6 · SVENSKA KONFLIKTREGLER I FÖRHÅLLANDE

1.TILL EU-RÄTTEN Som framgått ovan finns det inget i de svenska nationella reglerna som innebär att stridsåtgärderna i Tesla-konflikten skulle vara otillåtna. EU-rätten har dock företräde framför nationell rätt. Om stridsåtgärderna skulle strida mot EU-rätten ska svenska domstolar tillämpa EU-rätten i stället för nationella regler.s. 11

2.Det kan ifrågasättas om EU har kompetens i frågor som rör stridsåtgärder. Enligt FEUF artikel 153.5 ska unionens kompletterande kompetens på det socialpolitiska området inte tillämpas på ”löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till lockout”. Omfattningen av detta undantag har dock visat sig vara snävt. Redan i domarna Viking Line och Laval 2007 stadfäste EU-domstolen att rätten att vidta stridsåtgärder är en grundläggande rättighet inom EU-rätten. EU-stadgan om grundläggande rättigheter, artikel 28, ger arbetsgivare och arbetstagare eller deras organisationer rätt att förhandla och ingå kollektivavtal samt att i händelse av intressekonflikt tillgripa kollektiva åtgärder, inbegripet strejk.s. 11

3.Proportionalitetsprincipen, som innebär att det ska finnas en avvägning mellan mål och medel och att åtgärden inte får vara mer ingripande än vad som är nödvändigt för att uppnå det eftersträvade syftet, är en allmän rättsprincip, både i EU-rätten och vid tillämpning av Europakonventionen. Den har stor betydelse i EU-domstolens praxis och vid avvägning mellan olika grundläggande rättigheter.s. 12

4.EU-domstolen har prövat hur fackliga stridsåtgärder förhåller sig till den grundläggande fria rörligheten. Ett välkänt exempel här är Laval-målet. Enligt EU-domstolen kan inskränkningar i den fria rörligheten göras om de har ett legitimt ändamål och är motiverat av tvingande hänsyn till allmänintresset. Social dumpning kan vara ett sådant tvingande hänsyn, men inskränkningen måste i så fall vara proportionerlig, vilket EU-domstolen inte fann uppfyllt i Laval, eftersom stridsåtgärderna syftade till att genomföra förhandlingar som skulle leda till mer förmånliga villkor än enligt utstationeringsdirektivet. I målet Fonnship gjorde Arbetsdomstolen, efter att ha inhämtat förhandsavgörande från EU-domstolen, en avvägning mellan den fria rörligheten för tjänster och rätten att vidta stridsåtgärder. Arbetsdomstolen fann, med beaktande av EU-domstolens förhandsavgörande, att syftet med stridsåtgärderna var ett berättigat mål, men att kraven som framställdes gick utöver vad som var nödvändigt för att uppnå detta mål då det hade varit möjligt att sluta ett annat kollektivavtal med en lägre lönenivå.s. 12

5.Inom den svenska arbetsrätten finns det inte någon allmän proportionalitetsprincip. Vid en konflikt mellan svensk rätt och EU-rätten är det dock EU-rätten som har företräde. Kan sympatiåtgärderna i Tesla-konflikten begränsas med beaktande av EU-rätten? En första förutsättning är att åtgärderna omfattas av EU-rätten och så kan vara fallet om en konfliktåtgärd begränsar den fria rörligheten på EU:s inre marknad. Om ett sådant mål kommer under Arbetsdomstolens bedömning ska domstolen tillämpa proportionalitetsprincipen i avvägningen mellan stridsåtgärderna och den fria rörligheten.s. 13