropriationstillstånd inte skall meddelas om ändamålets. 108

476.lämpligen bör tillgodoses på annat sätt eller olägenheterna av expropriationen fråns. 108

477.allmän och enskild synpunkt överväger de fördelar som kan vinnas genom den.s. 108

478.När denna awägningsregel tillämpats har man redan tidigare tagit hänsyn till ide­s. 108

479.ella värden, t.ex. intresset av egnahemsägare att få bo kvar i sina hus. Också natur­s. 108

480.vårds- och miljöskyddsintressen anses få väga med.59 Det är oklart i vad mån dettas. 108

481.Minerallagen och annan koncessiondagstiftning 109s. 109

482.skett i praktiken.60 I vart fall kan miljösynpunkter här ofta tala till markägarenss. 109

483.fördel. Efter miljöbalkens tillkomst bör sådana synpunkter öka i tyngd; hänvis­s. 109

484.ningen till allmänna intressen ger direkt stöd för detta. Man bör alltså undvika atts. 109

485.expropriera till skada t.ex. för naturmiljön. Detta förutsätter dock att man meds. 109

486.någon sannolikhet kan förutse verkningarna av expropriationsföretaget, någots. 109

487.som kräver närmare kännedom om detta. Problemen kan här bli desamma som vids. 109

488.tillämpning av PBL (se 3.2 ovan): prognosen blir mycket osäker, särskilt soms. 109

489.någon miljökonsekvensbeskrivning inte behöver föreligga redan i detta skede.s. 109

490.Berörs naturvärden av särskild betydelse bör man dock vara försiktig med tillstånd.s. 109

491.Också ledningsrättslagen utgör som nämnt en expropriationslagstiftning, oftas. 109

492.för miljöstörande företag - kraftledningar, rörledningar m.m. I 6 § förekommers. 109

493.en liknande awägningsregel som i 2:12 1 st. expropriationslagen. På liknande sätts. 109

494.som enligt den regeln kan awägningen mot miljösynpunkter vara ett skydd förs. 109

495.markägaren. Här bör det vara lättare att bedöma företagets miljöeffekter redan vids. 109

496.ledningsrättsbeslutet.- Att märka är att ett ledningsföretag kan kräva tillstånds. 109

497.enligt särskild lagstiftning; det gäller bl.a. vissa rörledningar (jfr 3.5 nedan). 3.5 Minerallagen och annan koncessionslagstiftning En grupp av lagar om miljöstörande verksamheter kräver koncession, i all­ mänhet för utvinning av naturresurser eller annan verksamhet med bety­ dande miljökonsekvenser. Ofta anses verksamheten så samhällsnyttig att den ändå far tillåtas efter en intresseavvägning. Även här kan MB framstå som ett skydd för markägaren mot att sådana företag tvångsvis exploaterar hans mark eller etablerar sig i hans närhet.s. 109

498.Ett exempel på denna lagstiftning är minerallagen, som ju reglerar en markanvänd­s. 109

499.ning med betydande miljökonsekvenser. Liksom när det gällde väglagen hars. 109

500.markägaren all anledning att åberopa MB:s principer; de verkar ofta direkt tills. 109

501.hans förmån. Detta är så mycket viktigare från hans synpunkt som lagen i övrigt,s. 109

502.i varje fall för närvarande, tar ganska ringa hänsyn till hans intressen; bara han fårs. 109

503.ersättning för att marken tas i anspråk och annan ekonomisk skada, anses de till­s. 109

504.räckligt tillgodosedda. Någon ersättning utgår ju inte för de brutna mineralerna,s. 109

505.inte heller för ideella olägenheter av olika slag. Ett lagförslag innebär en viss för­s. 109

506.bättring i markägarnas ställning men tillgodoser knappast helt deras anspråk pås. 109

507.skydd.61s. 109

508.110 Miljöbalken och fastighetsrättens. 110

509.Här uppkommer vidare vissa speciella tekniska komplikationer vid MB:s till-s. 110

510.lämpning. Exploatering enligt minerallagen sker ju i flera steg: först meddelass. 110

511.undersökningstillstånd (eventuellt sedan prospektören med visst stöd av allemans­s. 110

512.rätten letat efter belägg för mineralförekomster, jfr 2 kap. 2 §); sedan bearbet-s. 110

513.ningskoncession för utvinning och tillgodogörande av mineralen, och slutligen ens. 110

514.prövning enligt MB, vilken kan dröja långt fram i tiden. I själva verket leders. 110

515.mycket få undersökningstillstånd till bearbetning. Malmbrytning är normalt till-s. 110

516.ståndspliktig enligt MB - däremot inte undersökning enligt minerallagen, såvidas. 110

517.inte provbrytning ingår.62s. 110

518.Med tanke på dessa förhållanden har en regel intagits i 4 kap. 2 § minerallagen,s. 110

519.som går ut på att hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. MB skall tillämpass. 110

520.endast i koncessionsärendet - inte vid prövningen enligt MB. Man har befarat all­s. 110

521.varliga konsekvenser för gruv- och mineralindustrin om en prospekterare som fårs. 110

522.bearbetningskoncession måste räkna med möjligheten att denna inte kan utnytt­s. 110

523.jas, eftersom marken vid miljöprövningen anses böra användas till annat. En »för­s. 110

524.utsättningslös prövning» skulle ske i koncessionsärendet.63 Lagstiftaren har härvids. 110

525.inte velat hänvisa till 2 kap. MB; risken skulle nämligen finnas för motstridigas. 110

526.bedömningar, om de allmänna hänsynsreglerna skulle tillämpas både vid konces-s. 110

527.sionsprövningen enligt minerallagen och vid den senare prövningen enligt balken.s. 110

528.Av liknande skäl har man inte heller velat göra MB:s regler om miljökvalitetsnor­s. 110

529.mer tillämpliga vid prövningen av koncessionsfrågan; i detta skede skulle verksam­s. 110

530.hetens närmare utformning inte vara bestämd och miljöeffekterna oklara. Däre­s. 110

531.mot skulle normerna naturligtvis beaktas vid den följande prövningen enligts. 110

532.MB.64 - Vad som återstår är då hushållningsreglerna i 3 och 4 kap. MB. Som föruts. 110

533.framhållits är det möjligt att dessa numera bör tillämpas på ett mera miljövänligts. 110

534.sätt (jfr 3.2 ovan).s. 110

535.Prövningen rörande bearbetningskoncession kommer alltså att bara delviss. 110

536.beakta miljöaspekterna. Visserligen skall en miljökonsekvensbeskrivning i enlighets. 110

537.med MB:s regler fogas till ansökan (4 kap. 2 § 5 st. minerallagen), men det är intes. 110

538.säkert att koncessionsbeslutet påverkas av vad som framgår av beskrivningen. Tan­s. 110

539.ken tycks vara, att miljörisker som visar sig först sedan bearbetningen närmare pla­s. 110

540.nerats kan undanröjas genom den senare prövningen enligt MB; koncessionens. 110

541.skall under alla förhållanden få utnyttjas, men arbetet skall bedrivas på miljövän­s. 110

542.ligt vis.s. 110

543.Denna ordning innebär vissa olägenheter från miljösynpunkt. När man beaktars. 110

544.hushållningsreglerna i 3 och 4 kap. MB vid koncessionsprövningen men inte hän­s. 110

545.synsreglerna kan det fa till följd att bara områdets karaktär i stort, inte gruvdriftenss. 110

546.närmare utformning och lokalisering far spela in i sammanhanget. Att kräva ens. 110

547.total omläggning av gruvföretagets planer skulle kanske varit acceptabelt vid tidens. 110

548.Minerallagen och annan koncessionslagstiftning 111s. 111

549.för koncessionsprövningen, men sker det först vid prövningen enligt MB kans. 111

550.omläggningen tänkas bli så kostnadskrävande att kravet får anses orimligt enligts. 111

551.2:7 MB. Vad särskilt gäller bedömningen enligt 2:4 MB far den en speciell karak­s. 111

552.tär vid mineralbrytning: det avgörande blir var mineralen är belägen. Möjlighetens. 111

553.är begränsad att påverka verksamheten med stöd av lokaliseringsregeln.s. 111

554.En misstanke om att miljökvalitetsnormer av något slag är svåra att uppfyllas. 111

555.skulle inte heller kunna påverka koncessionsprövningen. A andra sidan skall justs. 111

556.en sådan riskprövning gälla vid planläggning enligt PBL, där ju en sannolikhets­s. 111

557.bedömning rörande möjliga överträdelser av normerna skall ske trots att områdetss. 111

558.närmare användning kan vara oklar (jfr 3.2 ovan). Det borde inte vara svårare atts. 111

559.förutse verkningarna av mineralbrytning på platsen.64a - En återkommande syn­s. 111

560.punkt är att motstridiga beslut inte bör förekomma, närmast väl att en gynnsams. 111

561.koncessionsprövning inte skall inge en exploatör falska förhoppningar om atts. 111

562.verksamheten skall godtas enligt MB. Risken för obehagliga överraskningar vids. 111

563.prövning enligt balken är dock sannolikt större om man bortser från väsentligas. 111

564.miljösynpunkter vid koncessionsprövningen.s. 111

565.Det är tydligt att intresset att underlätta gruvverksamheten fått spela en viktigs. 111

566.roll vid utformningen av dessa regler. Minerallagens syfte kan sägas delvis stå is. 111

567.direkt strid med MB:s målsättning; genom att miljöprövningen kommer in på etts. 111

568.så sent stadium kan det bli svårt att tillgodose balkens materiella krav på verksam­s. 111

569.heten.65 Därigenom får inte heller MB en sådan funktion att skydda markägarenss. 111

570.rätt som annars skulle ha varit naturlig. Man kan fråga, i vilken utsträckning mine­s. 111

571.rallagens regler trots allt kan lämna ett utrymme för att beakta MB:s målsättning.s. 111

572.Det första stadiet i exploateringen, när man söker konstatera förekomsten avs. 111

573.mineral med stöd av allemansrättens regler (»eftersökning»), kan inte anses med­s. 111

574.föra någon påverkan av miljön - då skulle för övrigt inte allemansrätten kunnas. 111

575.åberopas.66 Att en risk för framtida intrång föreligger spelar ingen roll i detta sam­s. 111

576.manhang; det medför inte att MB kan åberopas mot åtgärderna.s. 111

577.Inte heller bestämmelserna om undersökningstillstånd och undersökningsar­s. 111

578.bete ger större möjligheter för att väga in miljöintressen. Sannolikt kan dock dettas. 111

579.ske vid tillämpning av 4 kap. 3 § minerallagen, där det sägs att undersöknings­s. 111

580.arbete skall utföras så att »minsta skada eller intrång vållas»: skada på naturmiljöns. 111

581.bör undvikas. Rimligen bör också hänsynsreglerna i och för sig vara tillämpliga is. 111

