Inledning
1.Avlyssning av människor misstänkta för brott, eller människor som bara allmänt tros inblandade i brottslighet, kan vara en oerhört effektiv åtgärd från brottsbekämpningssynpunkt om det kan göras helt utan den avlyssnades vetskap. Att i hemlighet bli avlyssnad av polisen innebär i motsvarande grad en mycket stor kränkning av privatlivet. Möjligheten för en person att själv välja vad han eller hon i förtroende vill säga och för vem han eller hon vill berätta det, är en del av den personliga integritetens kärna. Dessutom går det inte att rikta hemlig avlyssning enbart mot den person som väckt polisens intresse. Det är ofrånkomligt att polisen också får reda på personlig information om personer som står helt utanför de aktiviteter som legat till grund för avlyssningen. För att hemlig avlyssning skall kunna bedrivas effektivt, krävs att det föreligger mycket liten risk för att den som avlyssnas vet om det. I de fall rättsliga befogenheter att avlyssna föreligger, med krav på hur avlyssningen tekniskt får gå till och när metoden får användas, går det för enskilda att se till att försätta sig i situationer där avlyssning antingen av rättsliga eller av tekniska skäl inte kan genomföras. Det naturligaste angreppssättet för att undersöka rättsläget för hemlig avlyssning är att följa den systematik lagstiftningen är uppbyggd efter. Först i detta kapitel kommer således ett avsnitt som beskriver det skydd som envar åtnjuter gentemot det allmänna mot att bli avlyssnad i hemlighet. Regler om sådant skydd finns i både Europakonventionen och i regeringsformen. Avsnittet därpå inleds med en redogörelse för kraven på regler om befogenhet att avlyssna. Därefter redovisar jag hur och under vilka förutsättningar polisen har rätt att göra inskränkningar i skyddet mot hemlig avlyssning. Den 6 april 2000 överlämnade regeringen en remiss till lagrådet om hemlig avlyssning av en plats eller ett rum, s.k. buggning. I den föreslåss. 5
2.125s. 5
3.bl.a. nya befogenheter för polisen att i hemlighet avlyssna platser. Etts. 6
4.avsnitt ägnas åt dessa förslag. Regeringen föreslår också vissa utvidg-s. 6
5.ningar av möjligheterna att avlyssna och i övrigt kontrollera telemedde-s. 6
6.landen. Dessa förslag tas upp och kommenteras vartefter. Lagrådets. 6
7.kom med sitt yttrande över förslaget den 6 maj 2000.s. 6
8.Jag redovisar också den straffrättsliga regleringen av skyddet mots. 6
9.olovlig avlyssning. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.s. 6
Skydd mot att bli avlyssnad i hemlighet
1.Artikel 8:1 Europakonventionen skyddar mot intrång i privat-, familjeliv, hem och korrespondens. Rättigheterna skall ses tillsammans.s. 6
2.Teleavlyssning är förbjuden i artikeln - det spelar ingen roll om dets. 6
3.hör till intrång i korrespondens, privatliv eller hemmet. Medborgare ärs. 6
4.också skyddade mot att telefonsamtal registreras.1s. 6
5.I Europadomstolens praxis har det slagits fast att telefonsamtal soms. 6
6.görs från arbetet är skyddade enligt artikel 8.2s. 6
7.I ett fall i Europadomstolen antogs teleavlyssning ha skett från en telefon-s. 6
8.apparat som inte var kopplad till det offentliga telenätet. Den brittiska lag-s. 6
9.stiftningen om teleavlyssning var därför inte tillämplig och något annat lag-s. 6
10.stöd för åtgärden fanns inte. Villkoren i artikel 8:2 var alltså inte uppfyllda.3s. 6
11.I ett annat fall var det fråga om avlyssning av en schweizisk advokats tele-s. 6
12.fon. Advokater åtnjöt i schweizisk lag ett särskilt skydd mot avlyssning,s. 6
13.men schweiziska regeringen hävdade att avlyssning inte skett för att fås. 6
14.information om innehållet i samtal som omfattades av advokatsekretessen,s. 6
15.utan för att fastställa om de samtal som förts på telefon varit yrkesmässigas. 6
16.eller av privat karaktär. Domstolen fann argumentet föga övertygande ochs. 6
17.ansåg att avlyssningen inte skett i överensstämmelse med lag. Kravet på lag-s. 6
18.stöd i artikel 8:2 var således inte uppfyllt.4s. 6
19.Avlyssning eller inspelning av ett samtal utan att den utsatta vet oms. 6
20.det får enligt Velu göras om samtalet förs på en plats dit allmänhetens. 6
21.har tillträde.5 Enligt Europadomstolens nyare praxis innebär emeller-s. 6
22.tid inte alltid att en persons handlande utövas på allmän plats (publics. 6
23.126 place) att handlandet därmed blir offentligt eller utfört utanför privatlivet i den betydelse det har i artikel 8. Om handlingen faller inom begreppet privatliv eller inte skall bedömas med utgångspunkt från innehållet i varje enskild aktivitet som sådan.6 Konventionsorganen har ansett sig kunna pröva klagomål om teleavlyssning i sak trots att det inte helt klarlagts att sådan avlyssning faktiskt skett. Det föreligger i detta hänseende ofta så stora bevissvårigheter att konventionsskyddet skulle bli ineffektivt om full bevisning krävdes. Domstolen och kommissionen har därför, för att pröva klagomål över teleavlyssning inte velat kräva mer än en ”rimlig sannolikhet” (reasonable likelihood) för att en sådan åtgärd använts mot den klagande.7 Enligt 2 kap. 6 § regeringsformen är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot bl.a. hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Samtal i en folksamling eller i radiosändningar skyddas inte. Inte heller avlyssning som försiggår i smyg men utan tekniskt hjälpmedel omfattas av skyddet.8 Skyddet gäller enligt motiven inte bara hemlig avlyssning som försiggår samtidigt med samtalet, utan också hemlig upptagning av samtalet för senare avlyssning. Filmning av samtalandens läpprörelser skyddas också.9 Skyddet gäller enligt motiven även andra former av hemlig avlyssning, t.ex. begagnande av dolda mikrofoner eller annan sådan avancerad teknisk utrustning.10 Detta har emellertid inte uppmärksammats i vederbörlig utsträckning.s. 6
24.I ett JK-ärende användes en dold kroppsmikrofon för att en privatperson soms. 7
25.polisen samarbetade med skulle kunna spela in samtal med en viss person.s. 7
26.JK ansåg att det inte fanns något lagligt hinder mot detta men uttalade visss. 7
27.tvekan angående lämpligheten av en sådan åtgärd, eftersom man inte kundes. 7
