NJA 2003 s. 158. Se RB 13:3 3 st.
Hänvisas från p. 2 (s. 65)
1.En fastställelsedom kan vid första anblick te sig som en stympad version av vad en fullgörelsedom kan vara. Fastställelsedomens främsta begränsning är att den, till skillnad från fullgörelsedomen, inte är exigibel. De verkställbara rättsföljderna ligger enbart som potentiella möjligheter vid händelse av framtida fullgörelsetalan. Låt oss återkomma till fastställelsetalans potential – och problem – när det kommer till dessa orealiserade rättsföljder.s. 65
2.Ett fastställelsetema kan vara en implicit del av en fullgörelsetalan och därför framstå som en avgränsad del av denna. Slutsatsen att det inbakade fastställelsetemat i fullgörelsetalan gör fastställelsetalan till något mindre än en fullgörelsetalan är dock förhastad. En modifiering av en talan från en fullgörelset alan till en fastställelsetalan har nämligen ansetts utgöra en ändring av talan och inte en inskränkning av talan. Fastställelsetalan utgör, i vart fall enligt Högsta domstolen, inte en beskuren fullgörelsetalan – utan helt enkelt något annat än en fullgörelsetalan. Att det förhåller sig på det sättet sammanhänger med rättskraftsinstitutet. En fastställelsedom hindrar ju inte en kärande som vunnit framgång från att i en ny process komma tillbaka och kräva fullgörelse. En modifiering av talan från att yrka på fullgörelse till att istället yrka fastställelse kan därför inte anses utgöra en inskränkning av fullgörelsetalan, utan måste nödvändigtvis ses som en ändring, det vill säga som en annan talan än den ursprungliga. Fastställelsetemat kan ha varit en begränsad del av fullgörelsetalan, men så fort fastställelsetalan har frigjort sig är den en egen entitet och dessutom med eget målnummer.s. 65
3.Även i andra fall visar sig fastställelsetalan vara mer än en begränsad del av en potentiell fullgörelsetalan. Följande exempel illustrerar hur en fastställelsetalan till och med kan anses vara större än en fullgörelsetalan. I NJA 2013 s. 830 hade ett konkursbo beslutat att enligt konkurslagen (KonkL) 3:9 st. 1 avstå från att överta konkursgäldenärens, tillika arbetstagarens, fastställelsetalan mot en tidigare arbetsgivare om att ett avskedande var ogiltigt. Genom att inte ta över talan ansågs boet även ha avsagt sig anspråk på utebliven lön och semestertillägg. Som fallet belyser kan en fastställelsetalan anses ha en potentiellt större träffyta än en fullgörelsetalan. Även andra anspråk än utebliven lön och semestertillägg, som allmänt skadestånd, kan ju bli en följd av en bifallen fastställelsetalan om att avskedandet varit ogiltigt. Att ett rättsförhållande fastställs har mer än en symbolisk betydelse vilket beror på rättsförhållandets starka koppling till tänkta rättigheter och skyldigheter i kombination med fastställelsedomens positiva rättskraft i kommande fullgörelseprocesser. I ljuset av fastställelsedomens avsaknad av verkställbarhet är det en berättigad fråga varför en fastställelsetalan överhuvudtaget väcks. Den mest uppenbara fördelen är den prejudiciella betydelsen genom den positiva rättskraften som en fastställelsedom för med sig. Det finns fler anledningar för en potentiell kärande att vilja väcka en fastställelsetalan. Käranden kan vilja åstadkomma ett preskriptionsavbrott. I de fall då exempelvis en gäldenär blivit krävd på betalning av en borgenär som själv inte väckt talan, saknar gäldenären intresse av fullgörelse. En negativ fastställelsetalan fyller då funktionen av ett försvarsmedel snarare än ett eget angreppsmedel, eftersom en lagakraftvunnen dom som bifaller käromålet fungerar prejudiciellt i förhållande till borgenärens framtida yrkande om betalning (fullgörelse). Ett annat skäl till att väcka en fastställelsetalan kan vara att fullgörelsetidpunkten ännu inte inträtt och att fullgörelsetalan därför ännu inte är möjlig att föra. Processekonomiska skäl kan tala för att önska fastställelse av om skadeståndsskyldighet överhuvudtaget föreligger innan skadornas storlek utreds och fullgörelsetalan förs.s. 66
4.Samtliga exempel kopplar på olika sätt samman intresset av en fastställelsetalan med en anteciperad fullgörelsetalan, även om behovet av en följande fullgörelsetalan kan bortfalla när motparten inser det lönlösa i att vidhålla sin ståndpunkt. En kategori av fall avviker dock från de ovan nämnda typfallen. I denna typ av fall är inte en tänkt fullgörelsetalan relevant utan fastställelsen utgör istället en form av ändamål i sig. Käranden kan vilja få fastställt att ett visst rättsförhållande äger giltighet trots att det saknas intresse av en kommande fullgörelsetalan. Fullgörelsetalan kan rent av ligga bakåt i tiden. Kollektiva och diffusa anspråk kan ibland vara svåra att formulera i fullgörelsetermer. Den anteciperade fullgörelsetalan bortfaller således och en fastställelsetalan kan bli svår att få föra.s. 67