Se NJA 2017 s. 9 (särskilt punkt 56 i Högsta domstolens dom). Hänvisning kan även göras till exempelvis NJA 2000 s. 325 (där Högsta domstolen under åberopande av grunderna för 35 kap. 5 § RB gjorde en skälighetsuppskattning av hur många TV-abonnemang ett bolag hade kunnat sälja om skadevållaren inte hade sålt så kallade piratkort, som till en mycket låg kostnad gav tillgång till de ifrågavarande kanalerna).
Hänvisas från p. 15 (s. 582)
15.På detta sätt kan det exempelvis vara möjligt att fastställa att det framstår som mest sannolikt att en viss näringsidkare, om Beslutet inte hade fattats, hade fortsatt bedriva sin verksamhet på samma sätt som tidigare. När skadans närmare omfattning ska fastställas är det emellertid mycket vanligt att mera detaljerade frågor uppkommer. En sådan fråga kan handla om vilken försäljningsvolym denne näringsidkare hade kunnat uppnå. Detaljfrågor av detta slag kan en domstol avgöra genom en skälighetsuppskattning som vilar på grunderna för 35 kap. 5 § RB. En förutsättning härför är emellertid att den skadelidande lagt fram den bevisning som rimligen kan begäras. Har detta inte skett är en sådan skälighetsuppskattning inte möjlig.s. 582