28.bortse från risken för att samtal mellan andra personer i lokalen kundes. 7
29.avlyssnas. JK avstod från vidare uttalanden i frågan eftersom Rikspolisstyrel-s. 7
30.sen sedermera hade utfärdat förbud mot användande av kroppsmikrofoner.11 Departementschefen anser också, i en proposition om ändringar i reglerna om hemlig teleavlyssning från 1989, att det inte finns något lag-s. 7
31.127s. 7
32.ligt hinder mot att någon som själv deltar i ett samtal i hemlighet bärs. 8
33.på en mikrofon varigenom utomstående kan avlyssna samtalet.12 Intes. 8
34.heller Buggningsutredningen ser något skydd i regeringsformen mots. 8
35.att använda kroppsmikrofoner, men anser ändå att denna spanings-s. 8
36.metod bör regleras på grund av integritetshänsyn. Utredningen hän-s. 8
37.visar också till en Europadomstolsdom och menar att det kan tänkass. 8
38.innebära ett brott mot artikel 8 Europakonventionen att i hemlighets. 8
39.använda kroppsmikrofoner.13s. 8
40.I fallet i Europadomstolen hade en fransk poliskommissarie kontaktats av G.s. 8
41.som sade sig ha fått en förfrågan från A. om att döda en person. G. erbjöds. 8
42.sig att ringa till A. för att diskutera brottets genomförande och låta spela ins. 8
43.samtalet. Kommissarien antog erbjudandet och samtalet kom till stånd fråns. 8
44.hans tjänsterum där det spelades in på kommissariens bandspelare.s. 8
45.Europadomstolen ansåg att polisens agerande medfört ett otvivelaktigts. 8
46.intrång i A:s rätt till skydd för sin korrespondens i artikel 8 Europakonven-s. 8
47.tionen, och fann därför inte skäl att gå in på frågan om det också berört A:ss. 8
48.privatliv. Eftersom det inte fanns något stöd i fransk lag för att på detta sätts. 8
49.spela in samtalet fann Europadomstolen att åtgärden stred mot konventio-s. 8
50.Enligt regeringens bedömning i lagrådsremissen om hemlig avlyss-s. 8
51.ning kan man dock inte av detta fall utan vidare dra slutsatsen atts. 8
52.användning av dolda kroppsmikrofoner utan uttryckligt stöd i lag stri-s. 8
53.der mot Europakonventionen.15 Lagrådets uppfattning är dock atts. 8
54.sådana metoder kan komma i konflikt med artikel 8, om de inte är lag-s. 8
55.reglerade här. Den slutsats man säkert kan dra av domen är att artikels. 8
56.8 skyddar mot intrång i korrespondens som görs mellan medborgares. 8
57.och en myndighet genom hemlig inspelning av telefonsamtal.16s. 8
58.Enligt min mening är det inte nödvändigt att fastställa om konven-s. 8
59.tionen innebär ett skydd mot att polisen använder hemliga kroppsmik-s. 8
60.rofoner. Det sägs, som nämnts, uttryckligen i propositionen till dens. 8
61.svenska grundlagen att skyddet mot avlyssning i regeringsformen gäl-s. 8
62.ler begagnande av dolda mikrofoner. Det krävs alltså lagstöd förs. 8
63.denna metod och eftersom lagstöd saknas i svensk rätt får den i dags-s. 8
64.läget inte användas.s. 8
65.128s. 8
66.Regeringsformens skydd mot avlyssning är i övrigt inte lika omfattande som skyddet i Europakonventionen. 2 kap. 6 § gäller för det första enbart hemlig avlyssning, för det andra enbart hemlig avlyssning med tekniska hjälpmedel. Av Europakonventionens praxis framgår för det tredje också att den enskilde har rätt att förvänta sig att i alla fall i viss utsträckning få vara ifred från avlyssning även vid samtal som förs på en plats dit allmänheten har tillträde.s. 9
67.Vid en bedömning av det enskilda fallet kan man tänka sig att domstolen kommer fram till samma gräns för privatlivet som regeringsformen sätter för förtroligheten. Att Europakonventionen även skyddar mot avlyssning utan tekniska hjälpmedel gör knappast någon skillnad i praktiken, eftersom möjligheterna att utan att avslöja sig lyssna på samtal som är ämnade att vara förtroliga utan sådan utrustning begränsas av praktiska skäl.s. 9
Skydd mot s.k. otillbörlig avlyssning
1.Hemlig upptagning av ett telefonsamtal som görs av en av de samtalande är inte kriminaliserat. Den som i hemlighet spelar in samtal som han eller hon själv deltar i går fri från straffansvar. En sådan upptagning blir därmed emellertid inte att betrakta som tillbörlig och tillåten för en myndighet. Enligt JO framstår ett sådant förfarande som i hög grad illojalt och klandervärt. JO säger i flera ärenden att polisen inte får spela in telefonsamtal utan att den man samtalar med först upplysts om inspelningen.17s. 9
2.Dold bandinspelning under förhör vid ett direkt möte får enligt JO inte heller förekomma. Som vägledande stadgande uppger JO 23 kap. 12 § rättegångsbalken, som föreskriver att medvetet oriktiga uppgifter eller andra otillbörliga åtgärder inte får användas under förhör i syfte att framkalla bekännelse eller uttalande i en viss riktning. Dolda inspelningar vid förhör är enligt JO en helt oacceptabel metod som ”närmar sig det otillbörliga”. Genom att spela in förhöret i hemlighet har den förhörde vilseletts beträffande omständigheterna under vilka förhörsutsagan lämnats.18s. 9
3.I ett JO-fall riktade W. kritik mot Riksåklagaren för att myndigheten genoms. 9
4.ett internt beslut uppmanat myndighetens tjänstemän att spela in de telefon-s. 9
5.129s. 9
6.samtal som de hade med W., och att inte underrätta W. om detta beslut.s. 10
7.Riksåklagaren hade också lämnat in en polisanmälan mot W. med anlednings. 10
8.av vad som spelats in vid ett telefonsamtal mellan honom och en anställds. 10
9.hos Riksåklagaren.s. 10
10.JO hänvisar till den tidigare refererade domen av Europadomstolen soms. 10
11.slår fast att det är ett brott mot artikel 8 om en myndighet utan stöd i lags. 10
12.medverkar till att ett telefonsamtal med en enskild person kommer till stånds. 10
13.och spelas in utan dennes vetskap. Eftersom det i svensk rätt saknas reglers. 10
14.om sådan inspelning strider detta mot artikel 8 Europakonventionen. Dens. 10
15.uppringande tjänstemannen bör upplysa sin samtalspartner innan han ellers. 10
16.hon påbörjar en inspelning i en situation av det aktuella slaget.s. 10
17.Det är däremot inte alldeles självklart, anser JO, att man av domen kan dras. 10
18.den slutsatsen att det skulle vara fråga om en kränkning av skyddet i artikels. 10
