Närliggande

7.I NJA 2024 s. 564 upprepades i princip vad som angetts i de två avgörandena från 2018 om att gärningen ska ha haft en tydlig sexuell inriktning eller prägel för att ett handlande ska vara ägnat att kränka den sexuella integriteten och att när handlingen i sig inte uppfyller det kravet får sammanhanget och omständigheterna i övrigt större betydelse. Högsta domstolen upprepade med lite andra ord det som angavs i 2018 års avgöranden, nämligen att en viss avsikt kan vara en omständighet att beakta ”om gärningsmannens ordval eller handlande i övrigt har gett uttryck för ett sexuellt intresse för målsäganden.” Högsta domstolen upprepade också vad som angavs i NJA 2018 s. 1091, nämligen att kravet på tydlig sexuell inriktning eller prägel och den objektiverade bedömningen medför att inte varje handling med sexuell anknytning som är olämplig eller klandervärd träffas av straffansvaret. En sak som är ny, och som jag återkommer till, är en hänvisning till reglering på andra rättsområden som syftar till att motverka att enskilda utsätts för olämpliga beteenden, såsom diskrimineringslagen och skollagen. Vad gäller bedömningen i fallet angav domstolen att en kommentar om någons bröst många gånger kan ha en sådan tydlig sexuell inriktning eller prägel som krävs för straffansvar, men att omständigheterna i den enskilda situationen blir avgörande. Eftersom uttalandet var en spontan reaktion på vad som hände och inte innefattade någon annan sexuell koppling än att det avsåg just målsägandens bröst, hade det inte en sådan sexuell inriktning eller prägel att det faller inom det straffbara området.s. 478