582.sammanhanget, här som annars, fast undersökningsarbetet bara i speciella falls. 111

583.(t.ex. vid provbrytning) medför egentlig skada på miljön. Visserligen har lag­s. 111

584.stiftaren som sagt oroat sig för konsekvenserna av en sådan tillämpning vid konces-s. 111

585.112 Miljöbalken och fastighetsrättens. 112

586.sionsprövningen, men undersökningen lär ju i de allra flesta fall inte leda till någons. 112

587.koncessionsansökan och inte heller till någon tillståndsprövning enligt MB, ochs. 112

588.då finns det ingen risk för motstridiga beslut.s. 112

589.Att märka är att förslaget om ändringar i minerallagen, vid sidan av vissa för­s. 112

590.bättringar för markägarna, också går ut på att att skyddet för miljön kommer atts. 112

591.stärkas på undersökningsstadiet.67 Bl.a. skulle nu föreskrivas att undersökningsar­s. 112

592.betet skall utföras så att minsta skada och intrång vållas på natur- och kulturmil­s. 112

593.jön.68 Vid prövning av tillstånd till visst ingripande undersökningsarbete skalls. 112

594.bergmästaren också beakta eventuella olägenheter för miljön.69 Går förslaget ige­s. 112

595.nom kommer miljöhänsyn att få större betydelse också för bergmästarens bedöm­s. 112

596.ning. I vart fall är det naturligt att 3 och 4 kap. MB beaktas också när det gällers. 112

597.undersökningstillstånd, om planerna på en exploatering verkar någorlunda realis­s. 112

598.tiska.s. 112

599.Vad gäller förutsättningarna för koncession (4 kap. 2 § minerallagen) skall hus­s. 112

600.hållningsreglerna i MB beaktas, vilket medför att markanvändning som är helts. 112

601.främmande för områdets karaktär kan förhindras. Särskilt som det gäller tillgodo­s. 112

602.görandet av en naturresurs, bör man kunna ta hänsyn också till behovet av minerals. 112

603.på längre sikt; på liknande sätt som då det gäller t.ex. grus skulle man få hushållas. 112

604.åtminstone med vissa mineraltillgångar.70 En miljökonsekvensbeskrivning skalls. 112

605.som sagt upprättas. Då detaljplan eller områdesbestämmelser beslutas finns möj­s. 112

606.ligheter för planmyndigheterna att ta hänsyn till miljökrav. På det hela taget ärs. 112

607.dock möjligheterna begränsade att låta synpunkter om hållbar utveckling och mil­s. 112

608.jöhänsyn inverka på koncessionsprövningen, när inte 2 kap. MB skall tillämpas. -s. 112

609.Rörande bearbetningsarbetets bedrivande saknas föreskrifter om hänsyn tills. 112

610.omgivningen eller markägaren, men rimligen bör MB:s principer få betydelses. 112

611.också i detta skede. Däremot förbjuds misshushållning med material på olika viss. 112

612.(5 kap. 7 §). Sannolikt kan miljöhänsyn påverka skyldigheten att efter koncessio­s. 112

613.nens upphörande utföra efterarbete (13 kap. 4 §). Väsentligen är det dock MB:ss. 112

614.regler om avhjälpande (se 2:8) som reglerar denna situation.s. 112

615.Efter balkens tillkomst lär man visserligen beakta miljösynpunkter i störres. 112

616.omfattning än tidigare både vid prövningen av olika ärenden och i bergmästarenss. 112

617.rådgivning, men liksom beträffande annan speciallagstiftning är det för tidigt atts. 112

618.konstatera några mera konkreta ändringar i praxis.71s. 112

619.I det nämnda betänkandet föreslås inte några ändringar rörande miljöpröv­s. 112

620.ningen på bearbetningsstadiet. Här innebär förslaget fördelar framför allt förs. 112

621.Minerallagen och annan koncessionslagstiftning 113s. 113

622.markägarna, som bl.a. skulle kompenseras med en gruvavgift vid fastighetenss. 113

623.exploatering. Även om man skulle följa utredningsförslaget finns det alltjämt ens. 113

624.risk att både miljöhänsyn och enskilda intressen kommer i skymundan. Det är intes. 113

625.säkert att det också medför vinster från miljösynpunkt att markägarna bl.a. genoms. 113

626.gruvavgift skulle gottgöras för eventuella olägenheter. Utgår man från en propor-s. 113

627.tionalitetsprincip kan man godta ett ingrepp under hänvisning till att enskildas. 113

628.intressen tillgodoses på detta vis; det finns då en risk att ingreppet accepteras trotss. 113

629.negativa följder för miljön. Problemet är typiskt för triangelkonflikter av dettas. 113

630.slag. I alla händelser ger förslaget ingen garanti för att avsikterna med MB genom­s. 113

631.förs.s. 113

632.Lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter - torvlagen - rör också miljöskadligs. 113

633.exploatering av naturresurser, med särskilda regler om undersökningsarbete ochs. 113

634.om bearbetning. Reglerna är något enklare än i minerallagen. Torvlagen och MBs. 113

635.skall gälla parallellt, utan inskränkning av möjligheterna att tillämpa balkens reglers. 113

636.om hänsyn, hushållning med naturresurser och miljökvalitetsnormer. Tillstånds­s. 113

637.prövning krävs dock numera enbart enligt torvlagen. Samtidigt har det ansettss. 113

638.viktigt att detta förhållande inte leder till mindre miljöhänsyn än enligt äldre rätt.s. 113

639.Redan i lagens motiv angavs att naturvårdshänsyn skulle väga tungt.72 - Det ärs. 113

640.vidare värt att påpeka att skillnaden mellan undersöknings- och bearbetningskon­s. 113

641.cession inte är så stor; bearbetningskoncession kan meddelas utan föregåendes. 113

642.undersökningskoncession73, och undersökningskoncession kan meddelas med rätts. 113

643.att senare få bearbetningskoncession. De nämnda reglerna i MB skall enligt 7 §s. 113

644.torvlagen gälla vid prövning av både undersöknings- och bearbetningskoncession,s. 113

645.liksom också särskilda awägningsregler för täktverksamhet i 12 kap. 2 §, och vill­s. 113

646.kor kan ställas upp som tillgodoser miljösynpunkter (12 och 14 §§).74 Någons. 113

647.sådan uppdelning av villkor som förekommer enligt minerallagen synes alltså intes. 113

648.bli aktuell. Miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas enligt MB:s regler i ären­s. 113

649.den om bearbetningskoncession (7 § 4 st.). - Några större problem med samord­s. 113

650.ningen mellan torvlagen och balken tycks inte uppkomma.s. 113

651.Sannolikt medför tillämpningen av MB:s principer att miljöintresset även härs. 113

652.har vunnit i tyngd jämfört med tidigare. Detta innebär ett ökat skydd för markä­s. 113

653.garen, som också enligt torvlagen är ganska illa ställd: torven anses ju vara en dels. 113

654.av hans fastighet, och ändå får han avstå den utan ersättning för dess värde.75 Ävens. 113

655.i detta fall bör hushållningssynpunkter kunna begränsa uttaget av naturresursen.s. 113

656.Om detta stämmer med utvecklingen i praxis har inte kunnat konstateras.s. 113

657.114 Miljöbalken och fastighetsrättens. 114

658.Även lagen om kontinentalsockeln handlar om utvinning av naturtillgångar, fasts. 114

659.verksamheten mindre ofta kolliderar med enskild rätt.76 Här skedde en rad änd­s. 114

660.ringar i samband med MB:s tillkomst, vilka siktar till att tillgodose miljöskyddets. 114

661.bättre än tidigare regler. Bl.a. skall MB:s hänsynsregler tillämpas vid utvinning avs. 114

662.naturtillgångar även utanför territorialgränsen (2a §) samt vid prövning av till­s. 114

663.stånd till utvinning, då även 3 och 4 kap., 5:3 och 16:5 skall gälla (3a §).77 När vill­s. 114

664.kor meddelas i samband med tillstånd skall större vikt läggas vid skydd för miljöns. 114

665.(4 §). Villkoren kan ändras bl.a. om verksamheten med någon betydelse medver­s. 114

666.kar till att en miljökvalitetsnorm överträds (4a §).78 Hushållningssynpunkter kans. 114

667.också tillgodoses genom villkoren, om också de inte betonats särskilt i motiven.79s. 114

668.Miljökonsekvensbeskrivningar skall upprättas i flera fall än tidigare, enligt MB:ss. 114

669.regler (3a § 2 st.) Det står i varje fall klart att miljöintresset vunnit i tyngd genoms. 114

670.de nya reglerna, vilket bör påverka avvägningen.s. 114

671.Ännu en lag som reglerar utvinning av naturresurser är lagen om Sveriges ekono­s. 114

672.miska zon. Den har ändrats på ungefär samma sätt som lagen om kontinentalsock­s. 114

673.eln (se särskilt 2, 5,5a och 6 §§), och även här har miljöhänsyn fått en starkares. 114

674.ställning. En miljökonsekvensbeskrivning har föreskrivits vid ansökningar om till-s. 114

675.stånd(se 6 §). - Konflikter med enskild rätt lär här bli ännu ovanligare.s. 114

676.I detta sammanhang bör vidare beröras lagen om vissa rörledningar av 1978. Dens. 114

677.innehåller inte regler om att mark får tvångsvis tas i anspråk för ledningen; här blirs. 114

678.ledningsrättslagen eller ibland expropriationslagen tillämplig. För större projekts. 114

679.behövs däremot koncession. Med hänsyn till att anläggningsarbetena påverkars. 114

680.naturmiljön och begagnandet av rörledningarna kan medföra risk för utsläpp avs. 114

681.vätska eller gas anses verksamhet enligt rörledningslagen delvis falla inom MB:ss. 114

682.område.80 Liksom när det gäller minerallagen framstår en miljöprövning ocksås. 114

683.som ett visst skydd för den enskilda fastighetsägaren. Däremot sker normalt ingens. 114

684.prövning enligt MB; förbud mot ledningsdragningen eller användningen får intes. 114

685.meddelas sedan koncession har meddelats. Därigenom utesluts också tillämpnings. 114

686.av förbudsreglerna i 12:6 4 st. MB.s. 114

687.Det väsentliga från miljösynpunkt är alltså koncessionsprövningen. Denna skers. 114

688.hos regeringen, varvid en förutsättning för koncession är att det från allmän syn­s. 114

689.punkt är lämpligt att ledningen dras fram och begagnas (4 § 1 st.). Vidare skalls. 114

690.numera bl.a. 2-4 kap. MB tillämpas och regeringen se till så att inte miljökvali­s. 114

691.tetsnormer överträds (4 § 3 st.). Dessutom skall det upprättas en miljökon­s. 114

692.sekvensbeskrivning enligt MB:s regler (4 § 4 st.). När det gäller villkor har störres. 114