19.8 också när en myndighet utan den uppringandes vetskap spelar in ett tele-s. 10
20.fonsamtal till myndigheten som har tillkommit utan något som helst initiativs. 10
21.från myndighetens sida.19 När någon ringer till en myndighet betyder emellertid enligt min åsikt inte att skyddet för privatlivet därmed upphör att gälla. Att utan vetskap bli inspelad när man ringer till en myndighet strider därför mot artikel 8. Rätten till det skydd det där är fråga om innebär en skyldighet för myndigheter att avhålla sig från ingrepp i den privata sfären.20 Om en person som ringer till polisen utsätts för förhör måste därutöver också 23 kap. 12 § rättegångsbalken tillämpas. Initiativet till samtalet har visserligen i ett sådant fall inte tagits av polisen, men förhöret som sådant initieras av polisen. Den som förhörs måste med andra ord upplysas om att samtalet spelas in, oavsett vem som ringer upp.s. 10
Befogenhet att avlyssna
Inledning
1.Det finns fyra lagar som medger att telekommunikation kontrolleras: Rättegångsbalken, lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål (1952 års lag), lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara, m.m. (1988 års lag) och lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll (1991 års lag). 130s. 10
Krav på reglerna om befogenhet
1.Av artikel 8:2 Europakonventionen följer att undantag från skyddet mot intrång i privatlivet i 8:1 visserligen får göras men att detta måste ske genom lag. En sådan begränsning får bara ske om den är nödvändig i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till landets yttre säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd, förebyggandet av oordning eller brott, hälsovården, skyddandet av sedligheten eller av andra personers fri- och rättigheter. Den enskilda staten har en viss frihet att avgöra om en inskränkning är nödvändig. En inskränkning måste emellertid stå i rimlig proportion till det syfte som skall tillgodoses genom inskränkningen.s. 11
2.Ett undantag från den grundläggande bestämmelsen måste också vara utformat med sådan precision att inskränkningen av konventionsrättigheten i rimlig utsträckning är förutsebar. Ett visst tolkningsutrymme kan alltså lämnas till de rättstillämpande myndigheterna. Lagbestämmelsen måste dock ge skydd mot godtyckliga ingrepp. Lagen måste också vara så klar i sin terminologi att den tydligt visar under vilka omständigheter myndigheterna har rätt att ta del av medborgarens enskilda liv och göra inskränkningar i rätten till respekten för privatlivet.21s. 11
3.Europadomstolen har behandlat ett flertal mål om kontroll av telekommunikation och konstaterat att ett sådant ingrepp under vissa förutsättningar kan tolereras. Ett villkor är att det finns en effektiv kontroll av systemet som gör att åtgärderna inte kan missbrukas.s. 11
4.Fallet Klass mot Västtyskland handlade om telefonavlyssning utförd avs. 11
5.säkerhetspolisen. I motsats till telefonavlyssning som utförs av polisens. 11
6.grundad på lagstiftning var denna avlyssning inte beslutad av en domstols. 11
7.och inte begränsad bara till personer skäligen misstänka för brott. Vidares. 11
8.underrättades inte alltid berörda personer när åtgärden avslutats och därförs. 11
9.fanns ingen möjlighet till överklagande av myndighetens beslut. Det fannss. 11
10.emellertid ett parallellt ”kvasi-juridiskt” beslutssystem och ett politiskt obe-s. 11
11.roende organ som övervakade avlyssningen. Underrättelse till berörda före-s. 11
12.kom också i en del fall och rättsliga åtgärder fanns då till hands för att retro-s. 11
13.aktivt se över åtgärdens lagenlighet. Konventionsorganen studerade dets. 11
14.tyska systemet och kom till slutsatsen att skyddet mot missbruk av avlyss-s. 11
15.ning var tillräckligt i enlighet med syftet med artikel 8.22s. 11
16.131s. 11
17.I fallet Malone mot Storbritannien kom domstolen fram till att brittisk lag-s. 12
18.stiftning inte var tillräcklig eftersom den inte klart visade i vilken omfatt-s. 12
19.ning telefonavlyssning kunde beslutas.23s. 12
20.Liknande uppfattning fördes fram i fallen Huvig och Kruslin mot Frankrike.s. 12
21.Enligt fransk lagstiftning hade en undersökningsdomare möjlighet att utans. 12
22.begränsningar i lag besluta om hemlig teleavlyssning. Domstolen konstate-s. 12
23.rade att denna ordning varken uppfyllde kravet på att inskränkningar skalls. 12
24.vara stadgade i lag eller kraven på möjlighet att förhindra maktmissbruk.24 Enligt 2 kap. 12 § regeringsformen får rättighets skyddet i 2 kap. 6 § begränsas, men bara genom lag eller genom annan författning efter bemyndigande i lag. Begränsning får vidare enbart göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den.s. 12
25.EU:s ministerråd antog 1995 en resolution om verkställighet av polisiära åtgärder på teleområdet.25 Till resolutionen har fogats en bilaga som innehåller en uppställning över polisens krav i olika hänseenden i anslutning till användningen av kontroll av telekommunikation. Kravspecifikationen anger bl.a. vilka uppgifter som polisen behöver få tillgång till när hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning genomförs. Vidare anges på vilket sätt teleoperatören skall tillhandahålla uppgifterna samt vilka övriga åtaganden som operatörer bör uppfylla vid verkställighet av ett beslut om sådana åtgärder. Resolutionen syftar till att åstadkomma en internationell gemensam lösning som skall gälla i samtliga medlemsländer. De angivna kraven skall beaktas i det nationella lagstiftningsarbetet.26s. 12
Hemlig teleavlyssning enligt rättegångsbalken
1.Definition Hemlig teleavlyssning innebär att telemeddelanden som befordras till eller från ett telefonnummer, en kod, e-postadress eller annan teleadress i hemlighet avlyssnas eller tas upp genom ett tekniskt hjälpmedel för återgivning av innehållet i meddelandet (27 kap. 18 § första stycket rättegångsbalken).27 Telemeddelanden via datorer, telefax och 132 mobiltelefoner får alltså avlyssnas på samma sätt som vanliga telefonsamtal.s. 12
