1.5.7.2.1 Faktisk eller önskad föräldraroll Eftersom en adoption på ett genomgripande sätt omgestaltar de närmast berördas familjerättsliga ställning och dessutom kan ha stor betydelse även för andra personer, får adoption enligt FB 4:6 inte medges utan att särskild anledning föreligger.225 En anledning kan vara att sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra barnet. Har adoptanten tagit sig an barnet och givit det vård och fostran har det rent faktiskt uppstått ett för hållande liknande det mellan föräldrar och barn som genom adoption får rättslig bekräftelse. Men oftast gäller adoption små barn varför något sådant förhållande inte har hunnit uppstå mellan barnet och adoptanten. Det är i sådana fall avsikten att vårda och fostra barnet som utgör särskild anledning till adoption.s. 1929
2.Formuleringen av vad som utgör anledning till adoption utgår från adoptionsinstitutets syfte: att ge barn föräldrar och familjer inte bara rent faktiskt utan också i rättsligt hänseende. Regelsystemet ger i detta sam manhang uttryck åt en mycket pragmatisk syn på föräldraskap - den som har tagit hand om ett barn eller vill ta hand om ett barn skall också till erkännas status som rättslig förälder. 5.7.2.2 Annan särskild anledning Trots att det genomgående betonas att adoption skall ha till syfte att skapa ett förhållande mellan adoptivbarn och adoptant som är så likt det ”naturliga” som möjligt, kan adoption enligt FB 4:6 tillåtas även i andra situationer, om det med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptionen.s. 1929
3.Redan i 1917 års lag gavs möjlighet till adoption när annan särskild anledning fanns, men några bestämda riktlinjer för bedömningen av när sådan anledning skulle anses föreligga gavs inte i lagen eller dess för arbeten. Däremot gavs exempel på situationer där förutsättningarna för adoption skulle kunna anses uppfyllda. En sådan situation ansågs vara när en äldre barnlös man ville lämna sitt namn och förmögenhet åt en vuxen systerson genom adoption, en annan adoption av den som räddat adoptanten ur livsfara, enligt modell från fransk rätt.226 Det överlämnades 290 åt domstolen att efter en fri bedömning i det enskilda fallet avgöra om sådan annan anledning till adoption fanns. Ar 1981 förtydligades förutsättningarna för att domstol skulle ge till stånd till adoption på grund av annan särskild anledning eftersom det ansågs föreligga en viss osäkerhet i rättstillämpningen i detta hänse ende.227 RH 1980:4 I målet hade två makar ansökt om att få adoptera den ena makens 20-årige bror som var bosatt i Jugoslavien. Syftet med adoptionsansökningen var främst att bereda brodern bättre möjligheter till försörjning än vad han kunde väntas få i Jugoslavien. Särskild anledning till adoption ansågs inte föreligga varför ansökan avslogs. Flera andra liknande fall hade varit föremål för prövning.228 Genom pre ciseringen i lagen slogs fast att adoption skulle tillåtas om det med hän syn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns sär skild anledning till adoptionen. Avsikten var att klart ange att det vid adoption normalt bör vara fråga om att befästa ett förhållande av väsent ligen samma innehåll som det som föreligger mellan föräldrar och barn.229 Ramarna för vad som kan anses utgöra ett förhållande som det mellan barn och föräldrar synes härigenom ha vidgats i jämförelse med vad som framträder genom de allmänna förutsättningarna för adoption. Det är inte helt lätt att ur refererad rättspraxis utläsa vilka krav som i praktiken ställs på det personliga förhållandet mellan den som skall adopteras och adoptant. I de refererade rättsfall som finns har en bedöm ning skett av om förhållandet mellan adoptivbarn och adoptant i det enskilda fallet liknar förhållandet mellan barn och förälder. I NJA 1989 s. 67 gavs en ensamstående adoptant tillstånd att adoptera en 21-årig man från Gambia. Adoptanten och mannen hade haft ständig kon takt under lång tid och också träffats varje år. Parternas personliga förhål lande ansågs vara av sådan karaktär att det kunde jämföras med ett normalt förhållande mellan far och son. Ett liknande förhållande förelåg i RH 1997:20 i vilket mål två makar gavs tillstånd att adoptera en 21-åriga kvinna som de träffat fyra och ett halvt års. 1929
4.291s. 1930
5.tidigare. Kvinnan hade varit fosterhemsplacerad under hela sin uppväxt ochs. 1931
6.hade till stor del förlorat kontakten med sin biologiska familj. Kvinnan hades. 1931
7.det senaste året bott hos makarna. Vid prövningen av frågan om förhållandets. 1931
8.mellan makarna hade samma djupa innebörd som det som brukar kännes. 1931
9.teckna förhållandet mellan föräldrar och barn fäste hovrätten särskild vikts. 1931
10.vid att kvinnan tycktes vara i stort behov av en genuin familj och stöd i sins. 1931
11.utveckling. Trots att kvinnan och makarna känt varandra under en relativts. 1931
12.kort tid fann hovrätten att deras relation väsentligen var av samma innehålls. 1931
13.som det mellan barn och föräldrar. Adoption medgavs därför. Domstolarna gjorde i dessa fall en kvalitativ bedömning av förhållandet mellan de berörda parterna, något som också synes ha varit avsikten med den införda preciseringen i lagen. Den tid som sökande och adoptivbarn har känt varandra synes påverka bedömningen av förhållandet dem mellan, likaså om adoptivbarnet har eller har haft kontakt med föräldrar.230 En omständighet som tilldragit sig uppmärksamhet i detta sammanhang är åldersskillnaden mellan adoptanterna och den som skall adopteras.231s. 1931