693.Minerallagen och annan koncessionslagstiftning 115s. 115

694.vikt än tidigare lagts vid miljöintressen.81 Medverkar verksamheten med någons. 115

695.betydelse till att en miljökvalitetsnorm överträds får villkoren skärpas i efterhands. 115

696.(7 §).s. 115

697.Enligt rörledningslagen blir alltså det avgörande för miljöskyddet — och ävens. 115

698.för markägarskyddet - hur regeringen ser på avvägningen enligt MB. Utrymmets. 115

699.far rättsprövning lär vara begränsat när det gäller denna avvägning. Det är oklarts. 115

700.vilket inflytande MB:s tankegångar kan få på bedömningen. Det stämmer i varjes. 115

701.fall bäst med den nya lagstiftningen att beakta miljöhänsyn mer än tidigare.s. 115

702.Nyligen har koncession för naturgasledningar och naturgaslager reglerats i ens. 115

703.särskild naturgaslag (2000:599).82 Såvitt gäller miljöskyddet är konstruktionens. 115

704.väsentligen densamma som beträffande rörledningar. Avgörande blir alltså reger­s. 115

705.ingens koncessionsprövning.s. 115

706.Från miljösynpunkt liknar reglerna i ellagen (1997:857) dessa bestämmelser.s. 115

707.Framför allt är det dragning av elledningar som kan påverka miljön. Regeringens. 115

708.prövar frågan om nätkoncession för linje, vilken får meddelas endast om anlägg­s. 115

709.ningen är lämplig från allmän synpunkt (2 kap. 6 §); även här hänvisas till 2—4s. 115

710.kap., 5:3 och 16:5 MB (2 kap. 8a §), och villkoren skall i högre grad än tidigares. 115

711.tillgodose miljöintressen (2 kap. 11 §). En miljökonsekvensbeskrivning skall upp­s. 115

712.rättas enligt MB:s regler (2 kap. 8a § 2 st.). Någon särskild regel som hindrar för­s. 115

713.bud mot ledningsdragning efter meddelad koncession förekommer dock inte is. 115

714.ellagen, möjligen därför att denna inte ansetts medföra så stora miljöproblem atts. 115

715.stoppregeln i 2:9 MB skulle bli aktuell. I motiven framhålls däremot att anmälans. 115

716.för samråd enligt 12:6 MB alltid skall ske om framdragandet kan väsentligt ändras. 115

717.naturmiljön.83 Här finns alltså ett utrymme för föreläggande och förbud enligts. 115

718.12:6 4 st. - På detta sätt kan man på ett tidigt stadium komma till rätta med led­s. 115

719.ningsdragningar som är olämpliga från miljösynpunkt. MB:s inställning blir dås. 115

720.direkt avgörande för bedömningen.s. 115

721.Mindre betydelse från miljösynpunkt har reglerna om nätkoncession förs. 115

722.område; ellagen kräver här att området utgör en med hänsyn till nätverksamhetens. 115

723.lämplig enhet, medan någon hänvisning inte görs till MB:s regler (se 2:9 ellagen).s. 115

724.Också lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet kan betraktas som en konces-s. 115

725.sionslagstiftning, fast inte heller denna lag ger rätt att ta annans mark i anspråk.s. 115

726.Eftersom verksamhet av detta slag skall avvecklas, blir tillstånd till nya reaktorers. 115

727.inte aktuell (jfr 5a §). Tillståndsprövningen kommer huvudsakligen att gällas. 115

728.anläggningar för hantering av kärnavfall. Lagstiftningen betonar framför allt kra­s. 115

729.vet på säkerhet (jfr bl.a. 3, 8 och 10 §§). Vid MB:s tillkomst infördes emellertids. 115

730.en regel i 5b §, att vid prövning av ärenden enligt lagen 2 kap. samt 5 kap. 3 § ochs. 115

731.16 kap. 5 MB skulle tillämpas - alltså hänsynsregler och regler om miljökvalitets­s. 115

732.116 Miljöbalken ochf astighetsrättens. 116

733.normer. Vidare krävs en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. MB. Lagstift­s. 116

734.ningen ansågs kunna tillämpas parallellt med MB:s bestämmelser, som framförs. 116

735.allt skulle fa betydelse i fråga om buller, vattenverksamhet och resurshushållning.84s. 116

736.När det gällde miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet skulle vidare MB:ss. 116

737.tillståndsregler i 9 resp. 11 kap. tillämpas.85 Den typiska prövningen enligt kärn­s. 116

738.tekniklagstiftningen, som avser kärnämnets speciella egenskaper, lär knappasts. 116

739.påverkas nämnvärt av MB:s tillkomst; kraven på hänsyn till hälsa och miljö i dettas. 116

740.hänseende lär vara stora nog ändå. Möjligen kan kraven på lokalisering av slutför­s. 116

741.varing och liknande skärpas ytterligare.s. 116

742.Som framgår tillgodoses miljöhänsyn på ett varierande och ganska svåröver­s. 116

743.skådligt sätt i de här berörda lagarna, både när den avser exploatering av annanss. 116

744.mark för olika ändamål och när det är fråga om koncession för speciella verksam­s. 116

745.heter som påverkar miljön. Några konsekventa linjer är svåra att finna i materialet;s. 116

746.MB:s tillkomst har inte lett till någon förenkling av regelsystemet. Sannolikt hars. 116

747.miljöhänsyn vunnit i tyngd, men vad detta närmare innebär är inte lätt att konsta­s. 116

748.tera.s. 116

749.3.6 Skogsvårdslagens. 116

750.Skogsvårdslagstiftningen har traditionellt ett problematiskt förhållande tills. 116

751.naturvårdshänsyn. Den är avsedd att på olika sätt främja ett rationellts. 116

752.skogsbruk, men detta får lätt negativa verkningar för naturmiljön, liksoms. 116

753.också för möjligheterna till friluftsliv.86 I detta fall står markägarintresset is. 116

754.tydlig konflikt med miljöhänsyn, fast lagstiftaren som så ofta annars försökts. 116

755.bagatellisera motsättningarna.s. 116

756.Efter ändringar i lagen år 1993 anger målsättningsregeln i 1 § att skogen skall skö­s. 116

757.tas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mång­s. 116

758.falden behålls; vid skötseln skall hänsyn tas även till andra allmänna intressen, bl.a.s. 116

759.naturvården i stort. Man har betonat att miljömål och produktionsmål skall vägas. 116

760.lika tungt. Samtidigt har skogsbruket avreglerats och den enskilde skogsägarens. 116

761.getts ett ökat ansvar för att hänsyn tas till miljön, trots att lagstiftningen redans. 116

762.tidigare konstaterats fungera illa på denna punkt.87 Vidare sägs i 30 §, att före­s. 116

763.skrifter om hänsyn till naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen vid sko­s. 116

764.gens skötsel inte får bli så ingripande att pågående markanvändning avsevärt för­s. 116

765.Skogsvårdslagen 117s. 117

766.svåras. Redan dessa bestämmelser ger något motsägande besked om lagstiftning­s. 117

767.ens syfte.88s. 117

768.Före MB:s tillkomst fanns en bestämmelse att skogsvårdslagen inte skulle till-s. 117

769.lämpas i den mån den stred mot föreskrifter meddelade med stöd av NVL - t.ex.s. 117

770.för skötsel av naturreservat eller angående biotopskydd - eller annan lag. Nu före­s. 117

771.skrevs på motsvarande sätt, att tillämpning inte fick ske i den mån det strider mots. 117

772.MB:s bestämmelse om skydd för biotopskyddsområde, alltså 7 kap. 11 § 2 st., ellers. 117

773.mot föreskrifter meddelade enligt 7 och 8 kap. MB (se 4 § skogsvårdslagen).89 Is. 117

774.motiven påpekades vidare att också vissa regler i skogsvårdslagen, framför allt oms. 117

775.anläggning av ny skog (5 och 6 §§), kunde komma i strid med MB. Man menades. 117

776.att i speciella fall en bedömning enligt den allmänna hänsynsregeln i 2 kap. 3 § -s. 117

777.försiktighetsprincipen - skulle leda till att ny skog inte skulle anläggas enligt 5 §.s. 117

778.skogsvårdslagen eller att föryngringsåtgärder som markberedning, sådd eller plan­s. 117

779.tering inte skulle vidtas enligt 6 §.90s. 117

780.Vad angår föreskrifter med stöd av lagen - närmast dess 30 § - framhölls soms. 117

781.nämnt att MB:s regler i 1:1, 2 kap. och 5 kap. var tillämpliga inom lagens tillämp­s. 117

782.ningsområde och att föreskrifterna skall vara förenliga med MB:s regler; tydligens. 117

783.utgick man från att de i annat fall skulle ändras. Enligt regeringen följde av allmännas. 117

784.lagvalsprinciper att de detaljerade föreskrifterna om miljöhänsyn i skogsvårdsför-s. 117

785.fattningarna skulle tillämpas framför de allmänt hållna hänsynsreglerna i 2 kap.s. 117

786.MB, medan dessa - bl.a. försiktighetsprincipen i 2:3 och lokaliseringsprincipen is. 117

787.2:4 - skulle gälla i frågor som inte var särskilt reglerade i skogsvårdslagstiftningen.91s. 117

788.Här har alltså lex specialis-principen vägt tyngst, fast det bara är fråga om före­s. 117

789.skrifter av en myndighet; resonemanget är tydligen att dessa skulle grundas pås. 117

790.skogsvårdslagen, som utgör en lagstiftning likställd med MB.92 Utöver påpekandets. 117

791.att föreskrifterna skulle stämma med MB:s regler sägs inget om att intresseavväg­s. 117

792.ningen enligt balken skulle påverka tolkningen av skogsvårdsreglerna.s. 117

793.När det gällde skogsvårdslagens anpassning till MB skedde i övrigt inte sås. 117

794.mycket ändringar; i de fall där tillstånd behövs till avverkning, närmast beträffandes. 117

795.svårföryngrad och fjällnära skog, får det dock inte meddelas i strid med en miljö­s. 117

796.kvalitetsnorm (se närmare 17 §).93 118 Miljöbalken och fastighetsrättens. 117

797.Lagstiftaren har tydligen ansträngt sig för att hindra kollisioner mellan skogs­s. 118

798.vårdslagstiftningen och MB. Man har inte velat överge den tidigare inställningen,s. 118

799.att skogsägarna skulle ha stor frihet vid skogens skötsel, trots att den inte stämmers. 118

800.särskilt väl med tankegångarna bakom balken. Frågan blir vilken effekt det far närs. 118

801.i alla fall balkens allmänna regler skall tillämpas på skogsbruket. Från skogsägar-s. 118

802.och lantbrukarhåll tycks man ha ansett en sådan tillämpning ha genomgripandes. 118

803.betydelse och utgöra ett hot mot näringen94, medan man från lagstiftarens sidas. 118

804.torde ha litat till att MB inte skulle rubba de detaljregler i skogsförfattningarnas. 118

