Se t.ex. senast NJA 2024 s. 720 och Hardenberger, Åberopsbörda i dispositiva tvistemål, Norstedts Juridik 2023.
Hänvisas från p. 2 (s. 11)
1.verktyg eller en tom abstraktion? Åtskillnaden mellan materiella rättsfakta och rättsföljder har en idétradition som sträcker sig mer än hundra år tillbaka inom både civilrätten och processrätten. Många av dagens uppfattningar om hur denna distinktion görs kan dock härledas till 1940-talets akademiska diskussion om rättigheter och rättsförhållanden, som dessutom sammanföll i tiden med ikraftträdandet av nya rättegångsbalken (RB) 1948. I det sammanhanget pekas inte sällan Ekelöfs behandling av begreppen i artikeln ”Juridisk slutledning och terminologi” från 1945 ut.s. 11
2.Ekelöfs teleologiska metod, liksom dess inflytande och användbarhet, har ända sedan den utvecklades varit ifrågasatt och omdiskuterad. Däremot finns i processrätten en bred uppslutning bakom hans begreppsanvändning och den systematisering som den möjliggör. Begreppen rättsfakta och rättsföljder tycks här underlätta en operationalisering av förhållandet mellan den materiella rätten och processrätten, t.ex. hur kraven på parternas talan förhåller sig till det civilrättsliga regelverket och hur civilrättens utformning kan få betydelse vid tillämpning av processrättsliga regler. Distinktion mellan rättsfakta och rättsföljder är t.ex. avgörande för hur vi idag tillämpar ett flertal centrala processrättsliga regler om t.ex. åberopande, preklusion, taleformer och taleändringar samt litispendens och rättskraft.s. 11
3.Om vi ska tro Samuelsson gick det dock fel i och med den syn på rättsfakta och rättsföljder som Ekelöf framförde 1945, inte bara med processrätten utan med hela den svenska juridiken. Enligt Samuelsson har vi sedan dess reducerat allt till rättsfakta och rättsföljder som tomma abstraktioner. Det juridiska språkets organiska utveckling har, i en jakt på vetenskaplighet, tagit paus och tvingats in i en falsk bild byggd på en obsolet filosofi.s. 12
4.Genom att i denna artikel undersöka vilken roll distinktionen mellan rättsfakta och rättsföljder har för den negativa rättskraften i tvistemål hoppas jag kunna bidra till en fördjupad förståelse av hur kriterierna för att bedöma rättskraft har utvecklats sedan införandet av RB. Möjligen kan jag därigenom också bidra till en diskussion om dessa, och motsvarande lösningar i andra processuella frågor, fortfarande har skäl för sig eller om de har passerat sina bäst före-datum.s. 12