Jfr tillitsgrundsatsens godtrosrekvisit i 32 § 1 st. AvtL och HD:s uttalanden om tillitsfullmakt i Låneavtalet med Svea Ekonomi NJA 2021 s. 1017, se särskilt p. 21 (angående bedömningen av om tilliten är befogad).
Hänvisas från p. 20 (s. 908)
20.En jämförelse kan också göras med statens informationsansvar enligt 3:3 SkL, där tilliten till uppgiften är av betydelse för om det föreligger särskilda skäl. Vid felaktig information vid myndighetsutövning uppkommer frågan om vilken betydelse den skadelidandes tillit till uppgiften har. HD nämner inte i sina domskäl i vilken utsträckning köparens befogade uppfattning om uppgifternas riktighet är en faktor att ta hänsyn till i ansvarsbedömningen. Köparens eventuella uppfattning nämns visserligen i bedömningen i det aktuella fallet, p. 30, med innebörden att myndighetens upplysningar ”gett intryck av” att KFM stod bakom uppgiften. Även om graden av felaktighet därmed skulle inverka på vårdslöshetsbedömningen, dvs. att om uppgiften är felaktig i någon mer beaktansvärd grad, går förmodligen gränsen för ansvarsutkrävandet vid sådana felaktigheter som är så beaktansvärda att en köpare inte kan anses ha fog för sin uppfattning att uppgiften varit korrekt. En uppgiftslämnare är i så fall fri från ansvar om uppgiften är så felaktig att köparens tillit till uppgiften inte kan anses vara befogad, trots att vårdslöshet därmed kan sägas föreligga.s. 908