2.Möjlighet att ge tillstånd till hemlig avlyssning av en viss teleadress infördes 1995. Innan dess gavs tillstånd att avlyssna en viss teleanläggning (telefon, telefax eller liknande). Med teleadress menas ett abonnemang, en enskild anknytning, en adress för elektronisk post, en kod eller någon annan motsvarande tillförlitlig identifieringsmetod. Tidigare var sambandet mellan den misstänkte och en viss plats, ledning och telefon en naturlig utgångspunkt för en tydlig avgränsning för hemlig teleavlyssning. Nya IT-baserade rutiner har emellertid fört med sig att förutsättningarna för avlyssning har förändrats. Sambandet mellan abonnentnummer och abonnentledning har delvis suddats ut. Det var i och med dessa förändringar nödvändigt att frigöra bestämmelserna från den fysiska begränsningen och knyta regleringen till något annat än själva teleanläggningen. Genom denna konstruktion fylls enligt propositionen också det krav på konkretion som fordras dels från integritetssynpunkt, dels för att beslutet om teleavlyssning skall bli verkställbart i praktiken.29 Villkor Hemlig teleavlyssning får användas vid förundersökning angående brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott, om sådan gärning är belagd med straff (27 kap. 18 § andra stycket rättegångsbalken). Regelns utformning avser att garantera att det bara är de som misstänks för verkligt grova brott som kommer i fråga för hemlig teleavlyssning. Tvåårsgränsen uttrycker att det är fråga om brott av så grov beskaffenhet att intresset av att vid behov kunna tillgripa hemlig teleavlyssning för att få brottet utrett i princip undantagslöst måste anses väga tyngre än motstående intressen.30s. 13
3.Befogenheten att använda hemlig teleavlyssning också vid skälig misstanke om försök, förberedelse och stämpling till brott och inte bara vid fullbordat brott infördes 1989. Ett behov av att avlyssna telemeddelanden kan uppstå exempelvis i samband med tips om att en transport av narkotika är att vänta eller att en överlåtelse av ett narkotikaparti kommer att ske. Brottet befinner sig alltså många gånger på stämplings- eller förberedelsestadiet. Hemlig teleavlyssning skulles. 13
4.133 enligt propositionen i sådana fall sannolikt avsevärt öka effektiviteten i brottsbekämpningen och även ha en viss preventiv effekt.s. 13
5.Även vid andra typer av grova brott, som exempelvis mord eller människorov, kan det vara av intresse att kunna ingripa på ett tidigt stadium och eventuellt förhindra brottets fullbordan. Hemlig teleavlyssning är därför också möjlig vid förbrott till folkmord, våldtäkt, grovt sexuellt utnyttjande av underårig, grovt koppleri och grovt rån. Departementschefen underströk dock att hemlig teleavlyssning enligt rättegångsbalken skall ses som ett hjälpmedel i förundersökningen. Det får inte användas enbart i syfte att förhindra brottets fullbordan. En annan sak är givetvis att avlyssningen i vissa fall kan få detta som följd.31s. 14
6.Telenät som med hänsyn till sin begränsade omfattning och omständigheterna i övrigt får anses vara av mindre betydelse från allmän kommunikationssynpunkt får inte avlyssnas (27 kap. 20 § andra stycket). Som exempel på begränsade telenät ges i propositionen system för snabbtelefoner, porttelefoner, PC-nät och liknande utrustning inom eller intill en bostad. Interna telekommunikationer på mindre arbetsplatser via t.ex. PC-nät och liknande utrustning räknas också som telenät av mindre betydelse. Frågan om ett telenäts betydelse måste dock enligt propositionen prövas utifrån en samlad bedömning av de olika omständigheter från allmän kommunikationssynpunkt.32 Regeringen föreslår i lagrådsremissen om hemlig avlyssning att en möjlighet att ta hänsyn till straffvärdet av det enskilda brottet för att ge tillstånd till teleavlyssning införs.33 Denna s.k. straffvärdeventil redovisas i avsnitt 5.5.3.s. 14
7.Om en polismyndighet vill kontrollera e-post, telefonsamtal eller andra telemeddelanden i brottsbekämpande syfte hos sina egna anställda, krävs alltså tillstånd från rätten. Kontroll som myndigheten gör i egenskap av arbetsgivare faller utanför avhandlingens syfte.s. 14
Hemlig teleövervakning enligt rättegångsbalken
1.Definition Hemlig teleövervakning innebär att uppgifter i hemlighet hämtas in om telemeddelanden som har expedierats eller beställts till eller från 134 en viss teleadress eller att sådana meddelanden hindras från att nå fram (27 kap. 19 § första stycket rättegångsbalken).s. 14
2.Bestämmelsen om hemlig teleövervakning infördes i rättegångsbalken 1989.34 Tidigare fick teleövervakning bara användas i de fall som reglerades i 1952 års och 1988 års lagar. Innan den nuvarande sekretesslagen trädde i kraft 1981 kunde polisen få uppgifter från dåvarande Televerket om samtal till och från en viss telefon. Den nya sekretesslagen hindrade emellertid Televerket att lämna ut uppgifter av detta slag om inte polisen kunde stödja sig på lag eller förordning (14 kap. 1 § sekretesslagen).s. 15
3.Befogenhet att stänga av en teleadress finns bl.a. för att man i kritiska lägen skall kunna hindra en misstänkt att sätta sig i förbindelse med medbrottslingar eller att nås av samtal med en varning. I praktiken används avstängning av telefon mest när det gäller narkotikabrottslighet och annan organiserad brottslighet. Uppgifter kan inhämtas inte bara i fråga om de teleadresser som har ringts upp utan också i fråga om t.ex. tidsuppgifter för när samtalet ägt rum, om svar erhållits och hur länge ett telefonsamtal pågått. Det går också att redovisa varifrån ett samtal från en mobiltelefon ägt rum i landet.35 Villkor Hemlig teleövervakning får användas vid förundersökning angående brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i sex månader, brott enligt 1 § narkotikastrafflagen (1968:64) eller sådant brott enligt 1 § lagen (1960:418) om straff för varusmuggling som avser narkotika eller försök, förberedelse eller stämpling till brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år om sådan gärning är belagd med straff (27 kap. 19 § andra stycket).s. 15
4.De betänkligheter med hänsyn till integritetsintressen som kan anföras mot teleavlyssning gör sig enligt propositionen inte gällande med riktigt samma styrka i fråga om teleövervakning. Villkoren för att få tillgripa teleövervakning är därför inte lika stränga. Åtgärden får användas vid fler brottstyper än hemlig teleavlyssning.s. 15
