1.9.5.4.1 Allmänt Det rättsliga vårdnadsansvaret kan, som framgår av föregående delav snitt, flyttas över till annan än förälder då föräldern av ett eller annat skäl inte längre kan vara vårdnadshavare. Gemensamt för dessa situationer ärs. 47
2.477 att det formellt sett är förälderns oförmåga att utöva vårdnaden, tillsam mans med frånvaron av annan förälder med vårdnadsansvar, som föranle der en prövning av vårdnadsansvaret. För denna studie är det av särskilt intresse att beakta i vilka fall som det rättsliga vårdnadsansvaret kan flyt tas över till annan än förälder utan att föräldern är olämplig. Det handlar med andra ord om situationer där hänsynen till barnets intressen är den omständighet som tas till omedelbar utgångspunkt för en prövning av vårdnadsansvaret, inte förälderns oförmåga att tillgodose dessa intressen.s. 47
3.Sedan år 1983 finns möjlighet att överflytta det rättsliga vårdnadsan svaret till annan än förälder utan att föräldern är olämplig. FB 6:8 stadgar att om ett barn stadigvarande vårdats och fostrats i annat hem än föräldra hemmet,206 och om det är uppenbart bäst för barnet att det rådande förhål landet får bestå och att vårdnaden flyttas över till den eller de som har tagit hand om barnet, skall rätten utse denne eller dessa att som särskilt förordnade vårdnadshavare utöva vårdnaden om barnet. Räckvidden av FB 6:8 begränsas i formellt hänseende av att det endast är socialnämnden som har talerätt angående vårdnadsöverflyttning.207 Barnet självt eller föräldrarna har inte talerätt. Härutöver är det flera förutsättningar som måste vara uppfyllda för att en vårdnadsöverflyttning skall kunna ske. Dessa förutsättningar behandlas nedan.s. 48
4.Vårdnadsansvarets överflyttning till den som tagit emot barnet för vård och fostran innebär att han eller hon i egenskap av vårdnadshavare skall tillgodose barnets behov såsom de angivits i FB. Ett sådant ansvar kan sägas åligga familjehemsföräldern redan utan överflyttning av vård naden, men då som en följd av ett avtal med socialnämnden. Med vård nadsansvaret följer också, som tidigare nämnts, beslutanderätt i frågor som rör barnet. Underhållsskyldighet följer inte av vårdnadsansvaret som sådant. Vårdnadshavaren får därför rätt att uppbära underhållsbidrag från föräldrarna, barnbidrag och eventuellt underhållsstöd.s. 48
5.Bestämmelsen i FB 6:8 har sitt ursprung i det betänkande Utredningen om barnets rätt lade fram år 1979. Utredningen föreslog långtgående möjligheter att flytta över vårdnadsansvaret till annan än förälder, både när barnet vistats länge i familjehem och rotat sig där och när föräldrarna 478 i praktiken upphört att fungera som föräldrar.208 Förslaget tilldrog sig stor uppmärksamhet vid remissbehandlingen. Flera instanser berörde hur för äldrarnas rätt påverkades av förslaget.209 Bestämmelsen i FB 6:8 kan ses som ett resultat av den ambition som då fanns att stärka barnets rättsliga ställning och markera betydelsen av att barnets behov tillgodoses. En vårdnadsöverflyttning enligt FB 6:8 innebär att barnets rätt till omvård nad bedöms självständigt från förälders rätt att få utöva vårdnaden. Av betydelse är också att barnets rätt att få kvarbli i den miljö barnet befinner sig i bedöms utan hänsyn till den bestämmanderätt som, trots att barnet är placerat i familjehem, tillkommer vårdnadshavarna. FB 6:8 innebär att den faktiska vården av barnet läggs till grund för det rättsliga vårdnads ansvaret. 