805.som tar sikte på miljön; dessa föreskrifter skulle på ett bättre sätt än MB:s bestäm­s. 118

806.melser anpassa sig efter skogsbrukets förhållanden. Att regleringen innebär atts. 118

807.skogsvårdsmyndigheternas föreskrifter skulle ta över MB:s regler, har tydligens. 118

808.inte ansetts betänkligt; på denna punkt tycks miljöhänsyn ha fått träda tillbaka förs. 118

809.skogsnäringens intressen. Vill Skogsstyrelsen att balkens hänsynsregler inte skalls. 118

810.slå igenom, räcker det tydligen att utfärda mera detaljerade regler om hänsyn, vilkas. 118

811.enligt lagstiftaren inte behöver stämma helt exempelvis med försiktighetsprinci­s. 118

812.pen eller lokaliseringsregeln (2:3 och 2:4 MB). Däremot skulle MB:s regler ta övers. 118

813.skogsvårdslagens bestämmelser i 5 och 6 §§. Konsekvensen är, något tillspetsat,s. 118

814.att markägaren kan åberopa miljöskäl när han inte vill nyplantera skog, men oms. 118

815.han själv vill anlägga ny skog i strid med naturvårdsintresset kan han i stället hän­s. 118

816.visa till samhällsekonomiska överväganden. I vart fall är tankegången påtagligts. 118

817.ägarvärdig, nu liksom tidigare.s. 118

818.Också i fråga om miljökonsekvensbeskrivningar framträdde en önskan att intes. 118

819.ingripa för mycket i skogarnas skötsel. Motiven framhöll att sådana beskrivningars. 118

820.var möjliga enligt 12:6 MB om skogsbruksåtgärder kunde väsentligt ändra natur­s. 118

821.miljön och att behovet av beskrivningarna i stor utsträckning tillgodosågs av hän-s. 118

822.synsredovisningar rörande anmälningspliktiga avverkningar och skogsvårdsstyrel-s. 118

823.sens inventeringar beträffande fjällnära skog. Man inskränkte sig därför till att is. 118

824.skogsvårdslagens 32 § ge en möjlighet att föreskriva att i ärenden enligt lagen ens. 118

825.analys skulle göras angående inverkan av nya skötselmetoder och nya skogsod-s. 118

826.lingsmaterial på miljön.95s. 118

827.Systemet blir onekligen ganska komplicerat och medför åtskilliga avvikelsers. 118

828.från annan speciallagstiftning, där inflytandet från MB spelat en betydligt meras. 118

829.framträdande roll. Det återstår att se vilka verkningar det får i praktiken. I allas. 118

830.händelser är det tydligt att garantierna för att miljöhänsyn iakttas är ganska svaga,s. 118

831.trots de betydande miljövärden som står på spel. Samtidigt som miljömålet beto­s. 118

832.nats i målsättningsparagrafen och i lagmotiven har man tydligen velat hindra atts. 118

833.regleringen ställer till för stora problem för skogsägarna, och den inställningen hars. 118

834.man behållit vid MB:s tillkomst. Det beror snarare på de skogliga myndigheternas. 118

835.än på balkens regelsystem hur naturvårdsintressen tillvaratas inom skogsbruket.s. 118

836.Jaktlagstiftn ing 119s. 119

837.Man får dock anta att de administrativa föreskrifterna åtminstone i stora drag ärs. 119

838.förenliga med MB:s hänsynsregler. Vid markanta avvikelser bör MB:s principer tas. 119

839.över, enligt principen om den högre normens företräde. Alldeles särskilt gällers. 119

840.detta om den föreslagna regeln om miljöskydd införs i i RF (1.6 ovan).- Som föruts. 119

841.framhållits (3.1) bör vidare hänsynsreglerna liksom i andra fall påverka vad soms. 119

842.utgör avsevärt försvårande av pågående markanvändning, vilket utvidgar möjlig­s. 119

843.heterna att ingripa mot olika miljöskadliga åtgärder.96s. 119

844.Enligt uppgift från Skogsstyrelsen har inte MB:s tillkomst medfört någras. 119

845.påvisbara förändringar av skogsvårdsorganisationens praxis utanför balkenss. 119

846.område, och några anvisningar för att ändra denna praxis har inte getts. 3.7 Jaktlagstiftning Jaktlagen (1987:259) ändrades inte i sak i samband med MB:s tillkomst. Utöver civilrättsliga regler om jakträtten innehåller den emellertid offent­ ligrättsliga bestämmelser av uppenbar betydelse för miljön; de tar sikte bl.a. på jaktens betydelse för den biologiska mångfalden och naturresurserna.s. 119

847.Viltvården syftar sålunda till att bevara vilt- och fågelarter och att främja lämpligs. 119

848.utveckling av viltstammarna (se 4 §). 15 § finns regler om hänsyn dels beträffandes. 119

849.viltet i allmänhet, dels särskilt vid friluftsverksamhet. Också en del andra reglers. 119

850.inskränker handlingsfriheten för markägaren (och annan jakträttshavare).97s. 119

851.När bestämmelserna i jaktlagen skall tillämpas måste ofta en avvägning ske mots. 119

852.andra intressen. Redan i motiven från 1987 betonas att bevarandet av de inhemskas. 119

853.arterna kan kräva särskilda hänsynstaganden vid utnyttjande av mark och vatten.s. 119

854.Vidare framhålls vikten av att beståndet av varje art omfattar så stort individantals. 119

855.att en genetisk variation inom arten är säkerställd men att när arterna förekommers. 119

856.i tillräckligt stora stammar det måste bli fråga om en intresseavvägning, bl.a. mots. 119

857.skaderisker i jord- och skogsbruk och i trafiken. Samhällets insatser borde sikta tills. 119

858.att tillvarata dels de ekonomiska värden viltet representerar, dels de möjligheter tills. 119

859.rekreation och avkoppling som jakten ger. Emellertid måste jakten i vissa fall stås. 119

860.tillbaka för olika näringsintressen liksom för andra fritidsintressen, exempelvis all­s. 119

861.mänhetens intresse att vistas i skog och mark för bärplockning och annat.98 -1 etts. 119

862.senare sammanhang diskuteras hur viltvården skall främjas inom ramen för miljö­s. 119

863.skyddet. Man framhåller här vikten av att motverka effekterna av exploaterandes. 119

864.ingrepp i naturen, t.ex. vattenkraftutbyggnader och vägplanering. Det skulle ocksås. 119

865.vara av utomordentligt stor betydelse att jord- och skogsbruk bedrivs på sådants. 119

866.sätt att hänsyn tas till viltets behov av skydd och föda. Också störningar genom dets. 119

867.120 Miljöbalken och fastighetsrättens. 120

868.allmänna friluftslivet kunde minskas genom olika former av restriktioner, t.ex. förs. 120

869.skotertrafik och vissa former av båtsport, liksom genom de allmänna hänsynsreg­s. 120

870.ler i 5 § som nyss berördes."s. 120

871.Till stor del tar dessa uttalanden sikte på skydd för viltet genom regleringen avs. 120

872.olika former av miljöstörande och exploaterande verksamheter som markägarens. 120

873.eller andra bedriver. När det gäller själva jaktens utövande har motiven dock soms. 120

874.framgått varit inne på dess betydelse också för den biologiska mångfalden och förs. 120

875.den naturresurs som viltet utgör. Även om jaktlagen såsom speciallagstiftning skalls. 120

876.tillämpas - MB berör ju inte direkt några jaktfrågor - är det naturligt om MB:ss. 120

877.allmänna regler får betydelse beträffande de nämnda bestämmelserna om viltvård.s. 120

878.Vad som kan begäras från jakträttshavarens sida måste påverkas av att balken sär­s. 120

879.skilt understryker vikten av biologisk mångfald. Vidare bör försiktighetsprincipens. 120

880.i 2:3 MB och lokaliseringsregeln i 2:4 MB rimligen skärpa kraven vid verksamhe­s. 120

881.ter som inverkar på viltet och spela en roll för myndigheternas tillståndsprövnings. 120

882.och tillsyn. Den intresseavvägning som förekommer måste i ännu högre grad äns. 120

883.tidigare påverkas av miljöhänsyn. Sådana hänsyn bör väl också beaktas när det gäl­s. 120

884.ler reglerna om jakten i 27-35 §§ jaktlagen, vilka dock till väsentliga delar snarares. 120

885.tar sikte på skyddet för andra intressenter än för miljön.s. 120

886.Som nämnt innehåller jaktlagen i 5 § en speciell regel om friluftsverksamhet:s. 120

887.idrottstävlingar och liknande i marker där det finns vilt skall genomföras så att vil­s. 120

888.tet störs i så liten utsträckning som möjligt. Det är tänkbart att MB påverkar alle­s. 120

889.mansrätten på denna punkt: speciellt vid kommersiellt utnyttjande av naturen mens. 120

890.kanske också vid andra organiserade aktiviteter får man enligt 2 kap. och 7:1 tas. 120

891.större hänsyn till viltet, oavsett markägarens eller jakträttshavarens inställning (jfrs. 120

892.3.10 nedan). Också kraven på samtycke från dessa håll kan möjligen skärpas.s. 120

893.Bådas intressen sammanfaller här till stor del med miljöintresset.s. 120

894.Åtskilliga av de nämnda kraven på viltvård och på jaktens bedrivande är när­s. 120

895.mare preciserade genom detaljbestämmelser i jaktförordningen (1987:505), ochs. 120

896.dessa lämnar inte något större utrymme för tolkning. MB:s målsättning bör docks. 120

897.kunna medföra särskild försiktighet beträffande tillstånd till jakt på björn, varg,s. 120

898.järv, lo och örn enligt 6 eller 27 § i förordningen liksom vid beslut om skyddsjakts. 120

899.enligt 23b § (jfr 7 och 8 §§ jaktlagen), och miljöhänsyn kan också motivera sär­s. 120

900.skilda föreskrifter om restriktioner vid jakt m.m. enligt 19 § förordningen.9 1090 - Ens. 120

901.ny lag om viltvårdsområden (2000:592) aktualiserar framför allt viltvårdens för­s. 120

902.hållande till äganderätten.101s. 120

903.Det är tänkbart att miljöhänsyn kan påverka också de civilrättsliga reglerna oms. 120

904.jakträtt i jaktlagen m.fl. författningar. Denna fråga skall dock tas upp i ett senares. 120

905.sammanhang (se 6.3 nedan).s. 120

906.Fiskelagstiftning 121s. 121

907.Sammanfattningsvis kan sägas att jaktlagstiftningens utformning ger bety­s. 121

908.dande utrymme för att tillämpa MB:s principer om skärpt miljöhänsyn och bättres. 121

909.hushållning med naturresurser. Till en del skulle detta gå ut över jakträttshavaren,s. 121

910.men i andra hänseenden bör MB förstärka hans skydd mot verksamheter soms. 121