5.Man har emellertid valt att göra en särlösning när det gäller narkotikabrottslighet. För brott enligt 1 § narkotikastrafflagen och 1 § varusmugglingslagen kan lindrigare straff än sex månaders fängelse komma i fråga. Trots detta kan hemlig teleövervakning enligt andra punkten tillsammans med 27 kap. 20 § första stycket alltså tillåtass. 15
6.135 mot någon som är skäligen misstänkt för ett sådant brott. De invändningar som kunde göras mot att en viss typ av brottslighet bryts ut ur etts. 15
7.annars enhetligt regelsystem, uppvägs enligt departementschefen av behovet av effektiva metoder för att utreda narkotikabrott. När det gäller försök, förberedelse och stämpling talar däremot enligt departementschefen övervägande skäl för samma avgränsning som görs för hemlig teleavlyssning.36 Vilka dessa skäl är redovisar hon inte närmare.s. 16
8.På förberedelsestadiet till ett narkotikabrott kan det antas att hemlig teleövervakning inte är en särskilt effektiv spaningsmetod. Utan att veta innehållet i ett telemeddelande är det svårt att dra nytta av de uppgifter man får tillgång till genom teleövervakning. Vägt mot integritetsaspekterna är det därför enligt min mening inte försvarligt att före-s. 16
9.skriva befogenheter för sådana åtgärder.s. 16
10.Regeringen föreslår dock att befogenheter att använda hemlig teleövervakning även skall införas vid misstanke om försök, förberedelse och stämpling till brott för vilka det är föreskrivet fängelse i minst sex månader. Vad som anfördes till stöd för att tillåta hemlig teleavlyssning vid förbrott har enligt regeringens mening samma bäring i fråga om hemlig teleövervakning. Såsom Buggningsutredningen föreslagit bör därför tillämpningsområdet för hemlig teleövervakning enligt regeringen utvidgas på detta sätt.37s. 16
11.Enligt lagrådsremissen kan man utgå ifrån att de omständigheters. 16
12.som ligger till grund för möjlighet till hemlig teleavlyssning också kan ge rätt till hemlig teleövervakning. I samband med hemlig teleavlyssning kan det finnas intresse av att få veta vilka teleadresser som kommer i kontakt med den avlyssnade adressen. Det framstår som opraktiskt att åklagaren för säkerhets skull skall behöva ansöka om tillstånd till båda dessa åtgärder. Effektivitetsskäl talar därför för att införa en regel om att beslut om hemlig teleavlyssning också får innebära att uppgift får inhämtas om mellan vilka teleadresser de avlyssnade med-s. 16
13.delandena utväxlas. För att underlätta polisens arbete bör även uppgift om samtalets längd innefattas i ett beslut om hemlig teleavlyssning.38s. 16
14.Regeringen vill dessutom införa en möjlighet att ta hänsyn tills. 16
15.straffvärdet för den enskilda brottet som förundersökningen avser.39 Denna s.k. straffvärdeventil behandlas under 5.5.3.s. 16
16.136s. 16
Krav på skälig misstanke om brott
1.För att teleavlyssning och -övervakning skall kunna komma i fråga krävs att någon är skäligen misstänkt för brottet (27 kap. 20 § första stycket). Skälig misstanke krävs också för anhållande (24 kap. 6 §), reseförbud (25 kap. 1 §), kvarstad (26 kap. 1 §) och kroppsbesiktning (28 kap. 11 §). Mot den som är skäligen misstänkt för ett brott ges även vidgade möjligheter till husrannsakan och kropps visitation (28 kap. 1 och 11 §§).s. 17
2.I propositionen från 1989 om ändring i rättegångsbalken diskuteras vilken misstankegrad som är lämplig. Departementschefen säger att det i och för sig i vissa fall kan vara till fördel för brottsutredningen om åtgärderna kunde sättas in på ett tidigare stadium än när någon blivit skäligen misstänkt för ett brott. En lägre misstankegrad skulle emellertid öka risken för att kontroll av telemeddelanden äger rum i fall där brottsmisstanken visat sig obefogad och åtgärden i så fall riktar sig mot en oskyldig. Denna risk kan naturligtvis aldrig elimineras, men den borde enligt departementschefen i görligaste mån begränsas. Hon gav integritetsaspekterna stor tyngd när hon kom fram till att hemlig teleavlyssning och -övervakning bara få användas mot den som är skäligen misstänkt för ett brott.40s. 17
3.Vad som egentligen åsyftas med uttrycket skälig misstanke är inte närmare redovisat i rättegångsbalkens förarbeten.41 För häktning krävs enligt huvudregeln en starkare misstanke, nämligen ”på sannolika skäl misstänkt” (24 kap. 1 § rättegångsbalken). Den i förhållande till ”sannolika skäl” och ”skälig misstanke” lägre misstankegraden ”kan misstänkas” gäller i fråga om skyldighet (för den som kan misstänkas för ett brott) att stanna kvar för förhör viss kortare tid (23 kap. 9 § rättegångsbalken).s. 17
4.Enligt Polisrättsutredningen är det inte möjligt att komma närmare en definition av begreppet skälig misstanke. Det är enligt utredningen inte heller lämpligt att försöka precisera begreppet ytterligare.42 Att någon är skäligen misstänkt för brott innebär emellertid inte att det måste ha fastslagits att den gärning som har begåtts utgör ett brott. Det räcker att det finns anledning att anta att ett brott har begåtts. En person kan vara skäligen misstänkt redan innan man har fått full klarhet i om de objektiva brottsrekvisiten verkligen är uppfyllda.43s. 17
5.137s. 17
6.Vagheten hos begreppet skälig misstanke får, som också Ekelöf påpekar, inte tas till intäkt för att tänja på beviskraven när det gäller en persons eventuella inblandning i gärningen. Ett resonemang om att beviskraven ”har en viss spännvidd” kan enligt honom medföra att man vid grova brott håller sig till en bedömningsskalas lägre del, av hänsyn till intresset av att beivra just grövre brott. Beviskravet bör tilllämpas så enhetligt som möjligt och brottsmisstanken bör vara konkret grundad.44 Polisrättsutredningen instämmer i detta.45s. 18
7.JO och JK menar att kravet på skälig misstanke om brott innebär att det skall finnas konkreta omständigheter av viss styrka som pekar på att den misstänkte har begått brottet.46 JO har funnit det omöjligt att med någon högre grad av precision i generella termer ange när en skälig misstanke mot någon kan anses föreligga. Det måste enligt honom accepteras ett inte obetydligt utrymme för olika i och för sig försvarbara bedömningar av huruvida omständigheterna i ett visst fall utgör tillräcklig grund för en skälig misstanke om brott.47s. 18
