NJA 2017 s. 393 p. 29.
Hänvisas från p. 3 (s. 475)
1.avgränsa det straffbara området för sexuellt ofredande 6 kap. 10 § andra stycket brottsbalken anger att den som blottar sig för någon annan på ett sätt som är ägnat att väcka obehag eller annars genom ord eller handlande ofredar en person på ett sätt som är ägnat att kränka personens sexuella integritet döms för sexuellt ofredande. Det är det andra ledet som är av intresse här. Stadgandet har haft samma lydelse sedan 2005. Dessförinnan bestod det av rekvisiten ”genom ord eller handling på ett uppenbart sedlighetssårande sätt uppträder anstötligt mot annan”. En fråga som har uppmärksammats såväl i förarbeten som i praxis är hur det sexuella momentet i sexuellt ofredande ska förstås och vad det egentligen innebär för det kriminaliserade områdets gränser. NJA 1997 s. 359 kan ses som ett startskott för den diskussionen. Fallet rör huruvida ett manligt befäl hade gjort sig skyldig till sexuellt ofredande genom att yttra ”Har du varit inne på toaletten och knullat?” till en kvinnlig värnpliktig och kalla henne för hora upprepade gånger. Majoriteten ogillade åtalet. Bland annat anfördes att bedömningen tar sin utgångspunkt i att 6 kap. brottsbalken innehåller brott som på skilda sätt har anknytning till sexuallivet, och att yttrandena innehöll ord med en tydlig sexuell innebörd, som också i en mer allmän mening kan framstå som anstötliga. Men eftersom yttrandena riktades till en vuxen person och som ett led i en tillrättavisning av en underställd värnpliktig, ansågs det inte vara visat att ”den sexuella karaktären hos yttrandena” uppfyllde kravet som ställs för ansvar för sexuellt ofredande.s. 474
2.I samband med reformen av sexualbrottskapitlet 2005 väcktes frågan om straffbestämmelsen skulle få ett vidare tillämpningsområde, särskilt vad gäller yttranden. Så blev det inte och i propositionen uttalades att bestämmelsen ska träffa ”endast sådana handlingar som har en sexuell inriktning genom att de på något sätt syftar till att reta eller tillfredsställa gärningsmannens sexualdrift”. Som exempel nämndes att en person i sexuellt syfte kortvarigt berör en annan persons bröst eller könsorgan, men att en förutsättning för straffansvar vad gäller yttranden är att de har ”en tydlig sexuell inriktning”. Handlandet ska ha varit ägnat att kränka den sexuella integriteten. Bestämmelsen är alltså utformat med ett så kallat abstrakt farerekvisit, vilket enligt propositionen innebär att det är tillräckligt att handlingen typiskt sett är sådan att offrets sexuella integritet kränks. En objektiverad bedömning ska göras, och det behöver inte bevisas att integriteten verkligen har kränkts. Det krävs inte heller något särskilt syfte från gärningsmannens sida att kränka offrets sexuella integritet. En bedömning ska göras utifrån samtliga omständigheter, och det kan ha betydelse mot vem gärningen företas. Vad som kan uppfattas ”som en kränkning av den sexuella integriteten kan också växla med tids- och miljöförhållanden”.s. 475
3.Det har därefter funnits förslag om att frångå kravet på ett visst sexuellt syfte, som dock inte har fått genomslag. I NJA 2016 s. 129 upprepades kravet. I fallet hade en man frågat en ung kvinna upprepade gånger om han fick köpa sex av henne. Visserligen var den huvudsakliga frågan i Högsta domstolen hur man ska se på att 6 kap. 10 § är subsidiär i förhållande till andra brott i 6 kap. brottsbalken, men Högsta domstolen – som bedömde gärningen som sexuellt ofredande – anförde även: Den tolkningen av hur det sexuella momentet i sexuellt ofredande ska förstås kom dock att förändras i och med Rulltrappan NJA 2017 s. 393. Åtalet rörde att en man hade stuckit in sin mobil under en kvinnas kjol när hon stod i en rulltrappa och i samband med detta fotograferat i närheten