911.innebär en risk för viltbeståndet. - En annan sak är om domstolar och myndighe­s. 121

912.ter verkligen tillmäter balkens tankegångar en sådan vikt på detta relativt periferas. 121

913.område, när inte lagstiftaren särskilt betonat saken. Här liksom annars där intes. 121

914.balkens regler är direkt tillämpliga är det kanske troligast att man går vidare i des. 121

915.gamla spåren, i varje fall tills något prejudikat från högsta instans eller något upp­s. 121

916.märksammat juridiskt debattinlägg fäster uppmärksamheten på det ändrade läget. 3.8 Fiskelagstiftning Fiskelagstiftningen uppvisar åtskilliga paralleller med jaktlagstiftningen. Också här gäller det hushållningen med en naturresurs, vilken framstår som ännu viktigare än viltet från ekonomisk synpunkt.s. 121

917.Vid sidan av civilrättsliga regler om rätten till fiske förekommer i fiskelagens. 121

918.(1993:787) bestämmelser om fiskevården och fiskets bedrivande där miljöhänsyns. 121

919.framträder. I 19 § finns sålunda regler om möjligheten att meddela föreskrifters. 121

920.angående fiskevården; enligt 20 § kan föreskrifter meddelas om hänsyn till natur­s. 121

921.vårdens intressen.s. 121

922.Sådana synpunkter betonades inte så mycket när fiskelagen tillkom. Huvudskä­s. 121

923.len för reformen sades vara behovet av modernisering av 1950 års lag och en för­s. 121

924.enkling av regelsystemet samt önskemål att införa vissa redskapsbegränsningar förs. 121

925.fritidsfisket och yrkesfiskelicens.102 Vissa senare tillkomna bestämmelser avsers. 121

926.emellertid att genomföra EG:s fiskeripolitik, där särskilt hushållningssynpunkters. 121

927.framträder. Framför allt kan nämnas förordningen (1994:1716) om fisket, vatten­s. 121

928.bruket och fiskerinäringen, som utöver regler som avser resursfördelning och hus­s. 121

929.hållning innehåller bl.a. utförligare bestämmelser om fiskets bedrivande än fiske­s. 121

930.lagen. 103s. 121

931.Regeln i 20 § fiskelagen om naturvårdshänsyn (numera kompletterad av 2 kap.s. 121

932.12 § i 1994 års förordning) infördes på förslag av Naturvårdsverket. Enligt moti­s. 121

933.ven skulle föreskrifter med sådant syfte inte utnyttjas i vidare mån än att ett ratio­s. 121

934.nellt fiske kunde utövas i normal omfattning på platsen; syftet var att skydda käns­s. 121

935.lig natur och harmonisera bestämmelserna med annan lagstiftning om areellas. 121

936.näringar. Bemyndigandet skulle bara komma till användning om inte egentligas. 121

937.fiskevårdsföreskrifter gav tillräckligt skydd för naturvårdsintressena, och fiskets. 121

938.fick inte avsevärt försvåras.104 Bestämmelsen ger numera också möjlighet att före­ 122 Miljöbalken och fastighetsrättens. 121

939.skriva att miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas angående verkan av en fis­s. 122

940.kemetod eller utsättande av fisk; i sammanhanget åberopas det angelägna i atts. 122

941.bevara den biologiska mångfalden och att utnyttja befintliga fiskresurser på etts. 122

942.balanserat sätt.105s. 122

943.Av naturliga skäl spelar hänsyn till naturmiljön (i inskränkt mening) en under­s. 122

944.ordnad roll när det gäller fiske. Vad angår tanken på en rationell och långsiktigs. 122

945.hushållning med naturresurser har den redan före MB:s tillkomst i hög grad präg­s. 122

946.lat fiskelagstiftningen; på denna punkt kan den knappast väntas medföra någons. 122

947.ytterligare skärpning, trots balkens målsättning rörande hållbar utveckling ochs. 122

948.dess hushållningsprincip i 2:5. Fiskereglerna har emellertid betydelse också förs. 122

949.den biologiska mångfalden, och här kan man tänka sig att MB:s allmänna grund­s. 122

950.satser får en viss inverkan bl.a. vid tillämpningen av 20 § fiskelagen. Bl.a. börs. 122

951.bedömningen, vad som kan anses som avsevärt försvårande av fisket, påverkas avs. 122

952.de nya hänsynsreglerna (jfr 3.1 ovan). - På det hela taget torde dock balkens effekts. 122

953.vara mindre för fiskets del än när det gäller jaktlagstiftningen. I den mån den hars. 122

954.några verkningar lär de oftast gå ut över fiskerättshavaren, men i vissa avseendens. 122

955.kan han tvärtom få ett ökat skydd på liknande sätt som jakträttshavaren. 3.9 Rennäringslagen Rennäringslagen (RNL) ändrades inte vid MB:s tillkomst men har ändå visst intresse i detta sammanhang.s. 122

956.Renskötseln har på senare år framstått som ett ganska betydande miljöproblems. 122

957.med hänsyn till nya metoder och ny teknik, bl.a. motorisering och mekaniserings. 122

958.av verksamheten. Vissa fjällområden betas så hårt att allvarlig förslitning uppkom­s. 122

959.mer, och även annars medför motorfordon som används vid renskötseln skador pås. 122

960.vegetationen, något som dock även beror på ändrade vanor vid fjällturismen.106s. 122

961.Renbetesfjällen kan vidare ses som en naturresurs, även om inte resursen lär till­s. 122

962.höra de omistliga om frågan ses från MB:s synpunkt. En stor del av deras värdes. 122

963.ligger snarare i betydelsen för samekulturen, som också utgör ett allmänt intresses. 122

964.enligt RNL. Fjällmarken kan visserligen tänkas falla under »värdefulla kulturmil­s. 122

965.jöer» enligt 1:1 MB, men renskötseln präglar inte det landskap där den förekom­s. 122

966.mer på samma sätt som jordbruket, och det är i varje fall inte betydelsen för hållbars. 122

967.utveckling som man då tar sikte på.s. 122

968.När det gäller MB får man observera, att en inskränkning av renskötselrättens. 122

969.ofta är en fördel för en enskild markägare på liknande sätt som när någon vills. 122

970.exploatera annans mark. Här är ju den säregna situationen, att två parter brukars. 122

971.Rennäringslagen 123s. 123

972.samma område utan att deras mellanhavande regleras av avtal; det avgörande blirs. 123

973.RNL:s ganska allmänt hållna bestämmelser.107 Skärpta miljökrav kan på detta sätts. 123

974.bli till fördel för markägaren. A andra sidan kan MB också motivera större åter­s. 123

975.hållsamhet bl.a. vid skogsbruk - alltså ett känt krav från samesidan. Särskilts. 123

976.väsentligt är detta i fråga om de fjällnära skogarna.108 Miljö-, markägar- och same-s. 123

977.intressen kan vidare alla stå i motsättning till turistnäringen, som kan åberopas. 123

978.fjällens betydelse som resurs för friluftslivet; hit kan också räknas intresset förs. 123

979.jägare och fritidsfiskare att få använda fjällområdena. Uppkommer dessutom frå­s. 123

980.gan om exploatering av fjällmark t.ex. för gruvdrift eller kraftverk blir det inte baras. 123

981.fråga om en triangel- eller kvadratkonflikt utan om fem motstående intressen soms. 123

982.får vägas mot varandra i sammanhanget.109 En överenskommelse mellan några avs. 123

983.parterna kan gå ut över miljöintresset eller ett annat konkurrerande intresse på lik­s. 123

984.nande sätt som vid exploatering av mark (jfr bl.a. 3.5 ovan om minerallagstift­s. 123

985.ningen).110s. 123

986.Redan före MB:s tillkomst innehöll RNL vissa regler om miljöhänsyn. I 65 §s. 123

987.sägs att vid renskötselns utövande hänsyn skall tas till andra intressen, varmed bl.a.s. 123

988.avses natur- och kulturmiljövården, och 65a § - tillkommen år 1996 - stadgar atts. 123

989.»rennäringen skall bedrivas med bevarande av naturbetesmarkernas långsiktigas. 123

990.produktionsförmåga så att dessa ger en uthålligt god avkastning samtidigt soms. 123

991.den biologiska mångfalden behålls». Paragrafen ger vidare möjlighet att meddelas. 123

992.föreskrifter om hänsyn vid renskötsel till naturvårdens och kulturmiljövårdenss. 123

993.intressen, dock inte så ingripande att pågående markanvändning avsevärt för­s. 123

994.svåras.s. 123

995.De nämnda reglerna om hänsynstagande till andra intressen och om föreskrif­s. 123

996.ter för renskötseln hade som förebild liknande bestämmelser i skogs- och jord-s. 123

997.brukslagstiftningen, där också förbehållet förekom att en föreskrift inte fick avse­s. 123

998.värt försvåra pågående markanvändning. RNL:s ursprungliga bestämmelse togs. 123

999.närmast sikte på hänsyn till växt- och djurlivet vid uppförande av anläggningar ochs. 123

1000.stängsel och vid användning av motorfordon och helikopter.111 Den citerades. 123

1001.124 Miljöbalken och fastighetsrättens. 124

1002.regeln om renskötselns bedrivande framstår däremot som en direkt omskrivnings. 124

1003.av miljömål som senare togs in i MB - hushållning med naturresurserna och hän­s. 124

1004.syn till den biologiska mångfalden. Det är möjligt att dessa krav på renskötselns. 124

1005.numera har ökat ytterligare genom balkens tillkomst, bl.a. på grund av de nya hän-s. 124

1006.synsreglerna.112s. 124

1007.De allra flesta regler i RNL är av annat slag och hänvisar inte till miljösynpunk­s. 124

1008.ter på samma sätt som de nämnda. Flertalet är av civilrättslig art, men beträffandes. 124

1009.vissa offentligrättsliga bestämmelser finns utrymme att göra en fri bedömning, därs. 124

1010.möjligen MB:s inställning kan spela en roll. Länsstyrelsen har sålunda möjlighets. 124

1011.att »på grund av ogynnsamma väderleks- och betesförhållanden eller av annat sär­s. 124

1012.skilt skäl» förlänga betestiden på vinterbetesmarkerna (3 §); det är väl inte uteslu­s. 124

1013.tet att vid den avvägning som här sker beakta miljöhänsyn, vilka dock vanligens. 124

1014.torde vara mindre framträdande i fråga om vinterbetet. Indelning i byområdens. 124

1015.skall göras av länsstyrelsen så att områdena blir lämpade för sitt ändamål »meds. 124

1016.hänsyn till betestillgång och övriga omständigheter»; i varje fall denna regel börs. 124

1017.kunna tillämpas med hänsyn tagen till naturmiljön, t.ex.överbetning av vissa fjäll,s. 124

1018.och i så fall borde MB:s hänsynsregler inte sakna betydelse.113s. 124

1019.De följande reglerna om samebyns förhållande till markägaren är närmast avs. 124

