Stycket

16.En annan följd av vårdnadsöverflyttning som uppmärksammades var dess effekt på möjligheterna att adoptera barnet. Enligt adoptionsreglerna är vårdnadshavarens samtycke en förutsättning för medgivande till adop­ tion.228 En förälder utan del i den rättsliga vårdnaden skall höras men kan inte förhindra en adoption som anses vara till fördel för barnet. Har vård­ nadsansvaret flyttats över till familj ehemsförälder skall de samtycka till adoption. En förälder som motsätter sig adoptionen kan därmed inte för­ hindra att adoptionen medges om den bedöms vara till fördel för bar­ net.229 Med anledning av sådana här konsekvenser framhölls i propositio­ nen att enbart det förhållandet att barnet varaktigt bor hos någon annan än föräldern inte i sig borde leda till att vårdnaden om barnet tas ifrån föräldern. Inte heller ansågs det böra komma ifråga att flytta över vårdna­ den från föräldrar som håller en god kontakt med barnet när det vistas i fosterhemmet.230 Departementschefen försäkrade att föräldrarna inte behöver ”tveka inför tanken på en fosterhemsplacering av rädsla för att bli fråntagna vården och därmed utsättas för en risk att barnet adopteras av fosterföräldrarna mot deras vilja”.231 Om syftet med möjligheten att överflytta vårdnadsansvaret är att stärka barnets ställning synes dock denna försäkran böra tillmätas begränsat värde. Samtidigt är det klart att möj­ ligheten att överflytta vårdnaden används mycket sparsamt i praktiken. 9.5.4.5 Vårdnadsöverflyttning i praktiken När skall en vårdnadsöverflyttning anses vara uppenbart bäst för barnet? Det är inte lätt att ur bestämmelsens förarbeten dra några slutsatser om hur bedömningen skall ske. Å ena sidan framkommer ett klart syfte med bestämmelsen, att förhindra att barn som rotat sig i ett fosterhem blir uppryckta från en miljö där de funnit sig tillrätta och känner en större trygghet och känslomässig förankring än i det tidigare hemmet. A andra sidan betonas genomgående att bestämmelsen skall tillämpas restriktivt. Mot denna bakgrund är det intressant att beröra regelns tillämpning i praktiken. Tillämpligheten av FB 6:8 har prövats av HD i ett fall. 484 NJA 1993 s. 666. Målet rörde en 14-årig pojke som omhändertogs enligt barnavårdslagen och placerades i familjehem år 1980, vid ett års ålder. Omhändertagandet upphävdes år 1987. Pojken bodde då kvar i familje­ hemmet och flyttningsförbud meddelades år 1990. Stadsdelsnämnden väckte samma år talan mot de biologiska föräldrarna med yrkade att TR skulle förordna familjehemsföräldrarna att som särskilt förordnade förmyn­ dare utöva vårdnaden om pojken. Samtliga instanser biföll käromålet. HD konstaterade att vid tiden för avgörandet hade pojken vistats i familjehem­ met i 13 år, således största delen av sitt liv, och rotat sig där. Pojken kände enligt utredningen i målet sådan trygghet och gemenskap med familjehems­ föräldrarna att han uppfattade deras hem som sitt eget. Pojken hade inte givit uttryck åt någon annan uppfattning än att han ville stanna i familje­ hemsföräldrarnas hem. Familjehemsföräldrarna hade förklarat att de öns­ kade att vårdnaden anförtroddes dem. Till detta lades den omständigheten att pojken hade haft bristande kontakt med de biologiska föräldrarna, något som enligt domstolarna berott på att föräldrarna tagit få egna initiativ till kontakt. Det fanns inte något som gav stöd åt de biologiska föräldrarnas påstående att familjehemsföräldrarna var olämpliga som vårdnadshavare. HD fann därför vid en sammanvägning av omständigheterna i målet att det var uppenbart bäst för pojken att det rådande förhållandet fick bestå och att vårdnaden överflyttades till familjehemsföräldrarna. Det ingår i Socialstyrelsen verksamhet att följa utvecklingen beträffande överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar. Socialstyrelsen undersökte genom en enkät till landets kommuner tillämpningen av FB 6:8 under perioden 1 juli 1983-31 december 1990. Under denna period hade vårdnaden överflyttats i ett 80-tal ärenden.232 Resultatet av ytterligare en enkät rörande samma fråga i februari 1994 sammanföll i huvudsak med resultatet från den tidigare undersökningen förutom att antalet ärenden där vårdnaden överflyttats ökat från ett tiotal per år till c:a 40 per år.233 De fall där beslut om vårdnadsöverflyttning hade meddelats betecknades som okomplicerade. Barnet hade vistats lång tid i familjehemmet. 80 % av barnen hade bott i familjehemmet i mer än fem år då vårdnadsansvaret flyttades. Föräldrakontakten var gles eller hade helt upphört. Barnen hade uppnått en ålder då deras egen uppfattning kunde inhämtas. Över­ flyttningen skedde i en majoritet av fallen (70 %) med föräldrarnas sam­ tycke.234 I Sverige är ungefär 12000 barn föremål för vård utom hemmet enligt SoL eller LVU. Flertalet av dessa är placerade i familjehem. Ar 1998 var 76 % av de 8 500 barn som var föremål för vård enligt SoL pla­ cerade i familjehem. Av de 3500 barn som omhändertagits enligt LVUs. 54