9.5.4.2 "... i ett annat enskilt hem än föräldrahemmet...” En första förutsättning för att vårdnaden skall kunna flyttas över till annan än förälder enligt FB 6:8 är att barnet stadigvarande vårdats och fostrat i annat hem än föräldrahemmet.210 Utredningen om barnets rätt förutsatte i sitt betänkande år 1979 att överflyttning skulle kunna ske även i andra fall än vid placering genom socialnämndens försorg, exem pelvis i fall då föräldrarna tagit avstånd från barnet på grund av att barnet flyttat ihop med en person som föräldrarna inte godtagit.211 Utredningen synes ha haft som målsättning att ge barnet ett skydd för den relation som uppstått genom den faktiska vårdens utövande, oavsett anledning till att den faktiska vården inte fullgjorts av föräldrarna. Utredningens syn på den faktiska vårdens betydelse förefaller inte helt ha fått genomslag vid genomförandet av betänkandet. I propositionen talas enbart om place ringar utanför föräldrahemmet som sker genom socialnämndens för sorg.212 Fall där barnet har placerats i annans vård, exempelvis hos mor eller farföräldrar, nämns inte. Lagrummets ordalydelse hindrar dock inte att en vårdnadsöverflyttning skulle kunna ske även i sådana fall. I det föl jande talas om familjehem trots att termen antyder en koppling till dens. 48
6.479 offentligrättsliga lagregleringen som formellt sett inte är nödvändig, om än praktiskt sett vanligt förekommande.s. 49
7.Eftersom det endast är socialnämnden som har talerätt måste frågan om vårdnadsöverflyttning först aktualiseras hos socialnämnden. Barnet eller den barnet bor med kan anmäla till socialnämnden att de vill att vårdnadsansvaret flyttas. Socialnämnden är skyldig att inleda utredning om den får kännedom om omständigheter som kan innebära att nämnden behöver ingripa till underårigs skydd, något som torde vara fallet om anmälan gäller vårdnadsöverflyttning.213 Om socialnämnden finner att åtgärd behöver vidtas i fråga om vårdnaden för en underårig, skall social nämnden göra en framställan eller ansökan om vårdnadsöverflyttning hos domstol.214 För att talan skall väckas krävs att socialnämnden är över tygad om att det är uppenbart bäst för barnet att det rättsliga vårdnads ansvaret överflyttas.215 Det finns inte några riktlinjer för hur socialnämn den skall bedöma behovet av vårdnadsöverflyttning. 9.5.4.3 ”... stadigvarande vårdats och fostrats ...” Förutom att barnet skall ha vistats i ett annat enskilt hem än föräldrahem met krävs att vistelsen varit stadigvarande. Någon absolut tidsgräns har inte angivits i detta sammanhang. I propositionen betonas att vid varje placering av ett barn i ett familjehem, oavsett om det sker frivilligt enligt SoL eller tvångsvis genom ett omhändertagande enligt LVU, är utgångs punkten att barnet skall återförenas med föräldrarna. Det framhålls vidare att omständigheten att barnet varaktigt vistas hos någon annan inte i sig kan leda till att vårdnaden om barnet tas ifrån föräldrarna; arbetet på en återförening kan ta tid.216 Utredningen om barnets rätt ansåg att över flyttning skulle kunna ske om barnet vistats länge i fosterhemmet och rotat sig där och därför betraktar fosterhemmet som sitt riktiga hem.217 Att vistelsen skall ha varit stadigvarande förefaller mot denna bakgrund vara att förstå som en nödvändig betingelse för att barnet skall kunna inlemmas i familjehemmet på ett sådant sätt att det över huvud taget skall vara möjligt att finna det vara till barnets bästa att vårdnaden överflyttas.218 Uttryckt på ett annat sätt: vårdnaden kan flyttas över först 480 när barnet uppfattar familjehemmet som sitt ”riktiga” hem. Så sker först efter en längre tid. Den kontakt barnet har haft med sina föräldrar under vistelsen i familjehemmet får betydelse i sammanhanget. I propositionen framhålls att det ”givetvis” inte bör komma ifråga att flytta över vårdnaden från föräldrar som håller en god kontakt med bar net medan det vistas i ett fosterhem.219 Innebörden av detta torde vara att barn som har regelbunden kontakt med sina föräldrar inte heller kommer att uppfatta familjehemmet som sitt riktiga hem. En annan tolkning, som innebär att överflyttning kan ske endast när någon kontakt med föräld rarna inte förekommit, skulle på ett anmärkningsvärt sätt begränsa lag rummets tillämplighet.220 Om barnet vistas i familjehemmet under lång tid och trots kontakt med föräldrarna kommer att uppfatta familjehemmet som