1020.civilrättsligt slag. En situation där miljöhänsyn tydligen skall beaktas är när läns­s. 124

1021.styrelsen upplåter jakt- och fiskerätt på kronomark enligt 32 § RNL - alltså bl.a.s. 124

1022.vid de omstridda upplåtelserna av småviltjakt.114 Lagtexten kräver här att upplå­s. 124

1023.telsen skall ske vara förenlig med god jaktvård eller fiskevård, något som ifrågasattss. 124

1024.just beträffande småviltsjakten. Man borde kunna vänta sig att kraven skärptess. 124

1025.efter MB:s tillkomst på liknande sätt som på jaktlagstiftningens område (jfr 3.7s. 124

1026.ovan). - När det gäller statens andra nyttjanderättsupplåtelser, t.ex. för anlägg­s. 124

1027.ningar av olika slag (32 § 1 st.), hänvisas inte på samma sätt till konsekvensernas. 124

1028.för miljön; ett krav är bara att upplåtelserna inte får medföra avsevärd olägenhets. 124

1029.för renskötseln. Detsamma gäller om andra åtgärder för markanvändning, av sta­s. 124

1030.ten eller enskilda markägare (se 30 § RNL). Här liksom vid andra civilrättsligas. 124

1031.mellanhavanden om fjällmarken kan det verka rimligt att också anlägga miljösyn­s. 124

1032.punkter. Men lagstiftningen ger inget klart stöd för detta, och rättsläget får ansess. 124

1033.osäkert. (Jfr om liknande civilrättsliga frågor inom kontraktsrätten 6.3 nedan.)s. 124

1034.De associationsrättsliga bestämmelserna i 35-64 §§ har knappast någots. 124

1035.intresse här. Regeln i 65 §, som bl.a. tar sikte på att renarna skall hindras att vållas. 124

1036.skada eller olägenhet, ger som sagt utrymme att ta miljöhänsyn. Vidare bör läns­s. 124

1037.styrelsen vid prövning av frågor om koncessionsrenskötsel enligt 87 § kunnas. 124

1038.Kulturminneslagen 125s. 125

1039.beakta bl.a. renskötselns inverkan på miljön. I 85 § 2 st. sägs sålunda att konces­s. 125

1040.sion får lämnas endast om »fortsatt renskötsel inom området är till övervägandes. 125

1041.nytta för orten och endast om den som söker koncession kan antas komma atts. 125

1042.driva renskötseln på ändamålsenligt sätt».s. 125

1043.Sammanfattningsvis kan sägas, att MB kan få betydelse för regleringen av ren­s. 125

1044.skötseln i flera olika avseenden - inte bara vid tillämpningen av regler med direkts. 125

1045.sikte på naturmiljön utan också i vissa andra, fast inte särskilt praktiska situationer.s. 125

1046.Mestadels lär detta innebära en viss inskränkning av samernas renskötselrätt, mens. 125

1047.ibland kan också motsatsen förekomma. 3.10 Kulturminneslagen I motsats till flertalet lagar som här har berörts har lagen (1988:950) om kulturminnen - här kallad KML - inte ändrats alls i samband med MB:s tillkomst. Det hindrar inte att MB:s principer kan påverka också dess tolk­ ning.s. 125

1048.Detta kan anses framgå redan av den allmänna inställningen bakom lagstift­s. 125

1049.ningen. Enligt motiven till 1:1 MB omfattar som sagt begreppet hållbar utveck­s. 125

1050.ling också en god kulturmiljö, och 1:1 2 st. 2 p. talar direkt om sådana miljöerss. 125

1051.skydd och vård (jfr 2.2 ovan). I motiven till kulturminneslagen framhålls vikten avs. 125

1052.att kulturmiljövården integreras i samhällsplaneringen, och dess vida målsättnings. 125

1053.utvecklas på ett sätt som något påminner om resonemanget kring MB - bl.a. beto­s. 125

1054.nas dess framtidsinriktade perspektiv.115 Det är naturligt att lagstiftning meds. 125

1055.ungefär samma syfte tolkas efter liknande riktlinjer.s. 125

1056.Vidare är gränsdragningen flytande mellan enskilda regler i MB och KML. Pås. 125

1057.båda håll finns bestämmelser om ingrepp av olika slag mot markägaren till skydds. 125

1058.för miljön. MB:s regler om kulturreservat (7:8) förutsätter att delar av området —s. 125

1059.en byggnad eller anläggning - redan kan ha varit skyddad enligt kulturminnesla­s. 125

1060.gen. Enligt KML kan också skyddas ett område kring fornlämning (2:2) bl.a. förs. 125

1061.att fornlämningen skall bevaras i lämplig miljö116, och beträffande byggnadsmin-s. 125

1062.nen kan föreskrifter meddelas att ett område kring byggnaden skall hållas i sådants. 125

1063.skick att byggnadsminnets utseende och karaktär inte förvanskas (3:2).117 Avs. 125

1064.MB:s förarbeten framgår att gränsen mot kulturminneslagens tillämpningsom­ 126 Miljöbalken och fastighetsrättens. 125

1065.råde över huvud taget är svår att precisera.118 Också av sådana skäl är det naturligts. 126

1066.att miljöhänsyn av liknande slag även påverkar tillämpningen av KML.s. 126

1067.I 1:1 2 st. KML sägs att ansvaret för skydd och vård av kulturmiljön delas avs. 126

1068.alla och att såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mots. 126

1069.kulturmiljön - alltså en allmänt hållen hänsynsregel som påminner om vissas. 126

1070.bestämmelser i 2 kap. MB. Vidare skall den som planerar eller utför ett arbete ses. 126

1071.till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas. Här börs. 126

1072.sådana inslag i MB som kunskapskravet (2:2 MB), försiktighetsregeln (2:3) ochs. 126

1073.lokaliseringsregeln (2:4) spela en roll för kraven på den enskilde. Någon motsva­s. 126

1074.righet till den allmänna skälighetsregeln i 2:7 MB saknas visserligen i KML, mens. 126

1075.i vissa sammanhang hänvisas till en avvägning mot enskilda intressen. Kanske fårs. 126

1076.bevisbördan läggas på samma vis; som förut framhållits är det naturligt att dens. 126

1077.som påstår sig inte ha råd med att skydda miljön också har att lägga fram utred­s. 126

1078.ning om detta.s. 126

1079.KML:s regler i 2 kap. om fasta fornlämningar är påfallande stränga mot mark­s. 126

1080.ägaren; bl.a. får riksantikvarien och länsstyrelsen vidta de åtgärder »som behövs»s. 126

1081.för att skydda fornlämningen, varvid bara en regel om »skälig ersättning» tillgo­s. 126

1082.doser ägarens intressen (2:7), och länsstyrelsen kan meddela särskilda föreskrifters. 126

1083.till dess skydd. I motiven förutsätts att skyddsåtgärderna i alla fall står i proportions. 126

1084.till fornlämningens art och betydelse;119 det är naturligt om den allmänna propor-s. 126

1085.tionalitetsprincipen på detta sätt får betydelse för tillämpningen av en lagstiftnings. 126

1086.som lämnar så ringa utrymme för en avvägning. Tillstånd att rubba, ändra eller tas. 126

1087.bort en fast fornlämning skall sökas hos länsstyrelsen, som far bevilja det bara oms. 126

1088.fornlämningen medför hinder eller olägenhet som inte står i rimligt förhållandes. 126

1089.till dess betydelse (12 §).Motiven framhåller att bevarandet av fornlämningen fårs. 126

1090.medföra hinder eller olägenhet »men inte i orimlig grad» och att vid avvägningens. 126

1091.får beaktas det tilltänkta arbetsföretagets betydelse både ur enskild och allmäns. 126

1092.synpunkt. Resonemanget påminner något om skälighetsregeln i 2:7 MB, som börs. 126

1093.vara vägledande i sammanhanget.120s. 126

1094.Beträffande byggnadsminnen anges restriktiva förutsättningar för att byggnads-s. 126

1095.minnesförklaring skall förekomma - byggnaden eller bebyggelsen i området skalls. 126

1096.vara »synnerligen märklig» (3:1). Skyddsföreskrifter skall så långt möjligt utformass. 126

1097.Kulturminneslagen 127s. 127

1098.i samförstånd med ägaren, som inte far åläggas mera omfattande skyldigheter äns. 127

1099.som är oundgängligen nödvändigt för att bibehålla byggnadsminnets kulturhisto­s. 127

1100.riska värde; hänsyn skall tas till byggnadens användning och ägarens skäliga öns­s. 127

1101.kemål (3:3). Ersättning utgår enligt väsentligen samma principer som vid liknandes. 127

1102.rådighetsinskränkningar enligt PBL (3:10). I motiven betonas ytterligare viktens. 127

1103.av samråd med ägaren, när det gäller en framgångsrik byggnadsminnesvård ochs. 127

1104.hanteringen av ersättningsfrågor.121 Dispens beträffande föreskrifterna förutsätters. 127

1105.särskilda skäl, varvid länsstyrelsen får ställa skäliga villkor beträffande ändringens. 127

1106.(3:14); hänsyn kan då tas bl.a. till ombyggnadens orsak och till hur den ekono­s. 127

1107.miskt belastar ägaren. 122 Vidare får länsstyrelsen jämka föreskrifterna eller hävas. 127

1108.byggnadsminnesförklaringen om bibehållandet av byggnadsminnet medför hin­s. 127

1109.der, olägenhet och kostnad som inte står i rimligt förhållande till dess betydelses. 127

1110.(3:15). Sådana beslut avses komma i fråga bara i undantagsfall, bl.a. om företag avs. 127

1111.större allmän eller enskild nytta hindras eller avsevärt försvåras.123s. 127

1112.Som framgår är dessa bestämmelser betydligt förmånligare för den enskilde äns. 127

1113.fornminnesreglerna. Man kunde tänka sig en skärpt bedömning i överensstäm­s. 127

1114.melse med tankegångarna bakom MB, närmast i fråga om avvägningen mellans. 127

1115.byggnadsminnets bevarande och företag av enskild nytta. Att döma av MB:ss. 127

1116.motiv skulle ju kulturella värden vara ungefär lika viktiga som naturvärden. Frågans. 127

1117.är dock om detta verkligen är balkens ståndpunkt. Hur lagstiftaren egentligen setts. 127

1118.på estetiska och historiska värden i sammanhanget är som sagt oklart (jfr 2.2s. 127

1119.ovan). Möjligen kan sådana värden väga lättare vid en konflikt med ekonomiskas. 127

1120.intressen än hänsyn till människors hälsa och till bevarandet av naturresurserna,s. 127

1121.där överlevnadssynpunkter får större tyngd; kulturella värden skulle beaktas sås. 127

1122.långt man anser sig ha råd men sedan får ge vika för samhällsekonomiska hänsyn.s. 127