av hennes underliv. Den centrala frågan var huruvida bestämmelsen om sexuellt ofredande kan vara tillämplig när den som utsätts inte uppfattar angreppet när det sker, utan gör så först senare. Frågan besvarades jakande. Men Högsta domstolen gjorde också mer allmänna uttalanden om hur bestämmelsen ska förstås: Men, angav Högsta domstolen, detta krav kan inte uppfattas på så sätt att gärningsmannens personliga syfte är avgörande för straffbarheten. Detta eftersom det inte vore förenligt dels med sexualbrottens skyddsintressen, dels med de ställningstaganden som har gjorts i NJA 2013 s. 548, nämligen att gärningspersonens motiv med en viss handling inte ska vara avgörande för om en handling ska bedömas som våldtäkt. Därtill angavs att ett krav på sexuellt intresse hos gärningspersonen skulle harmoniera mindre väl med att bedömningen ska göras objektiverat. Vad gäller bedömningen i det enskilda fallet konstaterades kort: ”Handlandet hade en tydlig sexuell inriktning och har typiskt sett varit ägnat att kränka [målsägandens] sexuella integritet.”s. 475
4.Även om det framstår som väl övervägt att överge kravet på att gärningspersonen ska ha ett visst syfte, väcker 2017 års fall frågan om det verkligen har blivit klarare hur sexuellt ofredande ska avgränsas. Vi vet att ett handlande ska ha en tydlig sexuell inriktning eller prägel, men hur detta krav närmare ska förstås lämnas öppet. Ett år senare kom två avgöranden som tog sikte på just frågan när ett handlande har en tydlig sexuell inriktning: Den oönskade beröringen NJA 2018 s. 443 och Den oönskade beröringen II NJA 2018 s. 1091.s. 476
5.NJA 2018 s. 443 avsåg åtal mot en man för att han hade smekt en ung kvinna på underbenet och uttalat ungefär att det var mysigt att hon var där. Huvudfrågan i Högsta domstolen var ”om de handlingar som [den tilltalade] har utfört har en så tydlig sexuell inriktning eller prägel att hans agerande är straffbart som sexuellt ofredande.” I den allmänna redogörelsen beskrevs kravet på tydlig sexuell inriktning eller prägel som att det ”innebär ett krav på en kvalificering av det sexuella inslaget.” Vidare angavs att förhållandena i det enskilda fallet ska ges större betydelse om det rör sig om en kroppslig beröring som inte redan i sig uppfyller kravet på tydlig sexuell inriktning eller prägel. Högsta domstolen angav vidare, i likhet med uttalandena i 2017 års fall, att gärningspersonens personliga syften inte är avgörande för straffbarheten, men: ”Om han eller hon har haft en sexuell avsikt som kommit till uttryck vid handlingen kan detta emellertid påverka bedömningen.” Vid första anblick kan det ses som motsägelsefullt att inte tillmäta gärningspersonens syfte någon betydelse, men samtidigt öppna upp för att ett sådant syfte i vissa situationer – sådana som inte är sexuella i sig – ska kunna beaktas. Här får man lägga märke till att det ska vara fråga om en avsikt som kommit till uttryck vid handlingen. Det görs alltså skillnad mellan ett sorts inre sexuellt begär och ett yttre uttryck. Bedömningen i målet gjordes sedan i två steg. Först konstaterades att handlingen som sådan – att smeka en annan person på underbenet utanpå kläderna – inte var ett agerande som typiskt sett har en tydlig sexuell inriktning eller prägel. Därefter beaktades övriga omständigheter, såsom att den tilltalade efter att han smekt henne på vaden berättat att han var intresserad av målsäganden. Slutsatsen var att dessa omständigheter inte inneburit att handlandet har haft en sådan tydlig sexuell inriktning eller prägel som krävs för straffansvar.s. 477