sitt riktiga hem uppstår frågan om kontakten med föräldrarna i sig kan förhindra en vårdnadsöverflyttning. I propositionen angavs att om föräldrarna inte har visat barnet något intresse under den tid det har vis tats i fosterhemmet eller om kontakterna har varit sporadiska eller skett under uppslitande former, kan en flyttning av vårdnaden bli aktuell.221 Uttalandet skulle kunna förstås som att kontakt i sig kan vara ett hinder för en vårdnadsöverflyttning, oberoende av hur barnet rotat sig i familje hemmet. Ändå finns det skäl mot en sådan tolkning. Vid alla placeringar i familjehem är, som ovan nämnts, utgångspunkten att umgänget med de biologiska föräldrarna skall främjas. Socialnämnden har en skyldighet att se till att umgänge kommer till stånd.222 1 förslag till ny socialtjänstlag berördes frågan på följande sätt:223 Även om en strävan alltså bör vara att föräldrar och barn skall återförenas förekommer det fall där en återförening inom en överskådlig framtid ter sig orealistisk. Detta är t.ex. fallet när ett barn har beretts vård utanför det egna hemmet i späd ålder och därefter växer upp i ett familjehem. Samma sak kan inträffa när ett litet äldre barn har bott i ett familjehem i många år och har rotat sig där. Barnet betraktar i en sådan situation många gånger familje hemmet som sitt ’riktiga’ hem. Barnet knyter känslomässigt an till familje-s. 50
8.481s. 51
9.hemsföräldrarna och betraktar dem som sina verkliga föräldrar. Detta kans. 52
10.ske även om kontakten med de biologiska föräldrarna under vårdtiden i ochs. 52
11.för sig varit god. I nu nämnda fall kan en vårdnadsöverflyttning till familje-s. 52
12.hemsföräldrarna vara ägnad att skapa förutsättningar för barnet att växa upps. 52
13.under trygga och stabila förhållanden. Skäl kan alltså finnas som talar för att en överflyttning kan ske även i fall då föräldrar och barn har hållit kontakt. Avgörande bör vara om barnet kommit att uppfatta fosterhemmet som sitt hem. Kontakt med föräldrarna utgör således inte ett formellt hinder för överflyttning men får betydelse vid bedömningen av vad som är bäst för barnet. 9.5.4.4 "... uppenbart bäst för barnet...” FB 6:8 anger som förutsättning för en överflyttning att det är uppenbart bäst för barnet att det rådande förhållandet får bestå och att vårdnaden flyttas över till den eller de som tagit emot barnet. För att ett beslut om överflyttning av vårdnadsansvaret skall anses vara till barnets bästa krävs således att två rekvisit är uppfyllda. För det första krävs att det anses bäst för barnet att kvarbli hos familjehemsföräldrarna. För det andra krävs att det kan anses vara bäst för barnet att familjehemsföräldrarna tillerkänns det rättsliga vårdnadsansvaret. I praktiken torde en uppdelning i två rekvisit inte alltid göras. För förståelsen av vad som skall anses vara uppenbart bäst för barnet när fråga om vårdnadsöverflyttning skall avgö ras kan det dock vara av värde att hålla i sär de två rekvisiten. Hur en bedömning av vad som är bäst för barnet rent konkret skall göras lämnas okommenterat i lagmotiven.s. 52
14.Angående innebörden av att det skall vara bäst för barnet att det rådande förhållandet får bestå kan följande sägas. Utgångspunkten för lagreformen år 1983 var, som ovan nämnts, att stärka barnets rätt. Med barnets rätt avsågs bland annat barnets behov av trygghet, kontinuitet och varaktiga relationer.224 Vid en bedömning av vad som är bäst för barnet skall inte föräldrarnas eventuella förmåga som vårdnadshavare beaktas särskilt. Syftet med FB 6:8 är istället att skydda barnets rätt till trygghet och förankring i den miljö där barnet funnit sig tillrätta och känner en större samhörighet och känslomässig förankring än i det egna hemmet. Stor betydelse skall också fästas vid barnets egen inställning till vård nadsfrågan.225 För att frågan om en vårdnadsöverflyttning skall aktualise ras krävs inte att vården i familjehemmet är