1123.Diskussionen om hållbar utveckling tar ju inte i samma grad sikte på kulturmiljön.s. 127

1124.Men detta är bara spekulationer. I varje fall lär någon inverkan av MB vid dens. 127

1125.praktiska tillämpningen av KML än så länge vara svår att konstatera.124s. 127

1126.128 Miljöbalken och fastighetsrättens. 128

1127.3.11 Grannelagsrättens. 128

1128.Rättsförhållandet mellan grannar regleras särskilt i 3 kap. JB, som docks. 128

1129.idag innehåller ganska få bestämmelser, mestadels om mera speciella frå­s. 128

1130.gor. Också dessa regler kan beröras av MB:s tillkomst.s. 128

1131.De viktigaste grannelagsrättsliga reglerna är nu intagna i miljölagstiftningen. Mil­s. 128

1132.jöskyddslagen av 1969, tillkommen ungefär samtidigt som JB, kom att reglera mil­s. 128

1133.jöstörningar i grannförhållanden, och detsamma gäller dess motsvarigheter i MBs. 128

1134.(särskilt 9 kap.). Vissa skadeståndsregler överfördes från JB till 1986 års miljöska-s. 128

1135.delag (se nu framför allt 32:5 MB). Alltjämt återstår dock en del bestämmelser is. 128

1136.JB: en allmän hänsynsregel i 3:1 samt regler om rötter och grenar som tränger ins. 128

1137.på grannfastigheten (3:2), om skyddsåtgärder vid grävning (3:3 och 3:5) och oms. 128

1138.byggnader och andra anläggningar som skjuter in på angränsande mark (3:7).s. 128

1139.Bortser man från vissa speciella föreskrifter (3:2, 3:7) får bestämmelserna i JBs. 128

1140.på detta vis betydelse främst när inte MB kan åberopas. Regeln i 3:1 JB är myckets. 128

1141.allmänt hållen och kan inte antas ha något företräde framför MB:s senare till­s. 128

1142.komna regler. I fråga om miljöfarlig verksamhet gäller framför allt 9 kap. MB, ochs. 128

1143.de flesta skadefall i grannförhållanden faller under 32 kap. MB - låt vara att intes. 128

1144.miljöskadereglerna täcker alla tänkbara typer av skadegörelse.125 Frågan vilkens. 128

1145.hänsyn man allmänt sett skall ta till granne regleras inte bara av 3:1 JB utan också,s. 128

1146.och vanligen i första hand, av 2 kap. MB. Särskilt 2:3 och 2:4 ter sig närmast soms. 128

1147.preciseringar av den äldre hänsynsregeln i 3:1 JB och bör kunna tillämpas så snarts. 128

1148.en verksamhet eller ett förhållande på något sätt medför risker för miljön eller häl­s. 128

1149.sotillståndet på grannfastigheten - något som med MB:s vidsträckta miljöbegrepps. 128

1150.lär vara fallet vid de flesta störningar (jfr 2.2 ovan). Av speciellt intresse är här loka-s. 128

1151.liseringsregeln i 2:4, som bör vara vägledande också vid mindre allvarliga stör­s. 128

1152.ningar: man kan begära att en granne förlägger sin verksamhet på fastigheten sås. 128

1153.att det medför minsta intrång och olägenheter för närboende, om inte det medförs. 128

1154.orimlig kostnad (2:7). Resonemanget bör få betydelse också om ersättning krävss. 128

1155.för skador i grannelagsförhållanden: kraven på hänsyn förstärks på sätt som senares. 128

1156.kommer att utvecklas (jfr 4.4 och 4.6 nedan).126 - Balken kan på detta vis antas has. 128

1157.utvidgat markägarens skydd mot intrång från grannfastigheten127s. 128

1158.I 2:1 1 st. MB föreskrivs om bevisbördan för att hänsynsreglerna iakttagits atts. 128

1159.denna skall ligga på verksamhetsutövaren bl.a. »när frågor prövas om tillåtlighet,s. 128

1160.Allemansrätten 129s. 129

1161.tillstånd, godkännande och dispens». Tydligen utgår man då från en myndighets -s. 129

1162.prövning enligt MB:s regler.128 Däremot är avsikten inte att ändra vedertagnas. 129

1163.bevisregler såvitt avser skadeståndsrättsliga eller straffrättsliga frågor enligt MB.129s. 129

1164.Balken ger emellertid också utrymme för enskilda anspråk rörande förbud mots. 129

1165.fortsatt verksamhet eller föreläggande att skyddsåtgärder eller andra försiktighets­s. 129

1166.åtgärder skall vidtas (se 32:12). Onekligen är det här fråga om en talan om tillåt­s. 129

1167.ligheten av verksamheten. Enligt lagtexten borde därför bevisbördan vara omkas­s. 129

1168.tad också i denna situation: om förbudstalan mot en granne grundas på MB i stäl­s. 129

1169.let för på 3 kap. JB skulle grannen ha att bevisa att han exempelvis iakttagit för­s. 129

1170.siktighetsprincipen, lokaliseringsregeln i 2:4 eller avhjälpningskravet i 2:8.s. 129

1171.Troligen har problemet inte uppmärksammats vid förarbetena. Om man skall följas. 129

1172.2:1 MB kommer i vart fall balken att innebära en ytterligare skärpning av skyldig­s. 129

1173.heterna i grannförhållandena, som gör det naturligt att MB åberopas i stället förs. 129

1174.JB i sådana sammanhang.130s. 129

1175.Vad angår övriga, mera preciserade bestämmelser i 3 kap. JB har de större själv­s. 129

1176.ständig betydelse, men även här kan i varje fall MB:s hänsynsregler komma in is. 129

1177.bilden. Bl.a. kan sådan skada på annans mark som omtalas i 3:3 JB ibland uppfat­s. 129

1178.tas som en skada på eller olägenhet för natur- eller kulturmiljön. Då kan man meds. 129

1179.stöd av 2:3 och 2:7 MB skärpa kraven på skyddsåtgärder (se härom särskilt 3:3 2s. 129

1180.st. JB), och ägaren av den hotade fastigheten bör ha särskilda möjligheter att vidtas. 129

1181.åtgärd på grävarens fastighet (jfr 3:5 JB). 3.12 Allemansrätten Som nämnt är det troligt att också allemansrättens innehåll skulle kunna påverkas av MB:s nya regler. Med hänsyn till de vaga principer som gäller på rättsområdet verkar detta särskilt närliggande.s. 129

1182.Frågan vad som är tillåtet och förbjudet på annans mark anses ju reglerad framförs. 129

1183.allt i brottsbalken, och även om dess bestämmelser inte ger den yttersta sanningens. 129

1184.om dessa frågor - allt som inte är kriminaliserat är ju inte tillåtet131 - så anger des. 129

1185.i stora drag rättsläget. På senare år har man emellertid ifrågasatt allemansrätten is. 129

1186.dess nuvarande form, bl.a. under hänvisning till de risker den innebär för natur­s. 129

1187.miljön.132 Över huvud taget har den tidigare synen på allemansrätten såsom fram­s. 129

1188.för allt ett medel för den enskilde att få kontakt med naturen nu fått konkurrenss. 129

1189.130 Miljöbalken och fastighetsrättens. 130

1190.av ett mera kommersiellt synsätt. Naturen skulle vara platsen för vad man kallats. 130

1191.upplevelseindustri: turister lockas med speciella, ofta avancerade och kostnadskrä­s. 130

1192.vande aktiviteter i ett landskap som alltmer påverkats av denna användning.133s. 130

1193.Också på andra sätt utnyttjas naturen förvärvsmässigt utan markägarens medgi­s. 130

1194.vande, något som man särskilt reagerat mot på markägarhåll - detta skulle aldrigs. 130

1195.ha varit meningen när reglerna från början utformades. HD har dock i princips. 130

1196.godtagit ett sådant utnyttjande, om det inte ställer till alltför stora olägenheter förs. 130

1197.markägaren och miljön (se NJA 1996 s. 495, rörande organiserad forsränning).134s. 130

1198.Även tendensen att betona egendomsskyddets betydelse i en marknadsekonomis. 130

1199.kan här spela en roll. I RF har intagits en hänvisning till allemansrätten som ens. 130

1200.begränsning av egendomsskyddet (2:18 3 st.), men detta får närmast ses som ens. 130

1201.ideologisk deklaration utan egentlig juridisk betydelse. Allemansrätten utgör jus. 130

1202.traditionellt något av en hjärtesak för socialdemokratiska politiker, och det hars. 130

1203.varit naturligt att framhäva dess betydelse som en viss kompensation för det för­s. 130

1204.stärkta egendomsskydd som tillkom på borgerligt initiativ. Dess kommersiellas. 130

1205.utnyttjande lär dock knappast ha spelat någon roll i sammanhanget - här lärs. 130

1206.intresset även på socialdemokratiskt håll ha varit ganska ljumt - och i alla händel­s. 130

1207.ser lär allemansrätten knappast ha fått något förstärkt skydd genom grundlagsänd­s. 130

1208.ringen.135 Den effekt som förhållandet möjligen kunde få på tolkningen av olikas. 130

1209.lagregler lär i allmänhet neutraliseras av det förstärkta egendomsskydd som sam­s. 130

1210.tidigt tillkom.s. 130

1211.I vart fall är det av intresse att allemansrätten idag framstår som mer kontrover­s. 130

1212.siell än för några decennier sedan. Det ökar betydelsen av MB:s inställning. Soms. 130

1213.redan framhållits (1.3) synes balken klarare än tidigare lagstiftning belysa motsätt­s. 130

1214.ningen mellan friluftsintresset - den »sociala naturvården» - och miljöhänsyn is. 130

1215.egentlig mening. Målsättningsregeln i 1:1 talar visserligen om skydd för naturmil­s. 130

1216.jön men betonar inte dess betydelse för friluftslivet. Det står i varje fall klart atts. 130

1217.den aspekten inte betyder mycket för målet att uppnå hållbar utveckling - snarares. 130

1218.kan detta motverkas av vissa former av friluftsliv.136 Fastän en del regler i natur­s. 130

1219.vårdslagen till allemansrättens skydd har behållits i 7 kap.137 har man tagit in ens. 130

1220.särskild hänsynsregel med sikte främst på allemansrättens utövning i 7:1 MB (därs. 130

1221.Allemansrätten 131s. 131

1222.den för övrigt inte passar särskilt väl); på detta sätt synes balken markera att intres­s. 131

1223.set av rörelsefrihet i skog och mark är underordnat miljöskyddet. Beträffandes. 131

1224.organiserad, kommersiellt präglad allemansrätt förutses en särskild kontrolls. 131

1225.genom anmälningsplikt (jfr 12:6), något som närmast motiverats med miljöhän­s. 131

1226.syn men också är en fördel från markägarnas synpunkt. En sådan ordning bör rim­s. 131

