Se vad som sägs om detta i t.ex. AD 2022 nr 45.
Hänvisas från p. 5 (s. 579)
5.I de fall när ett anställningsavtal inte föreligger, som fallet t.ex. är när en frivillig deltar i en räddningsinsats, finns behov av en fördjupad analys av huruvida någon trots allt skulle kunna vara att bedöma som arbetsgivare, och därmed inneha ett arbetsmiljöansvar. I rättspraxis har slagits fast att, för att avgöra om ett anställningsförhållande föreligger, måste en helhetsbedömning av omständigheterna i fallet göras. Utgångspunkten är att det finns ett enhetligt arbetstagarbegrepp inom såväl civilrättslig som skatterättslig lagstiftning, vilket har sin grund i det civilrättsliga arbetstagarbegreppet så som det utformades i NJA 1949 s. 768. De faktorer som i dag brukar bedömas ha en central roll i den helhetsbedömningen, är om den arbetspresenterande parten har att personligen utföra arbetet, den arbetspresenterande parten har ställt sin arbetskraft till förfogande allteftersom arbetsuppgifter har uppkommit, förhållandet parterna emellan har varit av mera stadigvarande eller regelbunden karaktär, den arbetspresterande parten har varit förhindrad att samtidigt utföra liknande arbete av betydelse för någon annan, arbetet utförs under annans ledning eller kontroll, motparten tillhandahåller maskiner, redskap eller råvaror, den arbetspresterande parten får ersättning för direkta utlägg, ersättningen för arbetsprestationen utgår åtminstone delvis i form av garanterad lön och den arbetspresterande är allmänt sett i ekonomiskt och socialt hänseende jämställd med en arbetstagare.s. 579