8.Buggningsutredningen föreslår att hemlig teleövervakning i vissa fall får tillåtas även om det inte finns någon som är skäligen misstänkt för ett begånget brott. Det kan enligt utredningen ibland från effektivitetssynpunkt vara angeläget och från integritetssynpunkt godtagbart att göra undantag från kravet på att det skall finnas en misstänkt person. I en brottsutredning kan det exempelvis finnas uppgifter om att någon har ringt eller blivit uppringd i området kring en brottsplats. Ett annat exempel är när kontroll av målsägandens teleadress kan ge uppgifter som leder till att ett brott klaras upp, men det inte går att få hans eller hennes samtycke. Är målsäganden avliden bör dödsboet kunna lämna motsvarande samtycke. Är han eller hon försvunnen och finns det särskild anledning anta att ett brott har begåtts gentemot den personen, bör det ligga i målsägandens intresse att brottet mot honom eller henne utreds och beivras.48 Utredningens förslag bör enligt regeringens lagrådsremiss genomföras. Det ankommer dock på åklagare och domstol att se till att tillståndet medger minsta möjliga intrång i ovidkommande personers privatliv.49 138s. 18
Krav på synnerlig vikt för utredningen
1.För att hemlig teleavlyssning och -övervakning skall tillåtas krävs även att åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen (27 kap. 20 § första stycket rättegångsbalken). Uttrycket behöver inte nödvändigtvis avse att den valda metoden förväntas ge avgörande bevisning som omedelbart kan leda till fällande dom. I de flesta fall har åtgärderna i stället en indirekt verkan; de bidrar till att kartlägga kontaktvägar och förehavanden, ger uppslag till vidare spaning och bildar underlag för andra åtgärder. I propostionen påpekas att man inte heller skall glömma att polisen ibland också kan undanröja en uppkommen misstanke och rentvå den misstänkte.s. 19
2.Synnerlig vikt för utredningen inrymmer enligt propositionen ett kvalitetskrav beträffande de upplysningar som avlyssningen kan tänkas ge.50 Begreppet innefattar därutöver ett krav på att utredningsläget gör en kontroll av telekommunikation nödvändig. Vad som kan vinnas genom åtgärden får i princip inte vara åtkomligt med andra mindre ingripande metoder. En slentrianmässig bedömning får inte förekomma i fråga om vare sig utredningsläget eller de andra förutsättningarna som gäller för spaningsmetoden. En granskning av utredningsmöjligheterna i det enskilda fallet måste alltid göras. För att telekontroll skall kunna tillåtas måste granskningen mynna ut i bedömningen att utredningen i princip inte kan föras framåt med andra medel och att det finns skäl att räkna med att avlyssningen - ensam eller i förening med andra åtgärder - verkligen kan få effekt. Något absolut hinder mot att få fram information på andra vägar behöver inte föreligga. Det krävs dock att hindret är sådant att det inte skäligen kan begäras att man skall avstå från teleavlyssning. Kan skuggning eller andra åtgärder användas som alternativ bör det ändå vara tillåtet med teleavlyssning om alternativen skulle kräva en orimligt hög personalinsats eller vara förenade med avsevärd risk att den pågående utredningen avslöjas för tidigt. Utgångspunkten bör dock vara att i första hand pröva andra metoder.51s. 19
3.Följande JO-ärende som avhandlar flera frågor med anledning av en genomförd teleavlyssning förtjänar att redovisas utförligt.s. 19
4.loan Ursut avvek från en kriminalvårdsanstalt där han avtjänade ett längres. 19
5.fängelsestraff. Han efterspanades därför av polisen. Efter ett tips om att hans. 19
6.skulle besöka en restaurang i Stockholm avsåg polisen att ingripa mots. 19
7.139s. 19
8.honom när han lämnade lokalen. Vid ingripandet uppstod skottlossning var-s. 20
9.vid Ursut besköt och allvarligt skadade två polismän. Direkt efter nedskjut-s. 20
10.ningen försvann han springande från platsen. Sökandet efter rymlingen för-s. 20
11.anledde en mycket omfattande polisinsats. Under spaningarna förekoms. 20
12.bland annat hemlig teleavlyssning av ett tiotal telefoner på ett antal orter is. 20
13.landet. Sedan JO granskat beslut och andra handlingar angående åtgärdernas. 20
14.beslutade han att ta upp saken till utredning på eget initiativ.s. 20
15.JO bedömde att de åtgärder som var aktuella i ärendet vidtagits inoms. 20
16.ramen för den förundersökning som avsåg skottlossningen mot de två polis-s. 20
17.männen. Omständigheterna var sådana att det fanns goda grunder för atts. 20
18.rubricera brottsmisstanken som försök till mord. Det kunde inte heller rådas. 20
19.något tvivel om att Ursut kunde anses vara skäligen misstänkt för brottet.s. 20
20.Det stod i själva verket helt klart att det var han som hade skjutit ned polis-s. 20
21.männen. I dessa hänseenden, dvs. i fråga om brottets svårhetsgrad och miss-s. 20
22.tankens styrka, rådde det således inte något tvivel om att förutsättningarnas. 20
23.för hemlig teleavlyssning var uppfyllda.s. 20
24.Men var användningen av hemlig teleavlyssning av synnerlig vikt förs. 20
25.utredningen? Vad som återstod att utreda var väsentligen vilket uppsåt Ursuts. 20
26.hade när han avlossade skotten och vilken hjälp han kunde ha haft av andras. 20
27.personer före eller efter skottlossningen. Det var vidare av intresse att finnas. 20
28.det vapen som hade använts vid tillfället.s. 20
29.Efter att ha redovisat vad som framgick i förarbetena på området52 drog JOs. 20
30.slutsatsen att det inte föresvävat lagstiftaren att hemlig teleavlyssning skulles. 20
31.kunna ha någon annan funktion än som ett medel för att inom ramen för ens. 20
32.förundersökning företa utredning i gängse mening, dvs. inhämta faktauppgif-s. 20
33.ter av olika slag för att närmare klarlägga ett händelseförlopp, vilka personers. 20
34.som varit involverade i detta, dessas förehavanden i olika hänseenden etc.s. 20
35.Det omedelbara syftet med besluten om hemlig teleavlyssning var emel-s. 20