1227.ligen motverka överträdelser av anonyma grupper.138 Hänsynsreglerna i 2 kap. kans. 131

1228.visserligen vara ett skydd för naturmiljön också som plats för rekreation, men dens. 131

1229.tanken har kommit i skymundan i motivens resonemang. Strandskyddet utgörs. 131

1230.alltjämt ett väsentligt skydd mot inskränkningar av allemansrätten, men samtidigts. 131

1231.är att märka att reglerna numera avser att tillvarata också ekologiska hänsyn - ens. 131

1232.funktion som i flera sammanhang betonats i motiven.139s. 131

1233.Skall man sammanfatta MB:s inställning blir resultatet, att hänsyn till alle­s. 131

1234.mansrätten visserligen i stort sett upprätthållits gentemot markägaren, i enlighets. 131

1235.med lagstiftarens traditionella värderingar, men tycks ha förlorat i vikt i förhål­s. 131

1236.lande till miljöintressena. Här är politiska hänsyn inte lika framträdande. - Dettas. 131

1237.bör fa vissa konsekvenser för tillämpningen både av de aktuella stadgandena is. 131

1238.brottsbalken och av andra regler om allemansrätten.140s. 131

1239.I vissa fall lämnar lagtexten knappast något utrymme för att dra in miljösyn­s. 131

1240.punkter i bedömningen. Vad till en början angår 12:4 BrB, lär vad som är »tomt»s. 131

1241.inte bero av sådana hänsyn utan av andra förhållanden, främst hur pass starkts. 131

1242.hemfridsintresset gör sig gällande. Inte heller torde miljöhänsyn nämnvärts. 131

1243.påverka begreppet »plantering»; närmast blir områdets faktiska beskaffenhets. 131

1244.avgörande, om också i något gränsfall dess särskilda värde som kulturmiljö kan talas. 131

1245.för skydd.s. 131

1246.När det gäller uttrycket »annan äga som kan skadas därav» (alltså av passages. 131

1247.över ägan) är förhållandet inte riktigt detsamma. På denna punkt hänvisars. 131

1248.bestämmelsen till skaderisken, och bedömningen vad som utgör relevant skadas. 131

1249.behöver inte enbart grundas på en ekonomisk uppskattning. Det är tydligt atts. 131

1250.varje passage som lämnar spår efter sig - och det gäller också passage i skog ochs. 131

1251.mark - har fysiskt påverkat marken, men om detta utgör en skada i lagens menings. 131

1252.måste i gränsfall bero på värderingar. Redan den omständigheten att djur- ellers. 131

1253.växtlivet skadas borde kunna påverka den straffrättsliga prövningen141, och i varts. 131

1254.fall måste detta vara fallet när man drar gränsen för vad som är civilrättsligt tillåtet.s. 131

1255.Här kan åter hänvisas till det ledande rättsfallet NJA 1996 s. 495, där HD soms. 131

1256.skäl för att utnyttjandet av allemansrätten varit otillåtet åberopat bl.a. inverkan pås. 131

1257.djur- och växtlivet.s. 131

1258.Sedan MB skärpt kravet på hänsyn till naturmiljön vid olika aktiviteter, framförs. 131

1259.allt genom reglerna i 2 kap. 3 och 4 §§, är det naturligt med en strängare bedöm­s. 131

1260.132 Miljöbalken och fastighetsrättens. 132

1261.ning av sådant nyttjande bl.a. i kommersiella sammanhang. Resonemanget hars. 132

1262.berörts när det gäller hänsyn till viltet enligt jaktlagen (3.7 ovan) men bör aktua­s. 132

1263.liseras vid alla åtgärder på annans mark som kan påverka miljön. Möjligheternas. 132

1264.skulle alltså vara större att utverka förbud mot olika åtgärder på annans mark, intes. 132

1265.bara när de besvärar markägaren utan också när de betyder mindre för honom mens. 132

1266.på ett eller annat sätt medför skada på naturmiljön; och i den ingår tydligen natur­s. 132

1267.resurser av olika slag. En annan sak är att det normalt bara är markägare som förs. 132

1268.talan om ett sådant förbud; de kan dock göra det främst av omsorg för miljön.s. 132

1269.Vad sedan angår regeln om tagande av naturprodukter i 12 kap. 2 §, innehållers. 132

1270.paragrafen ju till större delen en preciserad uppräkning av förbjudna produkter.s. 132

1271.Uttrycket »annat sådant, som ej är berett till bruk» är dock oklart. I ett HD-avgö-s. 132

1272.rande där bestämmelsen tillämpats på vitlav (NJA 1986 s. 637) har bl.a. beaktatss. 132

1273.att tillgreppet, som bedömdes som stöld, åstadkom betydande och svårläkta ska­s. 132

1274.dor på marken; avgörande lär här ha varit inte enbart fastighetsägarens ekono­s. 132

1275.miska intresse utan också miljösynpunkter. Med tillkomsten av MB framstårs. 132

1276.sådana resonemang som än mera närliggande. De bör inverka också när det gällers. 132

1277.t.ex. tillgrepp av mossa. Vidare är att märka, att straffbestämmelsen även i övrigts. 132

1278.anses innebära att vissa helt bagatellartade ingrepp går fria.142 Vid denna gräns­s. 132

1279.dragning bör man kunna beakta inte bara hur stor den ekonomiska skadan är utans. 132

1280.också om naturmiljön skadas på ett mera påtagligt sätt. - MB lär däremot knap­s. 132

1281.past få betydelse för straffbestämmelsen i 8:11 2 st. BrB. Denna hänvisar visserli­s. 132

1282.gen till vaga begrepp som »intrång i annans besittning» och obehörigt skiljandes. 132

1283.från besittning, men de faktiska förhållanden som här blir avgörande lär intes. 132

1284.påverkas av miljöhänsyn. Markägarens ekonomiska intressen kommer i förgrun­s. 132

1285.den, i någon mån också hans hemfrid (såvitt angår störande tältning).143s. 132

1286.MB:s inställning kan också i övrigt öka betydelsen av resonemanget i NJA 1996s. 132

1287.s. 495 om störningar i djur- och växtlivet. Sådana förhållanden bör i störe utsträck­s. 132

1288.ning än tidigare vara ett argument för vitesförbud, t.o.m. om markägaren - soms. 132

1289.förutsätts föra förbudstalan - inte har några egentliga ekonomiska nackdelar atts. 132

1290.åberopa.s. 132

1291.Dessutom kan balken tänkas påverka möjligheten till skadestånd för skador pås. 132

1292.naturen, något som skall behandlas i ett senare avsnitt (4.10); detta kan omvänts. 132

1293.innebära ett ökat skydd också för friluftsintresset. Också annars står det klart atts. 132

1294.större hänsyn till naturmiljön många gånger innebär att samtidigt allemansrättenss. 132

1295.ställning förstärks; det är ju långtifrån alltid som den kommer i konflikt med prin­s. 132

1296.ciper om hållbar utveckling och biologisk mångfald. Även här verkar alltså miljö­s. 132

1297.hänsyn i olika riktningar.s. 132

1298.Återblick 133 3.13 Återblick I detta avsnitt har berörts en rad särskilda områden inom fastighetsrätten där MB:s tillkomst bör ha påverkat rättsläget. Som framgår är balkens verk­ ningar i hög grad varierande, och några konsekventa linjer för samord­ ningen med annan lag är svåra att finna; också här förefaller tidsbristen ha spelat en roll. I en del fall är det visserligen tydligt att konflikten står mellan ägarens ekonomiska intressen och miljöintresset, och då kan tankegång­ arna bakom MB bidra till att försvaga egendomsskyddet; exempel ger skogsvårdslagstiftningen (där dock lagstiftaren försökt minska balkens betydelse) och kulturminneslagen.144 Efter MB:s tillkomst finns det också anledning att ha något mindre vördnad än tidigare för proportionalitetsprincipen som skydd för enskilda markägare. - Men det är långtifrån alltid som motsättningen är så renodlad.s. 133

1299.En vanlig situation på den speciella fastighetsrättens område är att olika näringsintressen aktualiseras som inte stämmer (helt) med fastighetsäga­ rens önskemål; någon annan vill exploatera naturresurserna på fastigheten eller på annat sätt använda den kommersiellt. Innehavare av särskilda rätttigheter till fastigheten - t.ex. jakt- eller fiskerättshavare, samebyar - kan vilja nyttja marken, envar på sitt vis. På detta sätt kan det uppkomma kom­ plicerade konflikter om markens användning.145 Miljöintressen kan alliera sig än med den ena parten, än med den andra eller tredje; kombinationerna kan vara många och svåra att riktigt överblicka. Problemen kan bli särskilt aktuella vid tillämpning av hushållningsreglerna i 3 och 4 kap. MB men kan också komma upp i olika tillståndsärenden.s. 133

1300.Man får här räkna med möjligheten att exploatörer genom att tillgodose enskilda markägares intressen kan minska motståndet mot olämpliga ingrepp i miljön. Problemet är känt från miljöskaderätten - det är ett argu­ ment mot att lita för mycket på skadeståndsreglerna som skydd för mil­ jön146 - och det har särskilt påpekats på tal om minerallagen (3.5 ovan); men det kan också komma upp i andra sammanhang, där någon annan än fastighetsägaren vill utnyttja naturresurserna på fastigheten. Inte bara mil­ jömyndigheterna utan också lagstiftaren får vara uppmärksamma på dennas. 133

1301.134 Miljöbalken och fastighetsrätten risk att ett företag kan s.a.s. köpa sig rätt till att skada miljön.1471 sådana fall bör man inte fästa alltför stor vikt vid att de berörda markägarna accep­ terar ett ingrepp.s. 134

1302.På detta vis kommer MB att i ganska betydande grad komplicera rätts­ läget på fastighetsrättens område, också när inte balkens regler är direkt till­ lämpliga. Det kan vara svårt att avgöra vilken av de berörda kategorierna som generellt sett vinner på att man drar in miljösynpunkter i resone­ manget. Allmänt kan dock sägas, att MB här innebär en försvagning av rent marknadsekonomiska hänsyn; motstående argument vinner i tyngd.s. 134

1303.De konflikter som nu har berörts uppkommer i viss utsträckning i kontraktsrättsliga eller åtminstone kontraktsliknande situationer - t.ex. vid jakt- eller fiskerättsupplåtelser, eller i förhållandet mellan å ena sidan mark­ ägare, å andra sidan innehavare av renskötselrätt eller rättigheter enligt mineral- eller torvlagstiftningen. Här kan det naturligtvis finnas möjlighe­ ter att påverka lösningarna genom avtal mellan berörda parter; detsamma gäller för övrigt förhållandet mellan markägare och företag som vill utnyttjas. 134

1304.allemansrätten för organiserat friluftsliv. Jag återkommer till frågan, vad mån miljösynpunkter bör få betydelse också i detta läge (6.1, 6.3 nedan).s. 134