Stycket

14.Innebär vad som nu sagts därmed att förstahandshyresgästen har att svara för andrahandshyresgästens kvarstannande? Eller kan man i stället hänvisa till att det var fråga om ett uppsåtligt handlande? Med hänsyn till att JB inte innehåller något entydigt besked i dessa frågor var svaret, under alla omständigheter, inte givet. Att situationen som sådan ifrågasatts som varande utomobligatorisk var ytterligare en komplikation. Vad avser den aspekten har Anders Victorin tidigare, framför allt mot bakgrund av att det saknas en uttrycklig skadeståndsskyldighet i JB när inte lägenheten lämnas i tid samt att det med hänsyn till att kontraktet löpt ut inte kan bli fråga om att ge skadestånd med stöd av 12 kap. 42 §, framfört att det ”tycks innebära att man bör återgå till att betrakta rättsförhållandet som utomobligatoriskt”. Det kan tilläggas att uttalandet görs mot bakgrund av det annorlunda förhållande som bedömdes i NJA 1993 s. 13 (obehörigt nyttjande). HD hänvisade även till detta fall. Att en hyresgäst med avseende på ett obehörigt nyttjande är skyldig att utge ersättning för nyttjandet motsvarande skälig hyra berördes alltså av HD i Lägenheten i Jämjö. Inom parentes är det lätt att hävda en sådan ersättning, vilket också påpekades av Victorin, trots allt innebär att fastighetsägare principiellt blir underkompenserad. Detta följer av att liden skada i regel lär uppgå till ett högre belopp än motsvarande sedvanlig hyra. Med hänsyn till denna konsekvens förefaller det som ansvaret trots allt i den situationen och mot bakgrund av nämnt fall får betraktas som mindre strängt.s. 94