I början rörde det sig om mera försiktiga uttalanden, som kopplade till motivet bakom condictio indebiti-läran, medan avsaknad av rättsgrund (eller kanske mera riktigt, betalarens bibehållna rättsgrund) under senare år snarare pekas ut som återkravsrättens själva grund. NJA 1994 s. 177: ”I de angivna condictio indebiti-situationerna har det skett en icke avsedd förmögenhetsförskjutning som saknar rättslig grund.” NJA 1999 s. 575: ”Ett av de huvudargument som har brukat åberopas för den principiella återkravsrätten vid traditionella condictio indebiti-situationer är att det, om betalningsmottagaren får behålla vad han har uppburit, uppkommer en förmögenhetsförskjutning till hans förmån utan rättsgrund: han gör en obehörig vinst.” Skattekontot I NJA 2011 s. 749: ”Huruvida en felaktig betalning har skett på grund av villfarelse eller ren felskrivning eller om en felaktig betalning har gjorts i samband med betalningsuppdrag eller betalningsförmedling är av underordnad betydelse. Avgörande är i stället om betalning har skett utan rättsgrund och att betalningen inte utgör en disposition, dvs. en betalning där den betalande frivilligt väljer att betala oavsett om betalningsskyldighet faktiskt föreligger.” Tryckerimomsen I NJA 2015 s. 1072: ”Huvudregeln vid betalning utan rättsgrund är att återbetalning ska ske.” Skattekontot II NJA 2016 s. 1074: ”Läran om condictio indebiti tar sikte på betalning utan rättsgrund. Utgångspunkten är att en sådan betalning föranleder en återbetalningsskyldighet för betalningsmottagaren, en skyldighet som mottagaren under vissa förutsättningar kan undgå”. Tandvårdsstödet NJA 2020 s. 334: ”Om en gäldenär betalar med befriande verkan till tredje man enligt borgenärens instruktion, sker en förmögenhetsöverföring från borgenären till tredje man. När borgenärens instruktion inte åsyftat en sådan överföring och tredje man tog emot betalningen i ond tro […] ska förmögenheten återföras. I andra fall beror borgenärens rätt av vad som framstår som rimligt vid en avvägning mellan borgenärens och tredje mans motstående intressen. Avvägningen görs enligt de kriterier som har utvecklats inom ramen för reglerna om condictio indebiti […].” Independent Finans NJA 2016 s. 933: ”Huvudregeln i svensk rätt är att en betalning som har mottagits utan rättsgrund ska återbäras.” Fastighetsmäklarens klientmedelskonto NJA 2023 s. 339: ”Principerna om condictio indebiti tar sikte på betalning utan rättsgrund. Utgångspunkten är att en sådan betalning föranleder en återbetalningsskyldighet för betalningsmottagaren, en skyldighet som mottagaren under vissa förutsättningar kan undgå.” (Samtliga kursiveringar är mina.)
Hänvisas från p. 2 (s. 407)
I början rörde det sig om mera försiktiga uttalanden, som kopplade till motivet bakom condictio indebiti-läran, medan avsaknad av rättsgrund (eller kanske mera riktigt, betalarens bibehållna rättsgrund) under senare år snarare pekas ut som återkravsrättens själva grund. NJA 1994 s. 177: ”I de angivna condictio indebiti-situationerna har det skett en icke avsedd förmögenhetsförskjutning som saknar rättslig grund.” NJA 1999 s. 575: ”Ett av de huvudargument som har brukat åberopas för den principiella återkravsrätten vid traditionella condictio indebiti-situationer är att det, om betalningsmottagaren får behålla vad han har uppburit, uppkommer en förmögenhetsförskjutning till hans förmån utan rättsgrund: han gör en obehörig vinst.” Skattekontot I NJA 2011 s. 749: ”Huruvida en felaktig betalning har skett på grund av villfarelse eller ren felskrivning eller om en felaktig betalning har gjorts i samband med betalningsuppdrag eller betalningsförmedling är av underordnad betydelse. Avgörande är i stället om betalning har skett utan rättsgrund och att betalningen inte utgör en disposition, dvs. en betalning där den betalande frivilligt väljer att betala oavsett om betalningsskyldighet faktiskt föreligger.” Tryckerimomsen I NJA 2015 s. 1072: ”Huvudregeln vid betalning utan rättsgrund är att återbetalning ska ske.” Skattekontot II NJA 2016 s. 1074: ”Läran om condictio indebiti tar sikte på betalning utan rättsgrund. Utgångspunkten är att en sådan betalning föranleder en återbetalningsskyldighet för betalningsmottagaren, en skyldighet som mottagaren under vissa förutsättningar kan undgå”. Tandvårdsstödet NJA 2020 s. 334: ”Om en gäldenär betalar med befriande verkan till tredje man enligt borgenärens instruktion, sker en förmögenhetsöverföring från borgenären till tredje man. När borgenärens instruktion inte åsyftat en sådan överföring och tredje man tog emot betalningen i ond tro […] ska förmögenheten återföras. I andra fall beror borgenärens rätt av vad som framstår som rimligt vid en avvägning mellan borgenärens och tredje mans motstående intressen. Avvägningen görs enligt de kriterier som har utvecklats inom ramen för reglerna om condictio indebiti […].” Independent Finans NJA 2016 s. 933: ”Huvudregeln i svensk rätt är att en betalning som har mottagits utan rättsgrund ska återbäras.” Fastighetsmäklarens klientmedelskonto NJA 2023 s. 339: ”Principerna om condictio indebiti tar sikte på betalning utan rättsgrund. Utgångspunkten är att en sådan betalning föranleder en återbetalningsskyldighet för betalningsmottagaren, en skyldighet som mottagaren under vissa förutsättningar kan undgå.” (Samtliga kursiveringar är mina.)s. 408