36.lertid i detta fall ett annat; att bidra till att göra det möjligt att verkställa etts. 20
37.anhållande- respektive häktningsbeslut som väsentligen föranletts av intres-s. 20
38.set av att få till stånd lagföring och straffverkställighet med anledning av dets. 20
39.begångna brottet. Att skapa förutsättningar för att hålla förhör med Ursuts. 20
40.var uppenbarligen bara ett indirekt syfte med efterspaningarna.s. 20
41.JO ifrågasatte om ett beslut om hemlig teleavlyssning i en situation som is. 20
42.Ursut-fallet kunde anses vara av vikt ”för utredningen” på det sätt som lag-s. 20
43.stiftaren har åsyftat.s. 20
44.Om man godtog den hemliga teleavlyssningen som ett led i utredningen oms. 20
45.skotten mot polismännen och inte i ärendet om efterspaningen, såsom åklaga-s. 20
46.ren och polisen gjorde, kvarstår ändock frågan om användandet av hemligs. 20
47.teleavlyssning var av synnerlig vikt för eftersökandet av den misstänkte.s. 20
48.Åklagaren anförde i sitt yttrande i ärendet dels resursskäl - alternativets. 20
49.skulle ha varit att ställa de platser där de avlyssnade telefonerna fanns unders. 20
50.personell bevakning - dels risken för att polispersonalen skulle bli upptäckt 140s. 20
51.varvid han särskilt pekade på att Ursut var beväpnad och farlig. I ansvarigs. 21
52.polischefs yttrande uppgavs däremot att de aktuella adresserna redan över-s. 21
53.vakades. Övervakningen kunde emellertid inte utföras med sådan säkerhets. 21
54.att det kunde uteslutas att Ursut skulle ta sig fram till de avlyssnade lägen-s. 21
55.heterna och att man därför hade behov av hemlig teleavlyssning. Dennas. 21
56.uppgift gav enligt JO närmast vid handen att man från polisens sida sågs. 21
57.avlyssningen som ett komplement till personell övervakning.s. 21
58.Underlaget var enligt JO inte tillräckligt för att han skulle kunna uttala sigs. 21
59.om myndigheternas bedömningar i dessa hänseenden. Han nöjde sig med atts. 21
60.konstatera att uppgiften om att adresserna hade ställts under övervaknings. 21
61.inte kunde återfinnas i promemorior som Rikskriminalpolisen upprättat ochs. 21
62.som legat till grund för framställningarna om hemlig avlyssning.53 Jag menar att grunderna för teleavlyssningen var felaktiga. JO säger också själv att ytterligare bevisning om beskjutningen av polismännen inte behövdes. Kravet på synnerlig vikt för utredningen kan inte sägas vara uppfyllt. Det stod redan alldeles klart att det var Ursut som begått brottet. Att rymma från ett fängelse är inte straffbelagt och kan inte grunda tillstånd till teleavlyssning. Jag har svårt att förstå hur JO kan anse sig ha otillräckligt underlag för att uttala sig om detta.s. 21
Krav på proportionalitet
1.Den som beslutar om hemlig teleavlyssning eller -övervakning har skyldighet att göra en avvägning mellan skälen för åtgärden och de olägenheter som åtgärden kan förorsaka. Detta framgår av 27 kap. 1 § rättegångsbalken som också gäller avlyssning enligt 1952, 1988 och 1991 års lagar. När proportionalitetsgrundsatsen lagfästes ville man enligt propositionen rikta uppmärksamhet på principen hos dem som skall tillämpa bestämmelserna. Åtgärder får bara beslutas om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som de innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse.s. 21
2.Det sägs i specialmotiveringen att det självfallet alltid skall ske en prövning av huruvida åtgärden över huvud taget är påkallad med hänsyn till förhållandena i det särskilda fallet och om syftet kan tillgodoses genom någon mindre ingripande åtgärd. Denna prövning kan leda till att man väljer ett annat, lindrigare medel än det man först hade tänkt sig. Den kan också få till följd att man avstår från att använda en åtgärd om den skulle få skadeverkningar som inte är rimliga i förhållande till vad som skulle stå att vinna.54 I princip skall en brottsutred-s. 21
3.141 ning ha nått ett stadium där det förefaller omöjligt att komma längre med mindre ingripande metoder; olika åtgärder avsedda att föra utredningen framåt har tillgripits men varit resultatlösa. Polisen skall alltid pröva om alternativa spaningsåtgärder kan användas och om det kan räcka med att använda hemlig teleövervakning i stället för hemlig teleavlyssning. Ibland kan det emellertid redan från början stå klart att det är meningslöst att försöka med andra metoder. Detta kan exempelvis bero på att den misstänkte går mycket försiktigt till väga och kan förutsättas skydda sig mot normala utredningsmetoder på alla sätt. Ett annat fall kan vara att efterforskningar med vanliga metoder skulle kräva en orimligt stor insats av personal, kunna avslöja den pågående utredningen i förtid eller vara farliga för polispersonalen.55s. 21
4.Vid valet av metod skall hänsyn tas inte bara till det intrång som görs, utan enligt lagtexten också till ”men i övrigt som åtgärden innebär för något motstående intresse”. Med motstående intresse menas förutom direkta följder för den som utsätts, även indirekta verkningar av användningen. Det kan röra sig om intrång i tredje mans rättsligt skyddade intressen. Ett exempel på hur indirekta effekter kan uppstå är avlyssning av telefoner på en tidningsredaktion. Givetvis skall också andra intrång i den personliga integriteten vägas in, alltså även sådana som inte riktar sig mot särskilt skyddade områden. Hemlig teleavlyssning ter sig dock särskilt allvarlig om åtgärden används på anknytningar till tidningsföretag eller andra massmedieföretag. Följderna för flödet av meddelanden till de nyhetsförmedlande organen skulle i sådana fall kunna bli mycket allvarliga. Utrymmet för t.ex. hemlig teleavlyssning av ett massmedieföretag är mycket begränsat. Det kan enligt propositionen emellertid inte helt uteslutas att spaningsmetoden undantagsvis måste användas också där.56s. 22
5.Proportionalitetsbedömningen skall göras när alla formella krav på en åtgärd är uppfyllda. Några avvägningar mellan mål och medel utöver de som lagstiftaren givit utrymme för får inte göras med hänvisning till proportionalitetsprincipen. Kravet på proportionalitet skall alltså fyllas inom de ramar som lagreglerna föreskriver.s. 22
Vilken teleadress får kontrolleras?
