Närliggande

14.Ytterligare förtydliganden avseende kriterierna för tillämpningen av artikel 267, tredje stycket, i FEUF skulle med fördel kunna inhämtas från EU-domstolen i ärenden som rör ventilmöjligheten. Liksom innebörden av begreppet ”domstol” är en unionsrättslig fråga är ”högsta domstolsinstans” ett unionsbegrepp som får allt tydligare konturer i takt med att artikel 267, tredje stycket, i FEUF, förklaras. Att på förhand veta vilken domstol i en ärendetyp som har en skyldighet att inhämta ett förhandsavgörande är en aspekt av rätten till en rättvis rättegång. Som nämnts har en sådan domstol enligt lagen (2006:502) med vissa bestämmelser om förhandsavgörande, en skyldighet att ange orsaken till att ett förhandsavgörande inte inhämtas om det skulle visa sig vara påkallat i ett enskilt ärende. Med tanke på EU-domstolens målsättning att säkerställa en tydlig funktionsfördelning, är det troligt att en domstol som kan tillämpa en ventilmöjlighet inte har en skyldighet att såsom högsta domstolsinstans samverka med EU-domstolen för att tydliggöra rättsläget inom unionsrätten. 3.3 Det rådgivande yttrandet och de högsta domstolarna Eftersom de överstatliga institutionerna inom ramen för EKMR-systemet inte har någon skyldighet att anpassa begreppsapparaten till unionsrätten är det inte självklart att begreppet ”de högsta domstolarna” i tilläggsprotokoll 16 ska förstås på samma sätt som begreppet ”de högsta domstolsinstanserna” i artikel 267, tredje stycket, i FEFU. Samtidigt vore det ogörligt vid prövningen av en konventionsbrottstalan att inte beakta tolkningen och tillämpningen av unionens primärrätt och sekundärrätt som utgör en integrerad del i konventionsstatens rättsordning.s. 553