6.I NJA 2018 s. 1091 var det igen fråga om att en man berört en kvinnas kropp. Den här gången handlade det om att han hade lagt sin hand på hennes lår. Högsta domstolen upprepade i princip vad som angetts i det förra fallet, nämligen att handlandet ska ha en tydlig sexuell inriktning eller prägel, vilket innebär ett krav på en kvalificering av det sexuella inslaget, och att vissa handlingar, till exempel beröring av en annan persons könsdelar, i stort sett alltid uppfyller det kravet. När det är fråga om andra beröringar kan förhållandena i den enskilda situationen få större betydelse, bland annat om gärningsmannen har gett uttryck för ett sexuellt intresse. I likhet med det förra fallet från 2018 angavs att ”gärningsmannens personliga syften inte är styrande för straffbarheten, om inte avsikten också kommit till uttryck i gärningsmannens agerande.” Enligt Högsta domstolen medför kravet på tydlig sexuell inriktning eller prägel att inte varje handling som är olämplig eller klandervärd träffas av straffansvaret, eftersom det inte är motiverat att döma ut straffansvar för varje handling som inte är lämplig eller acceptabel. Även i detta fall görs bedömningen på så sätt att Högsta domstolen först anför att beröringen i sig inte hade en så tydlig sexuell inriktning eller prägel att den faller inom det straffbara området, och därför anger att omständigheterna i övrigt inte gör att beröringen uppnår det kravet.s. 477
7.I NJA 2024 s. 564 upprepades i princip vad som angetts i de två avgörandena från 2018 om att gärningen ska ha haft en tydlig sexuell inriktning eller prägel för att ett handlande ska vara ägnat att kränka den sexuella integriteten och att när handlingen i sig inte uppfyller det kravet får sammanhanget och omständigheterna i övrigt större betydelse. Högsta domstolen upprepade med lite andra ord det som angavs i 2018 års avgöranden, nämligen att en viss avsikt kan vara en omständighet att beakta ”om gärningsmannens ordval eller handlande i övrigt har gett uttryck för ett sexuellt intresse för målsäganden.” Högsta domstolen upprepade också vad som angavs i NJA 2018 s. 1091, nämligen att kravet på tydlig sexuell inriktning eller prägel och den objektiverade bedömningen medför att inte varje handling med sexuell anknytning som är olämplig eller klandervärd träffas av straffansvaret. En sak som är ny, och som jag återkommer till, är en hänvisning till reglering på andra rättsområden som syftar till att motverka att enskilda utsätts för olämpliga beteenden, såsom diskrimineringslagen och skollagen. Vad gäller bedömningen i fallet angav domstolen att en kommentar om någons bröst många gånger kan ha en sådan tydlig sexuell inriktning eller prägel som krävs för straffansvar, men att omständigheterna i den enskilda situationen blir avgörande. Eftersom uttalandet var en spontan reaktion på vad som hände och inte innefattade någon annan sexuell koppling än att det avsåg just målsägandens bröst, hade det inte en sådan sexuell inriktning eller prägel att det faller inom det straffbara området.s. 478
8.Genom rättsfallen NJA 2017 s. 393, NJA 2018 s. 443, NJA 2018 s. 1091 och nu, till sist, NJA 2024 s. 564 har Högsta domstolen stakat ut ett sätt att bedöma huruvida ett handlande är ett ofredande som är ägnat att kränka en persons sexuella integritet och därmed straffbart som sexuellt ofredande. Sammanfattningsvis består bedömningen i att först konstatera huruvida handlingen i sig har en tydlig sexuell inriktning eller prägel. Typexempel är beröring av en persons könsdelar. Om handlingen i sig inte har en sådan tydlig sexuell inriktning eller prägel kan, bland andra omständigheter, gärningspersonens sexuella avsikt få betydelse, om den kommer till uttryck genom handlandet. Bedömningen i Lärarens kommentar skulle möjligen också kunna förstås omvänt, det vill säga som att kommentaren i sig har en tydlig sexuell inriktning (se punkten 10), men att omständigheterna i situationen gör att yttrandet inte har en sådan inriktning.s. 478