1.För att polisen skall få tillstånd att kontrollera en teleadress skall denna innehas eller antas komma att användas av den misstänkte. Det 142 är inte möjligt att bedriva hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning av en teleadress bara för att den misstänkte kan komma att ringa eller sända meddelanden till den.57s. 22
2.Genom att reglerna anknyter till en teleadress som kan antas användas av den misstänkte, kan avlyssning ske av t.ex. en telefon eller annan teleapparat som innehas av den misstänktes sambo, en telefon på den misstänktes arbetsplats eller i en studentkorridor där den misstänkte bor, telefonen hos den misstänktes vänner, släktingar och grannar eller en telefon i en telefonkiosk dit den misstänkte regelbundet går för att ringa. När avlyssningen avser samtal från en telefonautomat bedrivs oftast övervakning av telefonen samtidigt så att det enbart är de samtal polisen är intresserad av som avlyssnas eller övervakas.58s. 23
3.Regeringen föreslår i lagrådsremissen att hemlig teleavlyssning och -övervakning även skall få avse en teleadress som den misstänkte förväntas ringa till eller på annat sätt kontakta. För att ett sådant ingrepp i integritetsskyddet skall kunna tillåtas föreslås för tillstånd att det finns ett annat, särskilt samband mellan den misstänkte och teleadressen. Som förutsättning för att åtgärderna skall få avse en teleadress den misstänkte ringer till eller på annat sätt kontaktar skall enligt förslaget gälla att det finns synnerlig anledning att anta att den misstänkte kommer att ta kontakt med den teleadressen. Det skall finnas tillförlitliga uppgifter som medför att man med fog kan anta att den misstänkte kommer att kontakta en viss teleadress.59s. 23
4.Det är enligt min åsikt att gå väl långt att tillåta avlyssning av teleadresser som den misstänkte kan antas ringa till, även med tanke på kravet på ett särskilt samband mellan den misstänkte och teleadressen. Den teleadress som den misstänkte kontaktar innehas av någon som själv inte är misstänkt. Denna utomstående persons privatliv förtjänar fortfarande det skydd som föreskrivs i Europakonventionen och regeringsformen. Telemeddelanden mellan denna utomstående person och andra än den misstänkte är dessutom ointressanta för brottsutredningen. Att skyddet för integriteten hos någon som är skäligen misstänkt för ett grovt brott får kränkas är försvarligt i brottsbekämpningssyfte. Detsamma kan inte sägas om att kränka den persons privatliv som innehar den adress som han eller hon ringer till.s. 23
5.143s. 23
6.Regeringen föreslår också att ett förbud mot att avlyssna vissa samtal skall införas. Det gäller telemeddelanden där någon som yttrar sig inte skulle få höras som vittne på grund av förbudet i 36 kap. 5 § andra-sjätte stycket rättegångsbalken. Vittnesförbud gäller bl.a. för advokater, barnmorskor, läkare och familjerådgivare. Sedan tidigare finns ett förbud mot att avlyssna samtal mellan den misstänkte och hans eller hennes försvarare (27 kap. 22 § rättegångsbalken).s. 24
7.Om det framkommer att det är fråga om ett sådant samtal eller meddelande skall avlyssningen avbrytas och upptagningar skall omedelbart förstöras. Regeringen säger sig ha förståelse för att det kan vara vanskligt att under en direktavlyssning omedelbart bedöma om vissa samtal faller under den föreslagna bestämmelsens tillämpningsområde. Det kan emellertid inte krävas att avlyssningen skall avbrytas innan det med viss grad av säkerhet kan sägas att det är fråga om ett sådant samtal som inte får avlyssnas.60 På grund av denna vansklighet anser jag att detta borde uttryckas tvärtom - att avlyssningen kan avbrytas redan innan den som avlyssnar är säker på karaktären av samtalet.s. 24
Beslutsform
1.Det är åklagaren som ansöker om tillstånd för hemlig avlyssning och hemlig teleövervakning och denna ansökan prövas av rätten (27 kap. 21 § första stycket rättegångsbalken). Uppgiften lades på domstol eftersom det enligt propositionen var särskilt angeläget att eftersträva att beslut om teleavlyssning och teleövervakning fattas av ett organ som är så fristående från förundersökningen som möjligt.61s. 24
2.Ett tillstånd gäller för en viss teleadress och en viss tid som inte får vara längre än nödvändigt eller överstiga en månad från beslutsdagen. Tanken med en bestämd, kortare maximitid är att rätten som beslutar om teleavlyssning skall kunna kontrollera - när förlängning begärs - om skälig misstanke om ett tillräckligt grovt brott kvarstår eller förstärkts, om synnerliga utredningsskäl fortfarande föreligger, om utredningen bedrivs med den skyndsamhet och effektivitet som är särskilt motiverad vid användningen av en så ingripande åtgärd, samt om avlyssningen begränsas på det sätt som tillståndet förutsätter och integritetshänsynen kräver.62 Ju längre tid som tillståndet gällt utan att 144 förundersökningen förs framåt desto mer restriktiv bör domstolens prövning bli.63s. 24
3.I ett beslut om hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning skall det anges vilken teleadress och under vilken tid tillståndet gäller (27 kap. 21 § andra stycket rättegångsbalken). I tillståndet skall det anges särskilt om åtgärden får verkställas utanför allmänt tillgängliga telenät (tredje stycket). I 27 kap. 23 § finns regler om hävande av beslut och 24 § anger tid för granskning och förstöring av upptagningar och uppteckningar.s. 25
4.Besluten om hemlig teleavlyssning och teleövervakning kan överklagas särskilt i hovrätten (49 kap. 4 § mom. 6 rättegångsbalken). I praktiken är det dock endast åklagaren som har denna möjlighet, eftersom den misstänkte inte underrättas om beslutet.64 Eftersom det ytterst sällan förekommer att ett yrkande inte bifalls, är det inte förvånande att jag inte funnit något ärende om överklagande. Denna problematik gås igenom i avsnitt 8.5 nedan.s. 25
Rätt att använda de tekniska hjälpmedel som behövs
1.Har rätten lämnat tillstånd till hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning, får de tekniska hjälpmedel som behövs för avlyssningen eller övervakningen användas (27 kap. 25 § första stycket rättegångsbalken). Bestämmelsen ger polisen befogenheter att vidta praktiska åtgärder när beslut om teleavlyssning eller -övervakning skall verkställas. Verkställigheten kan ske både med hjälp av traditionell avlyssningsutrustning för analoga telesystem och med hjälp av de datortekniska hjälpmedel. Beslut om avlyssning eller övervakning verkställs numera i allt större utsträckning genom en anpassning av de datorprogram som styr telekommunikationerna.65s. 25
2.Förut var Televerket den enda teleoperatören. Televerket samarbetade med polisen när beslut om avlyssning och övervakning skulle verkställas. Som en följd av att telemarknaden avreglerats finns det i dag flera bolag som bedriver televerksamhet. Förutom det statligt ägda Telia kan nämnas Comvik GSM, Europolitan och Tele2. För att göra det möjligt att även kontrollera telemeddelanden som befordras av dessa teleoperatörer infördes en ny regel i telelagen (1993:597) och en hänvisning till denna i rättegångsbalken år 1996. Den som har till-s. 25
3.145 stånd enligt telelagen att bedriva televerksamhet har skyldighet att se till att beslut om hemlig teleavlyssning och -övervakning är verkställbart och att det kan göras på ett sådant sätt att det inte röjs. Innehållet i och uppgifter om de avlyssnade eller övervakade telemeddelandena skall göras tillgängliga så att informationen enkelt kan tas om hand (17 § telelagen och 27 kap. 25 § andra stycket rättegångsbalken).s. 25
4.På detta sätt kan beslut om dessa åtgärder utföras även hos enskilda företag som bedriver televerksamhet inom allmänt tillgängliga telenät. Huruvida teleoperatören är ett privat företag eller ett företag som drivs i statlig regi saknar alltså betydelse. När en domstol har gett tillstånd till hemlig teleavlyssning eller -övervakning delges beslutet den teleoperatör som har den misstänkte som abonnent i sitt telenät. Av beslutet framgår vilken adress som får avlyssnas och under hur lång tid detta får ske. På polisens begäran gör sedan teleoperatören åtgärden tekniskt möjlig.66s. 26