1.De flesta mål i vilka stiftelser figurerar är skatterättsliga hos allmän förvaltningsdomstol. Ofta har företrädare för en stiftelse ansökt om förhandsbesked, innan man törs vidta de faktiska åtgärderna. Målen hamnar hos HFD i form av överklagande av Skatterättsnämndens besked. HFD:s prövning kommer oftast att aktualisera en eller två frågor. Den första frågan kan gälla huruvida det som bildats är att betrakta som en stiftelse. I det ovanstående fallet HFD 2013 ref. 7 har HFD förklarat att registreringen inte tillmätts någon betydelse. I stället har HFD utgått från att det ankommer på allmän domstol att besvara frågan och då med civilrättsliga förtecken. Det är inte alls ovanligt att civilrättsliga frågor ingår som prejudicialfrågor i skattemål, det kan exempelvis gälla äganderätten till en fastighet eller annat föremål, innebörden eller giltigheten av ett avtal. I sådana fall försöker förvaltningsdomstol i görligaste mån att applicera samma bedömningssätt som allmän domstol. Av 2013 års fall framgår att HFD har gått försiktigt fram och stegvis prövat de förutsättningar som enligt stiftelselagen och rättspraxis ska vara uppfyllda.s. 504
2.Den andra frågan som brukar vara den huvudsakliga är om stiftelsen har ett allmännyttigt ändamål. Frågan är av rent skatterättslig art och får besvaras genom tillämpning av 7 kap. 4 § inkomstskattelagen. Det kan naturligtvis också uppkomma frågor om verksamhetskravet (7 kap. 5 §) eller fullföljdskravet (7 kap. 6 §) är uppfyllt, men det tycks inte vara så vanligt. Som ovan framgått, har HFD i fallet HFD 2023 ref. 23 velat klargöra att bidrag till personer med funktionsnedsättning avseende hjälpmedel, rekreations- och vårdresor, lägervistelser och omsorger av olika slag omfattas av det allmännyttiga ändamålet social hjälpverksamhet. Vidare har HFD i fallet HFD 2024 ref. 39 ansett att stöd för vidtagande av åtgärder med våtmarker främjade det allmännyttiga ändamålet miljövård och i HFD 2024 not. 53 att bidrag till löpande utgifter för musikdramatisk konst och danskonst främjade det allmännyttiga ändamålet kultur.s. 504
3.Rättsprövning har ovan medtagits av den anledningen att rättsmedlet tidigare var den enda utvägen att få regeringens beslut omprövat, när Kammarkollegiets avgörande överklagats dit. Denna prövning är mycket inskränkt och möjligheten har inte heller kommit till någon större användning. I praktiken tycks Kammarkollegiet ha varit betjänt av att dess beslut varit undandragna från ordinär domstolsprövning, eftersom besluten då hade stora utsikter att bli oförändrade.s. 504
4.Den ändring av beslutsordningen som skedde den 1 januari 2010 och som innebar att Kammarkollegiets beslut skulle överklagas hos allmän förvaltningsdomstol kan nog sägas ha förstärkt rättssäkerheten på området. I två av de tre fall som behandlats ovan har HFD funnit att det fanns synnerliga skäl att ändra ändamålsföreskrifterna. Detta ställningstagande har antagligen haft stor betydelse för stiftelsernas verksamhet. Om den gamla ordningen gällt hade faran varit stor att följden av kollegiets avslag på ansökningarna skulle ha gett stiftelserna stora problem och kanske utgöra hinder för fortsatt verksamhet. I det tredje fallet ansåg HFD visserligen att det inte fanns stöd för att ändra ändamålsföreskrifterna men var tillskyndare av den tolkningen av begreppet synnerliga skäl att detta inte innefattade behov som någon annan än stiftelsen hade. Det sistnämnda får nog anses som ett viktigt klargörande.s. 505
5.Under rubriken Överklagande av en länsstyrelses beslut har två stiftelsefall behandlats, ett rörande registrering av stiftelser (HFD 2018 ref. 52) och ett annat om tillsynen av stiftelser (HFD 2020 ref. 37). I det förstnämnda fallet har HFD nästan i detalj beskrivit hur en prövning av en registreringsansökan bör gå till. I det andra fallet har HFD tydligt klargjort att länsstyrelsen har att strikt följa tillsynsreglerna i stiftelselagen. I det senare tillkomna fallet HFD 2024 ref. 50 har det också varit fråga om tillämpning eller tolkning av stiftelselagen. Även i detta fall har lagens regler blivit föremål för en ordagrann tillämpning. HFD har, trots att målet skulle avskrivas, lagt ned ett stort arbete på att klargöra hur reglerna skulle uppfattas och tolkas.s. 505
6.Under de senaste 10–15 åren har HFD visat ett påfallande intresse för stiftelserätten. Domstolen har meddelat prövningstillstånd i ett antal fall och sedan gjort fallen till intressanta prejudikat publicerade i årsboken. Det sägs ofta att stiftelserätten är en del av civilrätten och därför ska handhas av de allmänna domstolarna. Det är dock inte många stiftelsefall som man kan hitta i NJA från senare år. Utvecklingen tycks ha gått därhän att HFD snart kan vara den ledande prejudikatbildaren på området.s. 505