ifrågasatt.226 482 Rätten till kontinuitet - enligt lagtexten att det är uppenbart bäst för barnet att det rådande förhållandet får bestå - skulle kunna anses skyd dad genom ett omhändertagande enligt LVU eller genom socialnämn dens rätt att enligt socialtjänstlagen ansöka om flyttningsförbud enligt LVU 24 §, om förutsättningar för ett omhändertagande enligt LVU inte är för handen. Dessa möjligheter ansågs dock inte ge ett tillräcklig skydd för barnets rätt. Ett flyttningsförbud kan meddelas endast om det finns en påtaglig risk för att barnets kroppsliga eller själsliga hälsa skadas om bar net skiljs från fosterhemmet och är dessutom endast en temporär åtgärd. En vårdnadsöverflyttning enligt FB 6:8 ansågs ha fördelen att barnet kan ges en uppväxt under stabila och trygga förhållanden i ett hem som det kommit att uppfatta som sitt eget. Det andra rekvisitet - att det skall vara uppenbart bäst för barnet att vårdnadsansvaret flyttas över till fosterföräldrarna - är i viss utsträckning betingat av det första rekvisitet. För att barnet skall kunna garanteras att få vara kvar i familjehemmet, oberoende av föräldrarnas lämplighet som vårdnadshavare, måste vårdnadsansvaret och, inte minst, den därmed sammanhängande bestämmanderätten fråntas föräldrarna. Något annat sätt att garantera att barnet får vara kvar i familjehemmet finns inte efter som de åtgärder socialnämnden kan vidta, som ovan nämnts, inte ansetts vara tillräckliga. Emellertid synes även andra skäl än att barnet genom att vårdnadens överflyttande kan ges en uppväxt under stabila och trygga förhållanden ansetts ha talat för att vårdnadsansvaret i vissa fall skulle överföras. I förarbetena nämns att de nya vårdnadshavarna genom vårdnadsöverflyttningen får en möjlighet att självständigt sköta barnet och ta del i omvårdnaden om barnet på samma sätt som om barnet vore deras eget. Som en positiv effekt framhölls att de biologiska föräldrarna avlas tas ett ansvar som de inte förmår bära.227 Att vårdnaden överflyttas skulle därmed kunna tillmätas ett självständig värde, inte bara ses som en förut sättning för att trygga barnets behov av kontinuitet. Dessa skäl, som anförts till stöd för att vårdnaden överflyttas och som inte hänger sam man med kontinuitetsaspekten, förefaller dock närmast vara hänförliga till familjehemsföräldrarnas intresse. Frågan skulle också kunna betrak tas ur barnets synvinkel, att exempelvis få en existerande föräldra-barnrelation rättsligt bekräftad skulle kunna ha ett eget värde för barnet. Bestämmelsen i FB 6:8 bemöttes vid sin tillkomst i huvudsak positivt. Kritiska synpunkter saknades dock inte. Flera remissinstanser pekade på risken för att föräldrar skulle tveka att frivilligt låta placera sina barn i familjehem om de i förlängningen skulle riskera att förlora vårdnaden om barnet. En sådan utveckling skulle vara negativ eftersom samhälletss. 52
15.483 möjligheter att gå in med stöd vad gäller vård och fostran av unga, när föräldrarna inte själva kunde svara för omsorgen, skulle minska.s. 53
16.En annan följd av vårdnadsöverflyttning som uppmärksammades var dess effekt på möjligheterna att adoptera barnet. Enligt adoptionsreglerna är vårdnadshavarens samtycke en förutsättning för medgivande till adop tion.228 En förälder utan del i den rättsliga vårdnaden skall höras men kan inte förhindra en adoption som anses vara till fördel för barnet. Har vård nadsansvaret flyttats över till familj ehemsförälder skall de samtycka till adoption. En förälder som motsätter sig adoptionen kan därmed inte för hindra att adoptionen medges om den bedöms vara till fördel för bar net.229 Med anledning av sådana här konsekvenser framhölls i propositio nen att enbart det förhållandet att barnet varaktigt bor hos någon annan än föräldern inte i sig borde leda till att vårdnaden om barnet tas ifrån föräldern. Inte heller ansågs det böra komma ifråga att flytta över vårdna den från föräldrar som håller en god kontakt med barnet när det vistas i fosterhemmet.230 Departementschefen försäkrade att föräldrarna inte behöver ”tveka inför tanken på en fosterhemsplacering av rädsla för att bli fråntagna vården och därmed utsättas för en risk att barnet adopteras av fosterföräldrarna mot deras vilja”.231 Om syftet med möjligheten att överflytta vårdnadsansvaret är att stärka barnets ställning synes dock denna försäkran böra tillmätas begränsat värde. Samtidigt är det klart att möj ligheten att överflytta vårdnaden används mycket sparsamt i praktiken. 