Rättsfall

NJA 2021 s. 597

Citera

NJA 2021 s. 597

BibTeX

@misc{nja-2021-s-597,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 2021 s. 597}},
  year         = {2021},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

3 hänvisningar i 3 artiklar · 3 stycken/fotnoter

Tolkning av avtal, andra rättshandlingar och annan kommunikation1 hänvisning

Jon Kihlman · SvJT 2026 s. 463–479 · 1 ställe

Formeln har även använts när fråga inte är om ”avtal med standardkaraktär”, låt vara att den då har inletts med en tydligare erinran om att man först måste undersöka förekomsten av en partsavsikt, se till exempel Mätarställningen (NJA 2021 s. 597) punkterna 11 och 12: I en tvist om tolkningen av ett avtal ska domstolen som utgångspunkt försöka klarlägga vad parterna gemensamt avsett med avtalet. Det går emellertid inte alltid att fastställa en gemensam partsavsikt. När individuella förhållanden inte kan fastställas eller ge ledning får tolkningen bygga på objektiva grunder. Utgångspunkten är då avtalets ordalydelse. När ordalydelsen ger utrymme för olika tolkningar, liksom när ordalydelsen inte ger något besked alls, får ledning sökas i andra faktorer.Avtalstolkning — HD:s objektiva tolkningsmodell · p. 2 · s. 464

Tolkning av upphandlade avtal1 hänvisning

Tobias Indén, Tom Madell · SvJT 2025 s. 292–310 · 1 ställe

Se prop. 2015/16:195, s. 850. 1 0 Se exempelvis målen Wall (C-91/08, EU:C:2010:182), Pressetext Nachrichtenagentur (C-454/06, EU:C:2008:351) och Finn Frogne (C-549/14, EU:C:2016:634). 1 1 Se bl.a. Ramberg och Ramberg, Allmän avtalsrätt, 2022, s. 184. Se även rättsfallen NJA 2013 s. 271, p. 7, NJA 2014 s. 960, p. 22–24, NJA 2015 s. 862, p. 12, NJA 2018 s. 653, p. 19–21 och p. 25 samt Svea hovrätts dom 2024-06-04 i mål nr T 2474-23. 12 Se närmare Adlercreutz, Gorton och Svensson, Avtalsrätt II; Tolkning och utfyllning av avtal, 2024, s. 90 ff., och där angiven litteratur och praxis. 1 3 Se exempelvis NJA 2021 s. 597, p. 12. 14 Se Lehrberg, Avtalstolkning, 2023, s. 119. Se även NJA 2020 s. 681, p. 14–15. 15 Se närmare Adlercreutz, Gorton och Svensson, Avtalsrätt II; Tolkning och utfyllning av avtal, 2024, s. 92 ff. 1 6 Se Adlercreutz, Gorton och Svensson, Avtalsrätt II; Tolkning och utfyllning av avtal, 2024, s. 88 ff. 1 7 Se Konkurrensverkets ställningstagande 2024:1 om kostnadsfri tillgång till upphandlingsdokument, 2024-06-28 Dnr 232/2024, samt Konkurrensverkets utkast till ställningstagande 2024:00 om kraven på ändrings- och optionsklausuler i LOU i förhållande till ÄTA-bestämmelserna i AB 04, 2024-05-03 Dnr 651/2023. Jfr även Bjärholm, Standardavtals konkurrensbegränsande effekt vid upphandling av byggentreprenader, Upphandlingsrättslig tidskrift 2024, s. 19–36. 1 8 Se Ramberg och Ramberg, Allmän avtalsrätt, 2022, s. 215. 19 Se närmare Lehrberg, Avtalstolkning, 2023, s. 268 f. samt Adlercreutz, Gorton och Svensson, Avtalsrätt II; Tolkning och utfyllning av avtal, 2024, s. 157 ff. 2 0 Se bl.a. Madell, Parternas lojalitetsplikt vid offentlig upphandling, Förvaltningsrättslig tidskrift 2002, s. 267–285, och där angivna källor. 2 1 NJA 2021 s. 643 p. 11. Jfr NJA 2015 s. 741, p. 9 och 10. 22 NJA 2021 s. 643 p. 11. Jfr NJA 2015 s. 741, p. 14, och där anförda rättsfall.fotnot 9 · s. 296

Rättshandlingsbegreppet: kriterierna1 hänvisning

Oskar Mossberg · JT 2023 s. 72–118 · 1 ställe

Dolusregeln kan föranleda bundenhet till något annat än viljeförklaringens innehåll i avtalslagens tekniska mening (se not 51), nämligen till den förklarandes för mottagaren kända avsikt (men märk att det även här måste röra sig om objektiva konstruktioner på grundval av föreliggande bevis, snarare än psykologistiska fenomen). Jfr 6 § 2 st. AvtL samt t.ex. NJA 1999 s. 35 och NJA 2021 s. 597 (p. 14, där HD bl.a. ”jfr t.ex.”-hänvisar till Ramberg & Ramberg, Allmän avtalsrätt 11 uppl. s. 192 f.; se numer 12 uppl. s. 182 ff., som bl.a. hänvisar till HD). Se även NJA 1980 s. 46 (läst som ett fall av avtalsslut genom ren accept, uttryckt genom realhandlande) samt möjligen NJA 1992 s. 243 (varom bl.a. Håstad, SvJT 2020 s. 328). Jfr även i noten ovan, samt t.ex. O. Mossberg, Avtalets räckvidd I s. 29 f. med hänv. För problematisering, och synliggörande av ett ofta tillgängligt alternativt sätt att strukturera tolkningsresonemangen, se J. Samuelsson, Fullmaktsläran s. 51 ff., särskilt 53 f. Diskussionen om intryckskriteriet går dock långt tillbaka, se bl.a. Björne, Den konstruktiva riktningen s. 336 ff.fotnot 53 · s. 86