Dolusregeln kan föranleda bundenhet till något annat än viljeförklaringens innehåll i avtalslagens tekniska mening (se not 51), nämligen till den förklarandes för mottagaren kända avsikt (men märk att det även här måste röra sig om objektiva konstruktioner på grundval av föreliggande bevis, snarare än psykologistiska fenomen). Jfr 6 § 2 st. AvtL samt t.ex. NJA 1999 s. 35 och NJA 2021 s. 597 (p. 14, där HD bl.a. ”jfr t.ex.”-hänvisar till Ramberg & Ramberg, Allmän avtalsrätt 11 uppl. s. 192 f.; se numer 12 uppl. s. 182 ff., som bl.a. hänvisar till HD). Se även NJA 1980 s. 46 (läst som ett fall av avtalsslut genom ren accept, uttryckt genom realhandlande) samt möjligen NJA 1992 s. 243 (varom bl.a. Håstad, SvJT 2020 s. 328). Jfr även i noten ovan, samt t.ex. O. Mossberg, Avtalets räckvidd I s. 29 f. med hänv. För problematisering, och synliggörande av ett ofta tillgängligt alternativt sätt att strukturera tolkningsresonemangen, se J. Samuelsson, Fullmaktsläran s. 51 ff., särskilt 53 f. Diskussionen om intryckskriteriet går dock långt tillbaka, se bl.a. Björne, Den konstruktiva riktningen s. 336 ff.
Hänvisas från p. 3 (s. 77)
Dolusregeln kan föranleda bundenhet till något annat än viljeförklaringens innehåll i avtalslagens tekniska mening (se not 51), nämligen till den förklarandes för mottagaren kända avsikt (men märk att det även här måste röra sig om objektiva konstruktioner på grundval av föreliggande bevis, snarare än psykologistiska fenomen). Jfr 6 § 2 st. AvtL samt t.ex. NJA 1999 s. 35 och NJA 2021 s. 597 (p. 14, där HD bl.a. ”jfr t.ex.”-hänvisar till Ramberg & Ramberg, Allmän avtalsrätt 11 uppl. s. 192 f.; se numer 12 uppl. s. 182 ff., som bl.a. hänvisar till HD). Se även NJA 1980 s. 46 (läst som ett fall av avtalsslut genom ren accept, uttryckt genom realhandlande) samt möjligen NJA 1992 s. 243 (varom bl.a. Håstad, SvJT 2020 s. 328). Jfr även i noten ovan, samt t.ex. O. Mossberg, Avtalets räckvidd I s. 29 f. med hänv. För problematisering, och synliggörande av ett ofta tillgängligt alternativt sätt att strukturera tolkningsresonemangen, se J. Samuelsson, Fullmaktsläran s. 51 ff., särskilt 53 f. Diskussionen om intryckskriteriet går dock långt tillbaka, se bl.a. Björne, Den konstruktiva riktningen s. 336 ff.s. 86