9.5.4.5 Vårdnadsöverflyttning i praktiken När skall en vårdnadsöverflyttning anses vara uppenbart bäst för barnet? Det är inte lätt att ur bestämmelsens förarbeten dra några slutsatser om hur bedömningen skall ske. Å ena sidan framkommer ett klart syfte med bestämmelsen, att förhindra att barn som rotat sig i ett fosterhem blir uppryckta från en miljö där de funnit sig tillrätta och känner en större trygghet och känslomässig förankring än i det tidigare hemmet. A andra sidan betonas genomgående att bestämmelsen skall tillämpas restriktivt. Mot denna bakgrund är det intressant att beröra regelns tillämpning i praktiken. Tillämpligheten av FB 6:8 har prövats av HD i ett fall. 484 NJA 1993 s. 666. Målet rörde en 14-årig pojke som omhändertogs enligt barnavårdslagen och placerades i familjehem år 1980, vid ett års ålder. Omhändertagandet upphävdes år 1987. Pojken bodde då kvar i familje hemmet och flyttningsförbud meddelades år 1990. Stadsdelsnämnden väckte samma år talan mot de biologiska föräldrarna med yrkade att TR skulle förordna familjehemsföräldrarna att som särskilt förordnade förmyn dare utöva vårdnaden om pojken. Samtliga instanser biföll käromålet. HD konstaterade att vid tiden för avgörandet hade pojken vistats i familjehem met i 13 år, således största delen av sitt liv, och rotat sig där. Pojken kände enligt utredningen i målet sådan trygghet och gemenskap med familjehems föräldrarna att han uppfattade deras hem som sitt eget. Pojken hade inte givit uttryck åt någon annan uppfattning än att han ville stanna i familje hemsföräldrarnas hem. Familjehemsföräldrarna hade förklarat att de öns kade att vårdnaden anförtroddes dem. Till detta lades den omständigheten att pojken hade haft bristande kontakt med de biologiska föräldrarna, något som enligt domstolarna berott på att föräldrarna tagit få egna initiativ till kontakt. Det fanns inte något som gav stöd åt de biologiska föräldrarnas påstående att familjehemsföräldrarna var olämpliga som vårdnadshavare. HD fann därför vid en sammanvägning av omständigheterna i målet att det var uppenbart bäst för pojken att det rådande förhållandet fick bestå och att vårdnaden överflyttades till familjehemsföräldrarna. Det ingår i Socialstyrelsen verksamhet att följa utvecklingen beträffande överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar. Socialstyrelsen undersökte genom en enkät till landets kommuner tillämpningen av FB 6:8 under perioden 1 juli 1983-31 december 1990. Under denna period hade vårdnaden överflyttats i ett 80-tal ärenden.232 Resultatet av ytterligare en enkät rörande samma fråga i februari 1994 sammanföll i huvudsak med resultatet från den tidigare undersökningen förutom att antalet ärenden där vårdnaden överflyttats ökat från ett tiotal per år till c:a 40 per år.233 De fall där beslut om vårdnadsöverflyttning hade meddelats betecknades som okomplicerade. Barnet hade vistats lång tid i familjehemmet. 80 % av barnen hade bott i familjehemmet i mer än fem år då vårdnadsansvaret flyttades. Föräldrakontakten var gles eller hade helt upphört. Barnen hade uppnått en ålder då deras egen uppfattning kunde inhämtas. Över flyttningen skedde i en majoritet av fallen (70 %) med föräldrarnas sam tycke.234 I Sverige är ungefär 12000 barn föremål för vård utom hemmet enligt SoL eller LVU. Flertalet av dessa är placerade i familjehem. Ar 1998 var 76 % av de 8 500 barn som var föremål för vård enligt SoL pla cerade i familjehem. Av de 3500 barn som omhändertagits enligt LVUs. 54
