Även betalningar kan dock nämnas i sammanhanget. Betalningsbegreppet är i sig omdiskuterat, och används på delvis olika sätt (jfr t.ex. hur HD, synbarligen utifrån ett missförstånd av Karlgren, i NJA 1999 s. 575 duckar frågan om en betalning bör betraktas ”som en rättshandling eller endast som en faktisk åtgärd”). Det har ifrågasatts om en medelsöverföring, i och för sig, kan eller bör anses innefatta rättshandlingsverkningar, samt argumenterats för att så in dubio inte bör vara fallet (observera här skillnaden mellan presumtioner och in dubio-regler), i princip därför att motsatsen vore svår att förena med läran om misstagsbetalningar, se Lindskog, Betalning 3 uppl. s. 147 ff. med omfattande hänv. (För egen del har jag nog dock, av bl.a. historiska skäl, uppfattat det som att condictio indebiti och rättshandlingsläran är två olika, delvis oförenliga och överlappande läror.)
Hänvisas från p. 10 (s. 90)
Även betalningar kan dock nämnas i sammanhanget. Betalningsbegreppet är i sig omdiskuterat, och används på delvis olika sätt (jfr t.ex. hur HD, synbarligen utifrån ett missförstånd av Karlgren, i NJA 1999 s. 575 duckar frågan om en betalning bör betraktas ”som en rättshandling eller endast som en faktisk åtgärd”). Det har ifrågasatts om en medelsöverföring, i och för sig, kan eller bör anses innefatta rättshandlingsverkningar, samt argumenterats för att så in dubio inte bör vara fallet (observera här skillnaden mellan presumtioner och in dubio-regler), i princip därför att motsatsen vore svår att förena med läran om misstagsbetalningar, se Lindskog, Betalning 3 uppl. s. 147 ff. med omfattande hänv. (För egen del har jag nog dock, av bl.a. historiska skäl, uppfattat det som att condictio indebiti och rättshandlingsläran är två olika, delvis oförenliga och överlappande läror.)s. 92