Citat i kontext

Närliggande

Citerar
Fotnot 107

Jfr NJA 2019 s. 877, p. 37.

Hänvisas från p. 3 (s. 686)

3.Hänsyn måste emellertid även tas till den befogade tillit som mottagaren av informationen fäster till rådgivarens särskilda fackkunskap. Att felaktiga värderingsintyg kan vara skadeståndsgrundande med stöd av den befogade tillitens princip torde det inte råda några tvivel om. Vilken nivå av tillit som kan anses befogad torde bland annat vara avhängigt uppdragets natur. En betalande kund torde allmänt kunna ha högre anspråk på ett värdeutlåtandes tillförlitlighet än en som fått en gratis värdering. Frågan är i vilken utsträckning ansvar enligt denna princip kan komma ifråga för uttalanden inom ramarna för ett förmedlingsuppdrag. Till att börja med kan det diskuteras om säljaren haft fog att lita blint på beskedet från mäklare X, givet att mäklare Y gett ett lägre besked. Om vi accepterar att rådgivningsansvaret är ett metodansvar, torde mäklare X inte ansvara för det lägre försäljningspriset, så länge uttalandet inte är så tvärsäkert att det är att betrakta som en garanti, och så länge mäklare X grundar sitt uttalande på en fackmässig bedömning av marknadsvärdet, och därtill upplyst säljaren om eventuella osäkerhetsmoment. Ett intag sker typiskt sett genom besök på fastigheten, vilket möjliggör en sådan bedömning. Det kan konstateras att båda buden ligger inom det intervall till vilket mäklaren bedömt marknadsvärdet, dvs. 4 600 000 kr–5 000 000 kr. Så länge mäklaren informerat säljaren i förväg om det bedömda marknadsvärdet kan mäklarens svar på frågan knappast kallas oaktsamt, särskilt som det gått två veckor utan att godtagbara bud inkommit. Säljaren får antas vara medveten om att det finns en viss risk att gå miste om ett högre bud. Om mäklaren däremot inte informerat säljaren om det bedömda marknadsvärdet ligger det nära till hands att anse att säljaren haft fog att fästa sin tillit till att ett högre bud än 4 700 000 var osannolikt, särskilt som utgångspriset var satt till 4 500 000 kr. Lockpriser är en fråga som under många år rönt stor uppmärksamhet i och omkring fastighetsmäklarbranschen. Lockpriser innebär i korthet att fastighetsmäklaren åsätter fastigheten ett orealistiskt lågt utgångspris, vilket antas ske i syfte att locka fler spekulanter och på så sätt åstadkomma en livlig budgivning, i förhoppningen att det i sin tur leder till ett högre slutpris. Huruvida lockpriser verkligen leder till högre slutpriser kan diskuteras. Förfarandet betraktas dock allmänt som otillbörligt då det riskerar lura spekulanter att lägga ner kostnader på att bland annat bevista visningar, delta i budgivningar avseende fastigheter de inte har utsikter att ha råd med, eller rentav att de lägger bud som de inte har råd med.s. 686