17.485 var 69 % placerade i familjehem.235 Vartannat barn som är placerat i familjehem har varit placerat i mer än tre år, vart tredje barn i fem år eller mer.236 Att vårdnadsöverflyttning förekommer i ett 40-tal fall per år inne bär, sett mot denna bakgrund, att en sådan åtgärd är förhållandevis sällsynt.s. 55
18.Den sparsamma användningen av vårdnadsöverflyttning till familje hemsföräldrar har uppmärksammats vid flera tillfällen. I samband med 1990 års reform av LVU togs frågan upp av flera remissinstanser, trots att den inte hade berörts i den utredning som föregick propositionen.237 Remissinstanserna påpekade att möjligheten till vårdnadsöverflyttning borde lyftas fram. Departementschefen instämde och förklarade att om förutsättningarna för vårdnadsöverflyttning är uppfyllda bör möjligheten utnyttjas i högre utsträckning än vad som då var fallet.238 Frågan hur för utsättningarna skulle bedömas berördes inte särskilt utan departements chefen förklarade sig dela den syn på detta som framförts när FB 6:8 infördes. Han tilläde dock att när man redan vid familjehemsplaceringens början kan förutse att den kan komma att bli långvarig, borde förutsätt ningar skapas för att barnet skall kunna växa upp under trygga och sta bila förhållanden. Socialnämndens initiativ till en vårdnadsöverflyttning till familjehemsföräldrarna skulle kunna underlätta detta. Socialnämnden borde också, enligt departementschefen, oftare än vad som skett ta ett sådant initiativ i de fall barnet efter långvarig placering rotat sig i familje hemmet. Särskilt gällde detta i fall då föräldrarna efter många år begär att få hem barnet och det är uppenbart bäst för barnet att få stanna kvar i familjehemmet.239 Departementschefen tog också upp att det i huvudsak syntes ligga ekonomiska skäl bakom det faktum att möjligheten att flytta över vårdnadsansvaret använts i så få fall. Ersättningen till familjehems föräldrar minskade efter en vårdnadsöverflyttning, vilket antogs påverka socialnämndernas agerade. Det ansågs viktigt att klargöra vilka faktorer som påverkade socialnämndernas agerande, men också vad som styrde familjehemsföräldrarnas inställning till att bli vårdnadshavare.s. 56
19.Socialtjänstkommittén konstaterade i sitt betänkande med förslag om ny socialtjänstlag år 1994 att möjligheten att flytta över vårdnaden till familjehemsföräldrarna fram till dess inte utnyttjats i den omfattning som vore önskvärd om man utgår ifrån barnets behov av trygghet, stabilitet och varaktiga relationer.240 Flera skäl kunde enligt socialtjänstkommittén 486 ligga bakom detta förhållande. Socialnämnderna uppgav att de kände en viss tveksamhet till att ta initiativ till vårdnadsöverflyttning. En vård nadsöverflyttning aktualiserar psykologiska och existentiella frågor som framkallar tvekan. Ett av de mer avgörande skälen tycktes dock ha varit frågan om ersättning till familjehemsföräldrarna efter vårdnadsöverflyttningen. Även formerna för socialnämndens tillsyn nämndes.241 Frågan om den ekonomiska ersättningen till familjehemsföräldrar har från den 1 januari 1998 reglerats i SoL § 72 b. Kommunen som tagit ini tiativ till överflyttning av vårdnaden kan också fortsättningsvis betala skälig ersättning. Någon skyldighet att betala finns inte utan frågan får avgöras med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. I lagmoti ven framhölls att en vårdnadsöverflyttning i fall då en återförening med föräldrarna ter sig orealistisk, kan vara ägnad att skapa förutsättningar för att barnet skall få växa upp under trygga och stabila förhållanden. Det påpekades att regeringen inte i detta sammanhang varit beredd att införa mer detaljerade bestämmelser när det gäller planeringen för placeringar som pågått under en längre tid.242 Om denna lagenliga möjlighet till