Se ang. unionsrätt och processuell autonomi i svensk rätt, NJA 2013 s. 42, SAS Sverige AB; NJA 2013 s. 1162, Kiinteistö Oy Mäkisalmela, ST1; och NJA 2020 s. 147, Unionen; samt RÅ 2004 ref. 95, Wärmdö Krog.
Hänvisas från p. 17 (s. 546)
17.Ytterst beror skillnaderna mellan det rådgivande yttrandet och förhandsavgörandet på graden av integration och innebörden av ”processuell autonomi” inom EKMR-systemet och unionsrätten. Processuell autonomi kan diskuteras i termer av domares oberoende ställning gentemot såväl inhemska offentligrättsliga och privata rättssubjekt som mot överstatliga institutioner. Processuell autonomi kan även diskuteras i termer av rätten att organisera domstolsväsendet. I det senare avseendet skulle Europadomstolen från tid till annan kunna ha haft anledning att förtydliga vilka domstolar som kan anses vara de högsta domstolarna i en konventionsstat. Enligt artikel 35 i EKMR kan nämligen fördragsbrottstalan väckas endast när ”alla nationella rättsmedel har uttömts i enlighet med den internationella rättens allmänt erkända regler”. Det finns därför en rik flora av domar som rör ratione personae, ratione loci, och ratione temporis. Däremot har Europadomstolen konstaterat att skillnaderna i ländernas rättsordningar talar emot en gemensam definition av begreppet ”högsta domstol”. På grund av EKMR-systemets folkrättsliga förankring anses subsidiaritetsprincipen och respekten för väsentliga statliga funktioner tala emot en överprövning av funktionsfördelningen mellan nationella domstolar. Medan Europadomstolen har definierat begreppet ”domstol” skulle en enhetlig definition av begreppet ”högsta domstol” innebära en onödigt formalistisk begriffsjurisprudenz.s. 546