fort satt ersättning har inneburit att vårdnadsöverflyttning blivit vanligare har ännu inte undersökts.243 9.5.4.6 Att ta ifrån föräldern vårdnaden - diskussion Genom den införda möjligheten för kommunerna att även efter en vård nadsöverflyttning betala ersättning till familjehemsföräldrarna har ett praktiskt problem förknippat med tillämpningen av FB 6:8 åtgärdats. Den sparsamma användningen av vårdnadsöverflyttning kommer dock knappast att påverkas i någon högre grad av möjligheten för kommunen att fortsätta betala ersättning till familjehemsföräldrarna. Den grundläg gande svårigheten - att avgöra när det är uppenbart bäst för barnet att vårdnadsansvaret flyttas över till familjehemsföräldrar - kvarstår; att hitta en lösning framstår som angeläget.244 Hur barns rätt till trygga och stabila uppväxtförhållanden på bästa sätt skall tillgodoses och hur denna rätt förhåller sig till det rättsliga vård nadsansvaret är frågor som mer eller mindre utförligt besvarats i övriga nordiska länderna. Valet av lösning förefaller i ett rättsjämförande per spektiv vara beroende av i vilken utsträckning barnets rätt definierats ochs. 56
20.487 erkänts i förhållande till det rättsliga vårdnadsansvaret. I en del rättsord ningar är barnets rätt så stark att en inskränkning i en förälders vårdnads rätt förhållandevis ofta görs, t.o.m. genom adoption mot föräldrarnas vilja. I andra rättsordningar, inklusive den svenska, söks lösningar för barnet som inte påverkar föräldrarnas rättsliga ansvar.s. 57
21.Norsk rätt kan tas som ett exempel på en lagreglering som utgår från en annan syn på förälders rättsliga vårdnadsansvar än den i svensk rätt förhärskande.245 Förutsättningarna för att frånta föräldern den faktiska vården av barnet genom ett omhändertagande är i huvudsak desamma som enligt den svenska lagen (LVU).246 Ett omhändertagande enligt norsk rätt innebär att förälder fråntas ansvaret för omsorgen om barnet, dvs. vad som i detta arbete kallas faktisk vård. Beslutsrätten i de frågor som rör den dagliga vården tillkommer genom omhändertagandet fylkesnämnden och överförs till den som ombesörjer den faktiska vården, van ligtvis fosterföräldrar. Dessa kan också ges rätt att besluta i andra frågor rörande barnet.247 Föräldrarna förblir rättsliga vårdnadshavare, vilket uttrycks med att de har kvar "foreldrean svaret”. Har omsorgen om barnet fråntagits föräldrarna kan fylkesnämnden frånta föräldrarna föräldra ansvaret och tillerkänna annan detta i föräldrarnas ställe.248 Så sker i all mänhet endast när fråga om adoption aktualiserats.249 Adoption kan i dessa fall ske utan föräldrarnas samtycke. En begränsning är att det endast är fosterföräldrar som kan adoptera barnet. Barnet måste därför ha vistats hos adoptanterna.s. 58
22.I dansk rätt finns inte möjlighet till vare sig vårdnadsöverflyttning eller adoption mot föräldrarnas vilja. Den finska regleringen liknar den svenska. Enligt finsk rätt finns dessutom möjligheter att ge familjehemsförälder vårdnadsansvar jämte förälder.250s. 58
23.Betonande av att lagstiftningens främsta syfte är att tillgodose barnets rätt till trygga och stabila uppväxtförhållanden medför att föräldrarnas ”rätt” till sina barn också framträder som ett beaktansvärt intresse. Vårdnadsöverflyttningar när barnet vistats i familjehem framträder som ”ett spörsmål vilket inte enbart kan avgöras med hänsyn till barnets bästa utan även de biologiska föräldrarnas intresse av att inte varaktigt bli från 488 tagna vårdnaden över barnet kräver hänsynstagande”.251 Frågan är hur avvägningen skall ske.252 Möjligheterna till vårdnadsöverflyttning ställer problematiken på sin spets. Den mycket sparsamma användningen av möjligheten att flytta vårdnadsansvaret synes dock innebära att föräldrar nas rätt respekteras i en utsträckning som gör att frågan om hur barnets bästa skall definieras i dessa sammanhang förefaller vara i behov av större uppmärksamhet.s. 58